November Del 2

Vi måste bara få tacka alla Moas sponsorer, Wä bil, Little kids corner, Pernilla E, Diva, ABK, Frimus och alla Hanaskogsbor, Knislingebor, Strawberry Fields, Klockaren, Nyströms, Alex Andersen, Mor & Farföräldrar, Nära och kära, kompisar, grannarna på gatan, JA ALLA som hjälper oss med ALLT

Ni vet själva vilka ni är, kända som okända, ni är ALLA Kristaller värda.

TUSEN TACK TILL ER ALLA


17-18 Nov, Dessa två dagar har varit helt underbara, hela familjen har varit samlade precis hela helgen. Vi firade att Moa avslutat sina nästan 7 intensiva veckor av strålning, Kellie blev 1 år och Moas namnsta. Vi har bara ätit och druckit gott hela helgen. Moa har mått bra och varit på ett utmärkt humör.
Idag fick jag nog mitt första riktiga bryt på en människa som jag inte känner,(vilken tur) Vi var i Kristianstad och tittade när Johan skulle spela innebandy, där var en kille som fullständigt glodde ut Moa, visst ser hon annorlunda ut med en sond i näsan och inget hår, man fan vad jag tände till, han stod rakt upp och ner och bara stirrade på Moa, Moa sa till mig,, mamma titta som han tittar på mig, och då tände Jenny till, jag sa åt honom att antingen slutar du glo eller vänder du dig om och tittar på något annat, han blev så spak när ja sa åt honom att han vände på klacken och gick. Hur är människor funtade. Jag tyckte så synd om Moa att jag tog henne i min famn och bar in henne i sporthallen. Jag har aldrig varit med om dess like, visst man reagerar nog annorlunda idag, och tar till sig saker som jag annars inte skulle gjort, men det kändes ändå så fel att vuxna människor reagerar på ett barn som han gjorde, men barn idag reagerar inte så som vuxna. Ni som känner mig kan nog se mig framför er, när jag tog ton... Fasiken vad arg jag blev...
Moa följde med Palle och hämtade hans barn som varit hos mormor och morfar i helgen, jag fick sätta mig och skriva i alla dessa djälva papper till försäkringskassan. Vi lever på 2000 talet men det gör baskimej inte försäkringskassan, ja ja men iväg kom papperna iallafall. Johan hade inte fått nog idag med innebandy, så på kvällen var han och Oliver iväg igen och spelade. Moa och jag mös i soffan, vi tjejer i mellan. Moa somnade tidigt idag, redan kvart i sju.

20 Nov, Har inte skrivit på en dag, inget att bli nervösa över, vi har ansträngt oss lite extra här hemma istället. Som våra nära och kära vet, så skulle vi byggt om Olivers rum i somras, men det har inte blivit av pga ekonomin har inte tillåtit detta. Oliver har frågat oss ofta när vi kanske skulle kunna göra vid på hans rum, vi beslutade oss för i söndags att iallafall måla om väggarna och de furumöblerna han har på sitt rum, han ville ha svart/vitt och faktiskt blir det NOG bra när det är klart. Vi startade vid lunch i går, Moa bytte om till en gammal pyjamas, hon och jag målade och målade. Moa tyckte det blev skitbra. Eftermiddagen tillbringade hon hos farmor, hon var väldigt pigg igår.
Idag var vi på VC i Knislinge och  tog stick i fingret, (mamma ja skek inte), hon var jätteduktig. Var inom apoteket och hämtade ut Moas mat (sondmat), 8 kartonger, sen bar det inåt stan och köpte en ny säng till Oliver, han hade tidigare en uppbyggd säng men den är ganska barnslig nu, så en ny säng blev det. Totalt har vi lagt ca 2000:- till Ollis rum och det är han värd. Han har längtat sedan förra sommaren när vi började att prata om att bygga ut hans rum, men det väntar vi med tills längre fram. Vi ringde till Lund och vi ska befinna oss på avdelningen kl 8 på morronen, GÄSP.... Vi har ju fått några sovmornar nu när strålningen äntligen är över så det känns ju att stiga upp mitt i natten.... Moa började under senare eftermiddag se sämre ut, vet inte riktigt vad det var med henne, antagligen börjar väl värdena gå neråt igen, så från igår till nu i eftermiddag är det en stor skillnad på henne. Vi gick in i badet hon och jag, då njöt hon i stora drag. Ärligt talat ser hon inte klok ut på sin kropp, hon har sådana fruktansvärda hudförändringar, bara hon river sig i skinnet blir det märke, ska ta upp det i morron med Lund, fråga om det beror på strålningen och cellgifterna. Hon somnade redan vid sju, och innan dess fick hon illamående medicin, hon mådde inte bra. Tankarna kommer direkt, varför mår hon dåligt? Varför, varför
Måste avsluta för mina egna tårar sprutar. Återkommer i morron

21 Nov, Steg upp vid halv sex, kände på Moa, FEBER 38,5, FAN. Ringde Lund, frågade om jag fick ge henne alvedon eftersom hon ska sövas idag, det gick bra. Farmor kom och skulle skicka Oliver till skolan. Vi körde mot Lund. Kom till dagvården, satte nålen gick jättebra, vilken strålande tjej. Tyvärr fick hon inte cellgifter varken i slangen eller under sticket i ryggen. Inlagda på avdelning 64 IGEN, vi har varit hemma i 5 dagar, underbara dagar men det känns ändå trist att vara tillbaka i Lund. Vi var på lekterapin, vad hände då, jo hon kräkte upp sonden, det kändes inte bra kan ja säga, vi får nog sätta den i vaket tillstånd denna gången. Lungröntgen ska vi på nu om en timme 13.30. Antibiotika är insatt och denna gången har vi Fortum som är en bred sort. Just för tillfället ligger vi i sängen och tittar på Kalle Blomkvist. Moa sov nästan hela eftermiddagen, antibiotikan ändrades till en annan. Vi fick besked om att vi skulle bli flyttade till Kristianstad. Sonden ville vi ha satt i Lund men Syrran ville nog inte det, så dom flyttade sondsättningen till Kristianstad. Jag tyckte nog att det var hur fel som helst, Moa behöver maten i sig. Vi var på CSK vid 17 tiden, hela kvällen låg Moa och sov. Sonden sattes vid 21 tiden, det gick jättebra, Moa fick lugnande medel så hon inte minns något utav det. Johan körde hem och la sig, för att sedan i morronbitti köra till Farmor och Oliver och äta frukost och skjutsa Olli till skolan

