Perukprovning
I tisdags var vi på Skägg o lockar och provade ut en peruk, Ja, Moa, Oliver och farmor. Vi blev varmt mottagna inne i salongen. Hade kort med mig på Moa sedan tidigare, så vi kunde visa hur hon ville ha sitt hår.
Moa ville ha liknande sitt tidigare hår, lite mörkt i botten och sedan det ljusa över.
Som tur var där ett rum som vi gick in i, för hade vi varit ute i salongen så hade dom nog inte trott att vi var kloka, ja vi skrattade mycket och högt när vi provade, vi hade skitskoj kan ja tala om.
Peruken kommer om ca 10 dagar då Moa får prova igen och då vi ser vad vi ska göra med den, det kan hända att vi lägger i slingor på håret om den blir för mörk, eller tonar vi ner den lite.. vi får se..
Efter provningen var vi på Mc Donalds och åt burgare, det var ganska soligt ute, men vindarna vår något så fruktansvärt kalla så vi frös som sören. Väl hemma blev det en rejäl brasa och där satt ja tills ja va varm igen..
Igår var vi i Lund igen, behandling nr 4 startades, satt och pratade med läkaren (A) en bra stund medans farmor o Moa var på lekterapin och lekte doktor.. Moa har växt till sig och är idag 114,5 cm lång och väger 20,3 kg. WOOOWWW, det känns när ja ska slänga upp henne på höften kan ja säga, ingen flugviktare längre... Toppen Moa..
Dessa mediciner hon får idag ska hon fortsätta med ett tag till, iallafall tills röntgen är gjord i April, då dom eventuellt övergår till den andra medicinen (bröstcancermedicinen), har ingenting förändrats så fortsätter hon med den hon har idag, hon mår ju så bra av denna.
Moa tappade en tand till häromdagen, hon drog ut den själv utan problem, men när hon fick tanden i handen blev det ett riktigt ylande, hon blev rädd när hon såg vad hon gjort...vi skrattade åt henne och till sist så gonade även hon sig....
Kolla in tanten Moa
Denna peruken var jättestor
Moas syster Olivia
Bilder Då & Nu
Imorron ska vi till perukmakaren, och idag har ja äntligen laddat över bilder från våra mobiler, från dagen för två år sedan.
Känns konstigt att se Moa med hår, vi har ju vant oss vid att hon inte har hår, så det är ingenting vi själva regerar på, men den dagen då peruken kommer på känner vi kanske inte igen henne...
Hon blir alltid våran Moa, med eller utan hår, och vi älskar henne så...
Moa idag
Sommaren 2006
Dagen då beskedet kom (innan röntgen) sned i nacken 
Dagarna innan cellgifterna startade
Bilden har Oliver gjort i mobilen,,, tuff eller hur!!!
Familjefotot som togs i augusti 2007
Syskonkortet
Sommaren 2008
2 år sedan
22 Mars. Igår var det den 21:e mars och den dagen är ingen höjdare, 2 år sedan det hemska beskedet om Moas cancer. Egentligen så förstår ja inte var tiden har tagit vägen, vi berättade för Moa igår att det var två år sedan vi beskedet att hennes onda i nacken var en tumör som hon led utav... Moa bara tittade på oss med stora ögon och sa.... E de!!
Sen var det inte mer med det.
I veckan som varit har vi fått tid för en CT-röntgen på Moa i narkos, den ska vi utföra den 8 April, och sedan den tiden kom som ett brev på posten så har min oro och ångest varit som ett frankerat brev. Ja sover väldigt oroligt, kan vakna tidiga morrnar och inte somna om igen, sen blir dagen olidligt lång, och med ett humör som heter duga..
Veckan som varit förrutom allt annat skit, så har den varit väldigt bra, mycket att stå i som vanligt, men samtidigt är det väldigt bra för då har man sina tankar på annat. Moa mår som världens goaste prinsessa, livet fullkomligt leker för Moa, hon har en energi till tusen och livsglädje som sprutar ut ur hennes kropp.. Hade Moa haft hår så hade ingen trott att hon överhuvudtaget var så sjuk (som hon egentligen är). Hon fullkomlig strålar vår lilla prinsessa..