317238-100
Moa på sjukhuset i Kristianstad

317238-101
Såren börjar att läka

22 Nov, Prover tagits, hennes CRP är inte skyhögt precis, ligger på 49, febern ligger på 38,2. Moa har sovit nästan sedan vi kom i går, men under förmiddagen var vi lite på lekterapin och la puzzel. Har fått till svar att vi får ligga kvar tills i morron, våra underbara KVH:are tar emot oss i morron. Ska ta ett urinprov för att se om Moa har svamp i magen, hon klagar på att hon har ont i sin mage, hon har även fått kretil för sitt illamående, det blev hon nekad i Lund igår, då sa ja till dom att; då kör jag hem och hämtar medicinen och ger henne det själv genom sonden. Va Fan, hon ska väl inte behöva må illa när det finns bra mediciner för det. Vi fick några timmars permis, åkte hem vid 14 tiden, jag o Moa låg i sängen och tittade på film, medans pappa fixade lite med Olivers rum. Vi åt middag när Oliver kommit hem, och sen bar det in till CSK igen för antibiotika. Vad hände tror ni, Jo Moa kräkte upp sonden igen + att hon började att frossa. På en knappt tjugo minuter gick febern upp till 39,6. Hon fick medicin för att inte komma ihåg när vi sätter sonden igen. Det gick lysande hela tiden, tur att Olli var med och peppade henne och hjälpte henne, han var superduktig. Efter Moa somnat började Oliver gråta, frågade honom varför? då svarade han, denna satans cancer, varför finns den!!!! Vi kunde knappt hitta ett svar till honom, vi bara beklagade att just Moa fått en sådan här cancer.. Oliver och jag körde hem vid 22 tiden, Johan stannade inatt hos Moa. Oliver och jag la oss nästan direkt när vi kom hem, men somnade gjorde inte jag iallafall, vet inte hur länge ja vände och vred på mig.

317238-103

317238-99
Moa med favoritclownerna Laila & Bönan (en i gänget)

317238-104

23 Nov, Olli och jag kom in till CSK vid lite över åtta, Moa och Johan sov fortfarande, så ja och Olli gick för att äta frukost medan de andra två sov. Natten hade varit lugn, hon hade haft feber i morse 38,5 och vi börjar att undra om vi får komma hem idag eller inte, men det får vi se framåt förmiddagen. Moa var rättså sleten när hon vaknade, efter en stund var hon uppe på benen igen. Vi inhalerade henne med koksalt pga att hon har så pass mycket slem, hon mår illa vid gämna mellanrum och faktiskt får hon medicin för detta, superbra. Hade samtal med doktorn och vi blir hemskickade, KVH har dagligen kontakt med CSK ang Moas värden som är i botten igen. Tog febern innan vi åkte hem och då hade hon 38.5. När vi väl skulle åka hem, ja då ville Moa och Olli inte följa med, så jag och Johan satt på rummet och väntade tills våra kära barn var villiga att följa med hem. Under eftermiddagen var det lungt, hon är ganska sleten. JAG gav henne lite Zofran mot sitt illamående sen somnade hon en stund på soffan.

317238-102
Lika sletna allihopa

24 Nov Har sovit ca 5 timmar i natt, KVH var hos oss vid midnatt, medicinen Moa får tar ca 20-30 minuter att gå in i slangen. Somnade om igen framåt två tiden, Moa somnade om snabbt, hon hade haft koll på vilka som var här i natt, fast att hon lossades att hon sov. Rolig tjej, lite finurlig. Vid 06 tiden kom samma personal, fasiken vad trött ja var då, men vi somnade om igen vid kvart i sju. Moa vaknade kvart över sju och hon och jag steg upp. Pappa steg upp kl halv tio, det ena ja kan se fram emot är att i morron är det min tur att sova. Moa hade feber närmre 39 grader men pigg ändå, hon somnade till under förmiddagen, när KVH kom igen vid 12 tiden sov Moa, Solle som sköterskan heter var lika lugn som vanligt och allting gick jättebra. Mormor och morfar kom och hälsade på, mormor tog en STOR säck med tvätt med sig hem, skönt några maskiner mindre. Moa fick lite alvedon, efter tio minuter reser hon sig hastigt upp och sätter sig upp i soffan, hur djä.... pigg som helst, hon var uppe ända fram till vid kvart i fem, då hon somnade på soffan. Farmor och farfar kom vi åt middag, Moa vaknade och vad tror ni hände.....JO hon spydde upp sonden, snacka om otur för henne. Samtidigt ringde dom från CSK, jag berättade om sonden, och vi ska sätta en ny i morron. KVH var här igen vid 18 tiden, det togs urinprov och blodgruppsprov, hon ska ha trombisar i morron, hennes värde ligger idag på mindre än 10, CRP 54, Vita 0,5, HB 84, det lutar nog att hon får både trombisar, blod och sond i morron, CSK ringde tillbaka och sa att vid 11 tiden i morron ska vi infinna oss på CSK igen. Är väldigt glad för att vi slapp åka in i kväll, när jag nämnde detta för Olliv blev han inte glad, att se sin syster sätta sond en gång till är nog inte vad han behöver se igen. Klockan är nu 21 och ögonen går i kors på mig, så vi återkommer i morron igen.

Tack KVH för att ni finns till.....Ni är lika goa allihopa

25 Nov, KVH har varit här i natt och i morse, togs prover för att kolla om Moa även behöver en påse blod idag när vi ändå ska in med henne. Vi körde in vid halv elva, hon fick sina trombysiter, medicinen (lugnande) för sondsättningen tog nästan 20 minuter, dessa småsakerna tar lång tid för Moa, dom stora sakerna som operationer och dyl klarar hon av mycket bättre. Det blev både hot och annat för att hon skulle ta medicinen, för henne är det så otroligt många MÅSTE och VAL, vi känner oss som några djävla föräldrar som hotar och trycker på henne dessa måste hela tiden, när hon tagit medicinen brast det totalt för mig, tårarna sprutade, hennes kropp liten och tunn som den är, det känns så fruktansvärt att säga till sin dotter alla dessa måsten, hon slumrade till en stund av medicinen. Hon fick sin antibiotika + perfalgan i slangen, blodet kopplades och sen var det dax IGEN för sonden. Hon var mycket mer med idag än vad hon brukar, men hon hjälpte till att svälja när vi sa till henne. När blodet var inne drog vi hemmåt, vi fick stanna för Moa skulle kissa, hon fick även dropp idag medans vi var inne med henne. Kom hem vid halv fyra, Moa låg i soffan och sov, hon tempar upp i febern och får frossa. Oliver var med farmor och farfar på Maria Magdalena marknaden i Åhus, sen följde han med Fam Johansson till Kristianstad för att spela bowling och sedan gå på MC Donalds. Tur att det finns kompisar vad skulle vi annars göra för att förgylla tillvaron för Oliver. Tusen tack. Måste även skriva här på bloggen att den servicen vi fått på CSK denna veckan har varit jättebra, vi känner oss lite mer säkra på den avdelningen nu än vad vi gjort innan, så tack avd 43.
KVH Sollan var hos oss i kväll, lugnare och mysigare människa får man leta efter, brukar alltid följa henne ut till bilen, där jag kan ventilera lite själv med henne, det känns tryggt att ha någon "utomstående" att prata med. Tack Sollan. Moa hade under kvällen 39.5 i feber, hon fick alvedon genom sonden där jag även fyllde på med lite vatten, vågar inte ge henne för mycket, vi är livrädda att sonden åker upp igen. Oliver kom hem lite över åtta, full av energi, kvällen för honom blev verkligen fylld av andra tankar. Jag själv mår lite bättre i kväll efter att få pratat med Sollan. Vi ses i morron igen, tid att hoppa isäng, den härliga organisationen KVH kommer på besök igen vid midnatt.

26 Nov, Väcktes av Moa att hon mådde illa, hon fick zofran och alvedon, febern var 40,0, KVH kom vid sex tiden, när proverna skulle tas, blev det stopp i slangen. Moa och jag blev skjutsade in till CSK av KVH-personalen som hade förberett avdelningen att vi kommer, Johan var hemma och skickade Oliver till skolan. Var på avdelningen vid 07 och dom satte i ett medel i slangen som skulle lösa det stoppade blodet i slangen. Hoppas att det funkar annars får vi dra nålen och sätta en ny. Johan kom in till oss. Vi provade om porten funkade och YES det gjorden den, vi fick antibiotikan som Moa egentligen skulle haft i morse, wow snart får vi åka hem igen. Doktorn kom in och sa att Moas CRP hade stegit från igår, så en ny lungröntgen blev det vid tolv tiden. Har hela tiden sagt från onsdags i förra veckan att Moa eventuellt har svamp i magen, prover har tagits och hon ligger precis på gränsen att få medicin för det, och jag kan slå vad om att CRP går drastiskt ner om hon får denna medicin. Det ska alltid kollas med Lund hela tiden innan någonting blir bestämt. Moa och jag låg i sängen och sov, jag tror ja sov i över en timme. Doktorn kom in och sa att Moa inte mår bra för hon sover hela tiden, INTE FAN sover hon hela tiden, hon har varit vaken sedan halv sex i morse och det är väl konstigt om hon INTE skulle vara trött efter att ha haft feber i så många dagar, även jag sov, då skulle jag inte heller må bra.
När hon bara NÄMNDE ordet att stanna flög jag totalt i luften, varför i helvete ska vi stanna på sjukhuset när jag kan sköta henne hemma lika bra som dom gör på en avdelning, alla mammor och pappor har väl haft barn med feber, NEJ då vi skulle stanna. CSK rådfrågade Lund hur vi skulle göra, då sa en doktor som har träffat Moa EN gång på alla dessa 8 månader att hon är sjuk, ja sjuk är hon, men inte sjukare än något annat barn med feber, Hade den doktorn stått framför mig vet jag inte vad ja gjort, jag blev alldeldes vansinnig rent ut sagt. Jag och Johan har levt med Moa i 5år och 5 månader vi om någon vet väl när Moa mår sämre. Ja jag vet faktiskt inte riktigt vad jag sa till Doktorn men utskälld blev hon. Dom menar att vi ska ligga kvar på sjukhuset och invänta svar på odlingarna, herre djä..... då, då mår hon väl ändå bättre att få vara hemma i sin egna miljö. Jag ber den doktorn på CSK om ursäkt, det jag sa var inte menat till henne det var menat till den doktorn i Lund som vet hur Moa mår utan att ens ha sett henne...... Doktorn i Lund sa även att vi inte fick ge Moa alvedon, för dom skulle se hur mycket febern steg upp till BULLSHIT, har hon inte blivit sjuk innan så hade hon blivit det, och vilken förälder skulle kunna missunna sitt barn alvedon om dom hade feber, dom är väldigt få vill ja tala om..... Vilket fall som helst så åkte vi hem vid halv fem, vi åt och KVH kom vid kvart över sex och gav Moa antibiotika. Vi fick i uppgift utav CSK att ta tempen på Moa vid 24.00,03.00 och sex i morron bitti, det gör jag gladiligen bara vi får vara hemma. Jag frågade Johan vad jag sa till doktorn på CSK, jag blev så arg att ja inte riktigt kommer ihåg vad jag sa, men han tyckte att jag skötte mig helt utmärkt. Det Johan irriterar sig på är att läkaren i Lund kan konstatera att Moa måste ligga inne och att inte få ge henne alvedon + att vi har endast träffat henne en endaste gång och det var förra onsdagen när hon skickar oss till Krisitanstad, (men då fick hon också sig en skrapa). Har inte riktigt varit på humör idag, sovit lite och bara denna miljö att vara i gör en alldeldes fjöntig i skallen..