Det har även visat sig denna veckan att det finns olika biverkningar på medicinerna, hon har visat att humörsvängningarna ibland inte går att styra riktigt, hur som helst så måste där finnas gränser på vad som är rätt och fel, och fast att man är sjuk så får man inte göra hur som helst...
Vi ska på tisdag prova ut peruk till Moa, hon vill ha lika långt hår som hon hade innan hon tappade sitt hår, och det hon saknar är när ja flätade hennes hår, så varje morron innan skolan börjar säger Moa att ja ska fläta henne,,, då vi nog får stiga upp lite tidigare tror jag, annars hinner vi inte itid till skolan, det var så länge sedan sist ja flätade hår..
Onsdag blir det ett besök på dagvården i Lund, då Moa ska starta behandling igen.
Dessa tio dagarna hon vilar går betydligt mycket snabbare än de tio dagarna hon får behandling, ibland tycker ja att vi precis avslutat då det är dax igen för nästa behandling..
Min stora dag har nog inte hittat någon resa ännu, för vi har inte hört av dom ännu, men dom lovade att ringa när det var dax, vi har pratat med våra jobb och allt är grönt på den fronten, så när vi hör något så ska ja meddela er....
Önskar er en bra vecka framöver, och gör gärna ett avtramp, det är så roligt att läsa.
Min stora dag
Veckan som gått har varit jättebra, Moa slutade med sina mediciner lördag morron, så nästa gång är det behandling nr 4 som gäller. Det har varit en tuff vecka, mycket att stå i, med både mig själv och med barnen. Den där snön som föll i torsdags kväll kunde väl vi varit förutan, det slabbiga vädret är så fruktansvärt tråkigt..
I veckan fick vi ett samtal från Stiftelsen "Min stora dag", en volontär ringde och sa att Moa blivit utvald för att få sin högsta önskan, tjejen Johanna som ringde fick prata med Moa själv, Moas högsta önskan var att få komma till Turkiet en gång till, efter Moa pratat klart med henne så var det ja som snackade. Ja berättade att vi själva beställt en resa i September till Turkiet, så det fick vara till ett annat land vi får åka. Stiftelsen kan ni läsa om på http://www.minstoradag.org/.
Det är slutligen Min stora dag som avgör det hela och i går lördag blev det klart att det blir en resa i april/maj att åka till Egypten. Dom ville göra detta för Moa nu i vår och det finns inte så många ställen att åka till nu så det blev slutligen till ett land där Moa kan bada och sola.. Hon längtar redan.....
Barnen blev oroliga att vi inte ska till Turkiet i september men naturligtvis ska vi dit, att se fram emot en resa i september styrker oss att längta, det är länge tills dess, men tiden går så fort så snart är vi där.....
Melodifestivalen igår var här fullt hus, Fam Vågemyr var här igår, vi kollade in festivalen med Tv:n på max, och vi sjöng så att glasrutorna höll vika. Moa somnade innan det slutligen avgjordes och vi kan bara gratulera Malena till segern, ja tror faktiskt att hon kan komma långt i Moskva, men som sagt vi trodde detta om Perelli också i fjol...
I morron är det en ny jobbevecka, synd att inte helgerna var 5 dagar och vardagen 2, just nu känns det oerhört jobbigt i kroppen, stel och fruktansvärt trött om kvällarna, men när ja väl ska sova så kan ja ligga och vända och vrida mig i flera timmar, försöker att låta bli insomnings tabletterna, men vissa kvällar finns där inget val, då måste ja ta en pilla för att orka stiga upp på morronen och utöva dagens sysslor.....
Veckan som gått
Dagarna går så otroligt fort tycker ja, idag är det redan söndag igen, och ny jobbedag i morron....
Vi var i Lund i onsdags, Moa startade sin behandling som då hade blivit försenad en vecka, vi hade undersökt henne veckan innan så det blev en snabbvisit på BUS. Farmor hade emlat Moa när hon hämtade henne från skolan, sen möttes vi upp efter ja slutat att jobba, sen satte ja in autopiloten på bilen och vi var i Lund vid halv två.