27 Nov, Moa och jag var uppe vid halv sex, tog febern 37,7, vi väntade in KVH som kom vid sextiden för antibiotika och provtagning. Väckte Olli vid sju, då vi var uppe alla tre. Pappa Johan låg o sov som en stock. Moa och jag lekte doktor och låg i soffan och tittade på en film (de 12 dansande prinsessorna). Johan steg upp kl halv tio, han trodde inte att klockan var så mycket.
Doktorn ringde, HAHAHAHAHAHA, vem hade rätt, Jo JAG, tur att man kan ha rätt ibland när andra gör stora fel, CRP som var 132 igår, var nere på 65 idag och Moas totalvita håller sakta på att stiga. Doktorn sa att lab måste gjort något fel för en CRP kan inte skunka så mycket på en dag. Jag bad doktorn om ursäkt för mitt raseri igår, och hon förstod vad jag menade. Nu är det bara att tuta och köra igen.
Hela dagen idag har Moa varit pigg, jag var däremot inte pigg, räknade ut att jag sovit 10 timmar på två dygn och det är lite för lite, ja och Moa la oss på soffan i middags efter KVH varit hos oss, jag somnade inom 5 minuter och efter en och en halv timme senare när jag vakat var ja ensam i soffa. Moa och Johan satt och spelade TVspel på Ollis rum, Moa hade inte sovit, bara mamma. Vi ritade med glitter, farmor kom en sväng och hon var bra ompysslad när hon gick hem, Moa lekte doktor på farmom. Moa är fortfarnade vaken och kl är nu snart halv åtta, hon har inte haft mer än 37,9 i feber som högst idag (CSK lägger alltid till 0,5 så egentligen 38,4 men ingen febertopp idag, skönt att hon är på väg tillbaka igen. Fick besked idag att det inte blir behandling denna veckan, vi väntar svar på odlingarna som tog igår och antibiotikan lär vi fortsätta med några dagar till.

28 Nov, Moa var vaken när KVH kom i morse, hon satte sig upp som om hon fått en katapult i rumpan, fram men slangen och hon var hur hjälpsam som helst. KVH:arna var fnittriga i morse, dom hade roligt åt oss och vi åt dom, då blir det väldigt kul alltihopa. Jag själv somnade om och sov tills klockan 10 då telefonen ringde. Johan och Moa hade varit aktiva på morronen, dom hade gjort både det ena och andra. Moa hade ingen feber idag, totalt feberfri hela dagen. Vi målade i målarböcker och glitterpennorna och vi hann även leka doktor också. Moa ville bada, vi plastade in nålen ordentligt innan vi två hoppade i karet, Moa ville inte stiga upp, vi låg nog i badet i en halv timme.
Eftersom Moa varit uppe redan vid halv sex så slocknade hon vid 19 tiden. Hon har mått illa idag en hel del, men sonden sitter kvar och det är vi alla glada för.

29 Nov, Moa vaknade kl 05.00 hon mådde illa och var en runda på toa, vi somnade om tills KVH kom vid sex, provtagningen gick bra. Skickade Olli till skolan, såg att Moa var trött, vi la oss på soffan och tittade på Pippi, vi somnade båda två, vaknade 9.40, gick raka vägen in och väckte Johan. Vi ska till stan idag och köpa lite julklappar och där skulle vi varit vid 10-tiden, man vi skjuter en timme på det. Ringde till CSK,  Moas värde ser bra ut, bättre än i går så det går bara framåt. Farmor ska komma och vara hos Moa medan ja och Johan kör till stan och handlar lite. Vi drog till stan en timme senare än planerat, Farmor kom. CSK ringde ang Moas värde, CRP var nere på 22 idag och dom tyckte att vi avbryter med antibiotikan nu vid middag när KVH kommer, då även nålen ska dras.
Moa ringde och berättade att hon fått en tidig julklapp från KVH en rosa sjal och en rosa mössa, hon var jätteglad.
Hon var även väldigt förveten på vad vi handlat när vi varit iväg, dom sakerna får vi låta ligga kvar i bilen tills ikväll när barnen sover, och vi behöver nog slå in dom också annars vet dom säkert vad dom får..Vi var iväg i nästan 4 timmar och alla julklappar är inhandlade, har väl aldrig varit ute i så god tid något annat år. Vi måste planera annorlunda nu när Moa ska ha sina behandlingar, man vet aldrig när vi är hemma. Det känns jätteskönt att ha varit iväg idag och allt är klart. Pratade med Lund i dag om nästa veckas behandling, det blir ingen ICEbehandling nästa vecka, dom vill vänta en vecka ioch med Moa drog på sig ytterligare en infektion, men på tisdag ska vi ner och få en cellgift (Vinchristine) och cellgifterna som hon ska ha i ryggmärgsvätskan, då hon även sövs igen. Röntgen har vi inte fått reda på ännu, men jag hoppas att vi får en tid nästa vecka.

Vill passa på och tacka KVH för denna gången, ni vet hur mycket ni betyder för oss. Kramar från hela familjen

Vill meddela alla som velat att Moa ska var med i Nalles resa, Hon ska döpa nallen till LISA NALLESSON, när Lisas resa börjar vet vi ej ännu, men hon vill jättegärna deltaga i denna resan. Ni som ej vet vad detta är gå in på www.barncancersyd.com där kan man läsa vad detta innebär....


30 Nov, Moa och Johan var uppe när Olli skulle till skolan, jag själv låg till ca 8, Moa mår jättebra, hon börjar prata mer och mer nu tycker jag, hon har varit så fruktansvärt grötig i sin mun, blåsor och annat skit. Hon har även lite svårt för att hålla saliven kvar i munnen, då hon dregglar lite också, men mest tror vi att det beror på att hon har ont i munnen. Hon konkar runt på sin madaväska så gott hon orkar.

Vi skulle varit på kalas hos Moas kompis Felicia i morron, men jag och Johan har bestämt att detta får vara, vi måste tänka på Moas bästa, Moa skulle ha en ICE behandling nästa vecka, men ioch med att hon har åkt på en infektion till nu så måste hennes värde bli betydligt bättre, vi vågar alltså inte chansa på att hon åker på en ny infektion igen. Fast att cellgifterna är grymma så vill vi att hon ska ha dom så skitet i kroppen på henne försvinner. Hoppas att ni förstår vad jag menar.

Moa ville leka med kompis i eftermiddag, kompisen blev farmor, där hon var en bra stund innan den hemmalagade pizzan var klar då hela fam Henriksson anlände.

Moa mår väldigt illa i mellanåt och idag i bilen när hon kräkte upp slem sa hon, tur att sonden stannade kvar mamma för vi har ingen sax i bilen.... Vilken underbar go tjej vi har......


November

1 Nov, Feberfri även idag, strålningen gick bra. Moa sov nästan 30 min på uppvak, det är nog rekordet. Felicia kom för att ta CT-röntgen, och vem tror ni var med henne hela dagen, jo Moa. Hon såg på när Felicia satte nålen, var hos sovdoktorn och uppvak, var även med när Felicia tog bort nålen igen. Moa blev helimponerad, Felicia skrek inte när nålen drogs. Idag fick Moa sin bok, där hon själv har huvudrollen och hennes kompisar Elida och Felicia är med, boken heter Älvan och den tysta skogen, finns endast i ett exemplar och den har Moa. Eftermiddagen fick vi ett besked som kanske slår in i morron, KVH kanske ställer upp och tar hand om Moa i helgen, vi kanske får gå på permis under helgen, ska vara tillbaka igen på söndag kväll. Moa vill inget annat än att komma hem och hon önskar att KVH kommer hem till oss, så hon äntligen får träffa Kellie och Olli. Hoppet finns iallafall, men jag kan förstå KVH om dom tycker det är mycket att göra med Moa under dessa dagar, det är en hel del mediciner hon ska ha, vi kanske kommer hem. Hoppas hoppas hoppas. Moa tycker att KVH personalen är så snälla, där får hon även titta i lådan med leksaker....

2 Nov, Strålningen gick OK, men narkosläkaren Jonas ville ha en lungröntgen på Moa, hon syresatte inte sig till 100% idag, hon låg på 92. Det första jag tänkte var, Fan då får vi säkert en tid senare ikväll så kommer vi inte hem.
Vi åt frukost, Moa åt två små äggskivor sen smakade det inte mer. Var på röntgen 10.45, vilken tid, Jesper läkaren på avdelningen ville ha svar på röntgen innan vi fick åka hem. Avdelningen ordnade med KVH så dom kommer hem till oss i kväll. Antibiotikan är borttagen, hon har gått på antibiotika sedan vi kom in måndags i förra veckan. När vi fick beskedet om att ÄNTLIGEN åka hem på permis så tjoade vi i högan skyn. JIPPPIIII. Moa "lekte" med den underbara barnsköttaren EMMA hela förmiddagen, dom raceade med cyklarna i korridorerna, Moa var med Emma och hämtade sondmaten i källaren (på cykel). Vi hade "börjat" att packa redan igår, fall i fall vi fick gå på permis.
KVH NI ÄR UNDERBARA, TUR ATT NI FINNS. Vi får vara hemma ihelgen och bara va, ska inte göra mer än bara va. Moa vägde sig idag, hon har gått upp till 15,4 kg, YES. Hon kommer under helgen att bära en ryggsäck med mat på ryggen, vi har blivit lärda på hur vi sköter denna aparat. KVH kommer i kväll och sätter igång TPN en sorts mat som går in i blodet, den kopplas på i Moas portacat. När allting var packat och all mat och dyligt vi ska ha under helgen drog vi hemåt. Moa längtar tills KVH kommer ikväll, bara för att se om det är en vi "redan känner".
Ni kan inte fatta hur detta känns att äntligen få komma hem, när vi körde in på gatan där vi bor kom mina tårar, härligt att se huset vi saknat i nästan 14 dagar. Mormor & morfar kom hem med Oliver och Kellie, härligt, härligt.
Kellie blev så glad när hon såg Moa att hon sprang rakt in i Moas knä, så dom vek sig, där låg hon och Kellie på alla fyra Mitt på golvet.

VILL PASSA PÅ ATT TACKA FÖR ALLA BLOGGLÄSARE OCH ALLA SOM HÄLSAR TILL OSS. TACK TACK TACK

Hela kvällen väntade Moa på att Camilla från KVH skulle komma, hon dök upp vid halv åtta och kopplade på TPN, Moa hade somnat innan Camilla ens hade kört ifrån oss. Kvällen framför Idol med ett glas vin gjorde susen, jag blev bara tröttare och tröttare, skönt att snart hoppa i sin egen säng.