Nålen sattes, prover togs till den studie Moa ska vara med i, nålen drogs, medicinerna hämtades, sen drog vi hemåt igen. Hade ett snabbt samtal med dagvårds läkaren, Moa kan inte hålla andan riktigt när röntgen tas, så nästa gång hon ska röntgas ska hon blir sövd och göra en CT-röntgen,,,
Helgen har varit lugn och sansad, i fredags eftermiddag var vi hos Moas resurs Jessica och pärlade, där var flera barn från Moas klass och föräldrar, väldigt fint gjort av Jessica, tyvärr skulle ja till Kuratorn kl 15, men Moa fick skjuts hem av en annan mamma. Kvällen blev det mys, med Let´s dance framför Tv;n, sen kallade sängen ganska högt på mig...
Igår Lördag blev det inte så mycket gjort hemma, vi var i stan en liten runda för att inhandla en ny toastol, inget roligt alls att slänga en dyr slant på, men det är ju ett måste. Moa ville som vanligt inte följa med oss, men det går alltid bra att följa med farmor o farfar när dom ska iväg och handla, så hon var där en stund.
Fam Vågemyr var här under kvällen då vi åt gott och kollade in melodifestivalen, ett bra starfält men till nästa helg blir det nog bättre.
Idag söndag händer här inte heller så mycket, Moa & Oliver har kompisar här så vi är totalt 7 pers här idag. Mormor o morfar kommer i eftermiddag och umgås med mig, (Johan kört till jobbet), lite vuxenprat imellanåt är ganska roande.
Ganska skönt ibland att bara vara hemma, som en dag som idag går det bara inte att vara ute, det fullkommligt öser ner, en riktigt ruggig dag, tycker att kylan går in så ja satte en brasa och nu är det hur härligt som helst...
Tindra, Julia och Moa
Svaret är kommet,,,,
Svaret är som sagt kommet, och det är fortfarande oförändrat i Moas lungor (alltså inga synliga metastaser), det är helt fantastiskt att få ett sådant svar, man läggar alla hemska tankar och funderingar bakom sig och ser framåt istället, men vi har ju fått benen undansparkade förrut så tankarna finns där hela tiden, Varje besked har en viss oro med sig..
Angående att se framåt så har vi faktiskt beställt resa till hösten, barnen fick bestämma och det blir alltså Turkiet igen, Johan och ja har inga beskymmer med att åka till Turkiet igen, där är bara så fantastiskt.. Barnen ser verkligen fram emot detta..Så nu gäller det att spara när lönekuvertet kommer....
Högste bossen inom forskning i Lund ringde i förra veckan och ville ha med Moa i en forskningsgrupp, så nu denna veckan om det blir behandling (prover tagna idag) på onsdag ska vi ner till Lund och ta prover genom porten, och starta behandling nr 3, den behandlingen ja nämnt förrut (bröstcancer cellgifter för vuxna) startar inte denna gången utan vi avvaktar och ser hur det ser ut vid nästa röntgen...
Helgen har varit hur bra som helst, vi mår bara bra, huvudet upp och fötterna ner, men den har varit ganska intensiv med mycket farande och flygande. Igår var vi på fotbollscup i Sölvesborg, killarna var skitduktiga, (hade ingen kamera med), vår lilla Moa var maskot till laget och där hon skötte sig alldeldes ypperligt, hon gick till o med, med killarna ut när dom skulle tacka motståndarna för en god match, det såg hur läckert ut som helst.....
Moa ska även få prova en peruk, hon behöver inte skydda sin nacke detta året som hon var tvungen till förra, och för att hon ska kunna vara utan mössa eller keps så vill hon prova en peruk, för att se lite mer flickig ut. Hon har inga problem alls med att hon inte har hår, men hon saknar sitt hår ändå...innerst inne...
Vill även passa på att Gratta IFK Kristianstad för seger i går, nu går dom nämligen upp i Elitserien...Grattis Killar
Moa Våren 2007, innan hon insjuknade i sin sjukdom