317238-69
Emma i cykelrace, synd Emma du förlorade

317238-70
Moa alltid nr 1

317238-71
Efter racet blev det bokläsning

317238-72
Moa med sin "matväska" på vägen hem från Lund

Helgen har varit precis underbar, Moa har varit så pigg och go hela helgen. Hon tar ryggsäcken på ryggen och går, hon skämtade till det lite igår när vi skulle äta, Oliver valde potatismos och fiskpinnar och då sa Moa när hon hörde pumpen i väskan att... Nu äter jag också fiskpinnar och det smakar gott mmmmm. Vi skrattade och bara log åt henne. Vi skulle gått ut och gått en runda med Kellie igår men det blåste alldeldes för mycket, så vi tog en runda i dag istället med vårt gåsällskap Jenny, Kevin och William. Pappa tvättade bilen som tyvärr inte sett vatten på några veckor. Vi har haft KVH här på kvällarna för att koppla in PTN medicinen och dom har även kommit på förmiddagen för att koppla bort det igen. Tusen tack KVH för att ni finns, ni är guld värda det vet ni.
Moa var hos sin farmor o farfar under eftermiddagen, hon hjälpte farfar att köra åkgräsklipparen för att samla upp löven som har fallit. Hon börjar likna sig själv igen förutom att hon inte äter någonting.

Jaha, och då är vi i Lund igen, söndagkväll och klockan är runt halv sju. Moa sov nästan hela resan ner, men det var inga problem för henne att somna igen för natten. Vi själva kopplade av en stund framför tv:n, sen var det natti natti även för oss, för i morron börjar vi med strålningen igen. Äntligen börjar vi se ett slut på dessa sex veckor (blev ju nästan sju på grund av att vi missade 2 strålningar), ska bli helt underbart att BARA få cellgifter för en bra tid framöver, dessa ses/sju veckor med strålningen har varit så fruktansvärt jobbiga

Vi måste bara tacka ALLA som hjälpt oss med Oliver under denna veckan han haft lov, han har varit fullt upptagen med att leka med olika kompisar, visst har han saknat oss men han säger själv att han har haft det jättebra, vill även tacka alla föräldrar som har en sån förståelse för oss som familj, och som verkligen tänker på Oliver, vill inte nämna några namn, men ni vet själva vilka ni är. Tusen tack, ni betyder jättemycket för oss....

5 Nov  Tog i dag upp med strålningsenheten om hur Moa ser ut bakom sina öron, hon ser helt brännskadad ut, fick mer salva att använda,  Hanna-Carin på strålenheten tyckte även att vi ska ta detta med våra läkare på avdelningen. Strålningen gick bra, vi var på avdelningen igen efter en halvtimme. Felicia med familj kom till avdelningen tidig förmiddag, vi umgicks hela tiden dom var här. Felicias mamma och pappa skulle på samtal med läkarna och då tog vi med Felicia till lekterapin och var där så länge. Jag själv tog chansen och var på massage, som barncancerfonden sponsrar med, urskönt. Kom tillbaka och mötte Karro i dörren på lekterapin och hon såg inte så glad ut, hon orkade inte snacka så vi ska träffas i morron och prata lite. Läkarna tog fram en salva till Moa som hon ska använda på sina skador bakom öronen, där det är både antibiotika och cortison i, hoppas det blir bättre. TPN (medicinen i blodet) plockades bort idag, ska bara ha sonden där vi idag har ökat mängden mat, Moa vägde idag 15,6 kg, det går sakta men säkert upp. På kvällen var vi på lekhumör, vi gjorde pappersflygplan med Saga och hennes mamma, vi åkte hissen upp till våning 5 och kastade ner planen, försökte att träffa en stor drake som hänger i luften, vi försökte ett antal gånger innan en viss person lyckades...Naturligtvis JAG. Pappa Johan fick lång  näsa både från mig och Moa, ha ha ha.. Moa vill hem i morron, men vi får först se om trombusiterna ligger bra annars får vi nog stanna, vi trodde idag att vi skulle få åka hem men nejdå, vi stannar tills hennes trombisar håller i sig, och producerar sig själva... Längtar hem, det var så underbart att få vara hemma...



317238-75
 Skadorna från strålningen

6 Nov, vi vaknade lite sent, men vi var först till strålningen, narkos kom bak efter. Moa sov himla länge idag, ända till klockan tjugo i tio, men det är inte konstigt, hon ville kolla på film klockan 5 i morse men det fick hon INTE. Felicia med familj var på avdelningen när vi kom ner, Moa och hon lekte en stund. Pratade med en utav vår läkare i dag, Lars Hjort, han sa åt oss att vi kunde köra hem om vi ville, men var tvungna att komma jättetidigt i morron bitti om Moa behöver trombucyter, varje morron tar dom prover kl 04.00 på Moa så vi bestämde att stanna, vi känner att efter en sådan här lång tid på sjukhus och stiga upp kl 3 på natten för att ta proverna kändes inte helt okej kan jag säga, vi kanske kör hem tidigare i morron i så fall för att träffa Oliver, men kör tillbaka på kvällen igen. Vi får se hur vi gör i morron, det är ju bara 5 strålningar kvar. Vi bestämde oss iallafall att följa med Felicia hem till henne, så vi kommer ifrån sjukhuset för en dag, vi var där hela eftermiddagen, vi var tillbaka på avdelningen lite i åtta på kvällen. Vi fikade, och vi lagade tacos, Moa smakade en bit av tacosbrödet och en tugga färs men det var ingenting som smakade bra, synd för tacos älskar Moa. Felicia däremot åt som en häst och det gjorde vi andra också även Heffa. Det var en underbar dag, vi var ute på en lekplats och åkte rutschkana, det blåste så fruktansvärt kallt så vi var bara ute en liten stund. Moa och Felicia lekte förstås doktor och vem fick vara patient, Jo Ja, dom tejpade och tog blodprover, det är så himla härligt att se sådana kämpar leka tillsammans, man blir alldeldes tårögd.

Kämpa på tjejer ni har varandra att stötta, ni är våra prinsessor......

317238-76
Moa & Felicia

317238-77

317238-78

7 Nov, morronen var som vanligt, allt gick bra. Läkarna gav oss permis under dagen, ville ha oss tillbaka ikväll. Felicia var på avdelningen, så lite lek hann våra prinsessor med innan vi sedan drog hemåt. Så fort vi kom hem gick Moa och jag till Ollis skola och mötte upp honom, han blev glad att vi kom hem en runda. Olli gick hem till pappa och Moa o jag gick och hälsade på barnen på dagis. Först när vi kom in tittade alla barnen konstigt på Moa, vi hade pratat om det på vägen till dagis att barnen ev tittar eller frågar om den slangen hon har i sin näsa, det kom en och en annan kommentar, men Moa tog dom jättebra, vi fick skämta till det lite. Vi var på dagis nästan i en och en halv timme, Moa ville inte hem, vi hälsar på så ofta vi kan.  På mellanmålet skulle Moa också ha, hahahaha, hon åt havrekuddar och fil med kanel på, inte visste jag att Moa åt kanel, hon åt inte mycket men en 4-5 kuddar åt hon iallafall. Tack till alla härliga människor på Skorpans dagis, ni är så goa.... När jag äntligen fått hem Moa igen, så åt vi spagetti och köttfärsås, även då tog hon 2 tuggor men tyvärr smakade det inte som förr. Vi har fått nya ordinationer att höja sondmaten, hon har gått ner till 14,8 och vi vill iallafall att hon ska gå upp ett kilo eller två. Vi packade om vår västka, mormor och morfar kom och hämtade Kellie, (Kellie hann vara hemma hos oss under eftermiddagen), körde Olli till farmor, där Moa spelade ett parti kort innan vi drog hemåt (Lund) igen. Moa somnade en stund i bilen, men var på samma glada humör när vi stannade i Lund. Uppe på avdelningen under kvällen hade Moa och Malin vattenkrig, där dom använde sprutor som vapen, Carina H (avd clown) var mer blöt än torr, Moa skrattade så hon kiknade. La mig för att killa Moa på ryggen för hon skulle somna och det slutade nästan att jag somnade innan. Moa ser något enormt fram emot när strålningen äntligen är över, det ska bli skönt mamma säger hon. Vi somnade som klubbade oxar hela högen innan klockan var elva...Gött att sova. Måste berömma nattpersonalen på avd, vi ligger tre pers i rummet och personalen är inne kl 02.00 för att stänga av Moas mat, (fastar från kl 2) och tar proverna kl 04.00, och ingen av oss vaknar, det känns kusligt att veta att personer rör sig i rummet på natten men vi bara sussar vidare, vi hör dom inte, helt otroligt tycker vi, jag själv har alltid varit lättväkt, vaknat av det lilla minsta, så det känns lite kymigt faktiskt, men tur är väl det för annars hade vi ju aldrig fått sova en hel natt......Sov gott, hörs i morron

317238-80
Moa, Mamma och Saga är helt inne i sagan

317238-81
Saga och Moa kollar i spökhuset på sagostunden

8 Nov. Dagen har sett ut som vanligt, fick idag reda på vilka biverkningar Moa eventuellt får pga strålningen, hennes ena spottkörtel är tyvärr redan skadad på ena sidan, tänderna kan hon få besvär av i framtiden med att tänderna kanske inte kommer att växa som dom ska, jag frågade om händer och armar, då sa stråldoktorn att det trodde han inte att skulle bli problem, skönt för tänderna går ändå att göra vid. I morron drar dom ner på strålfälten, hon har tidigare haft 5 strålfält men från och med i morron ska hon bara ha 3, det ena strålfältet dom tar bort är det fältet som ligger närmst ryggmärgen, det andra vet jag inte. Felicia var här idag också, Moa & Oliver fick en inbjudan till Felicias kalas som ska vara i december, Moa blev jätteglad. Under eftermiddagen var vi alla på lekterapin och bakade muffins, när Flisan åkt hem var vi kvar en stund innan vi gick upp på avdelningen. Moas sår bakom öronen ser inte bra ut, jag fick tillåtelse att klippa hennes tunna hår lite mer, så nu är hon korthårig men lika sockersöt som vanligt, sen var det duschen som gällde och en tur på cyklen innan det var läggdax. Moa ville att nålen ska dras i morron så hon kan bada i badkaret i helgen när vi är hemma. Hon har nu haft nålen i nästan 7 veckor så skinnet behöver verkligen vila, samtidigt som hon vill bada så vill hon ha nålen kvar, för på söndag när vi anländer till Lund igen måste nålen sättas. Vi längtar som fasiken hem till i morron så när strålningen är gjord och Johan och jag ätit frukost bär det hemåt, vi packar det viktigaste från Lund, det vi behöver nästa vecka låter vi vara kvar..... 

317238-83
Moa & Felicia bakar muffins

317238-84
JA, vi slickar skålarna, gött va dä

9 Nov, Dagen började inte precis vad vi hade planerat idag, under strålningen när Moa skulle ta bilder gick maskinen i sönder, där tillkallades "tekniker" som skulle fixa maskinen under tiden Moa var nersövd, men det slutade med att vi fick förflytta henne från rum ett till rum två, det var lite struligt med alla sladdar men till sist blev vi klara, vi var på uppvak halv tio, och vid normala fall brukar Moa både vara vaken och vara på avdelningen igen. Syrran Marie ringde och efterlyste Moa på uppvak, hon blev bekymrad att någonting allvarligt hade hänt. Vid halv elva kom vi till avdelningen, Moa sov fortfarande, men vaknade tätt där efter. Vi som trodde att vi skulle få åka hem nu när vi var klara, men ack vad det sk.. sig, Moa var tvungen att ha en påse blod innan och det tog nästan en och en halv timme till, så vi körde från Lund vid halv ett. När vi kom hem fick vi besök av Johans jobbarkompis Mats (tack för den fina presenten den uppskattas), vi fikade, Moa åkte till en kompis (Elida & Lova) en stund. Oliver kom hem, blev så glad att få se honom, han var nyklippt och snygg som vanligt. Johan körde till veterinären med Kellie, och Olli och jag gjorde oss iordning inför kvällen. Ollis klass ska ha disco, och när vi är hemma måste man försöka att ställa upp även för Oliver, så jag och Oliver ska på disco och Moa o Johan tar kvällen som den kommer. Discot slutar kl 21.30 och då vill jag säga att mamma Jenny är trött, hoppas jag hinner lägga huvudet på kudden innan ja somnar.

317238-82
Jonas (narkosläkaren) Maskinen som ej står rakt (Moa ligger under täcket)

NU ÅTERSTÅR DET BARA 2 GGR TILL MED STRÅLNINGEN, 28 GGR ÄR GJORDA....JIPPPIIII

10-11 Nov Helgen har varit underbar, tyvärr så kräkte Moa upp sonden idag så vi får vara lite traggiga att hon måste äta, har iallafall ätit lite men inte mycket, får se om vi måste sätta den i kväll när vi kommer ner eller vi kan vänta tills i morron när hon är sövd, jag hoppas innerligt att det blir i morron under narkosen. I går var det rakapparaten som gällde för Moa, hon tyckte att det var skönt att bli av med håret, det hade hon inga problem med, men att se henne utan hår (helt) fick mig att inse att detta hade hänt förr eller senare. Moa var och lekte med sin kompis Tindra, efter en stund hos Tindra var dom här hos oss, och gissa vad dom lekte, jo doktor och sjukskötterska. Dom hade superroligt. Oliver och Moa badade under förmiddagen, Oliver lekte med henne innan han skulle ut till kompisar själv, och det slutade med att han sov över hos kompisen. Kvällen för oss blev inte så långvarit.
Idag var Farbror Jonas med familj hos oss och bjöd på frukost, roligt att äta ihop med fler runt matbordet, Moa följde med Mathilda och co hem och dom skulle vara ute i trädgården. Johan körde till stan för att spela innebandy, jag själv ska packa inför denna veckan som kommer, och förhoppningsvis hinna ut med Kellie på en runda också. Vi kör till Lund mot kvällningen, ska sätta nålen och bädda rent i sängarna, det ska också skötas i vårt 2:hem.
Vi körde bort till farmor o farfar och lämnade av Oliver, Moa kom dit från faster o Jonas, vi drack kaffe och flabbade lite innan det var tid för att åka till Lund, Farmor satte på Emblaplåster på Moa, idag var det hennes jobb. Vi anlände till Lund vid kvart över sju. Syrran Annelie tog emot oss med öppna armar, vi satte nålen och det gick skitbra.. Snackade lite med personalen på avdelning 62, Katarina som vi hade mycket då Moa låg där, hon är helt fantastisk, dom tycket det är så roligt när Moa kommer och hälsar på, dom vill gärna följa hennes sjukdomstid.....Dom ser ju att hon är pigg och glad och det gör dom bara glada...

12 Nov, Måndag igen, Moa väckte mig kl kvart i sju, hon ville till strålningen och hänga apan i trädet. Strålningen gick bra, sonden sattes, men tyvärr hostade hon upp den igen när vi kommit till uppvak. Jonas narkosläkaren tyckte vi skulle söva henne igen för att sätta en ny sond (nr 2 idag), i och med att Moa har svårt för att äta och dricka så är det svårt att sätta en sond, hon måste svälja på kommando. Vi var på avdelningen igen vid halv elva. Det togs prover igen inför ett njurfunktionstest som vi ska ta under vissa timmar i dag, så i eftermiddag blir det 2 st stick i fingret. Får besök idag av Familjen Wihlborg från Eslöv, Moa ser verkligen fram emot att få träffa Gabriella, för det var ett tag sedan sist. Moa hann träffa polaren Felicia en runda innan dom körde hem igen, Felicia hade lite feber, hon såg inte kry ut idag, men hon kommer tillbaka igen för hon är en riktig sprallig go tjej. Dorte och Gabbi kom vid kvart i två, Gabbi följde med och såg när Moa tog stick i fingret och duktig som vanligt, vi fikade lite sen var vi en stund på lekterapin. Moa fick en pyjamas i ROSA, och ett par innetofflor av Fam Wihlborg och vi bestämde att i morron när det är sista strålningen ska Moa ha den nya fina pyjamasen på sig. Moa ser verkligen fram emot att det är sista gången i morron, hon har sagt det flera gånger idag. Felicia med Familj dök upp igen framåt kvällen och Moa var förstås inne hos henne och pyslade om henne, nu är det Felicias tur att ha feber. Eftersom jag blev väckt av Moa vid fem i morse så känner jag mig ganska trött, så jag får se om jag orkar att se Prison Break i kväll.....

317238-85
Moas apa i strålningsträdet, Syrran Maria följde med oss idag

317238-86
Jonas söver Moa för 2 ggr för sondsättning, Jonas är favoriten

317238-87
Sonden är satt, och madaväskan är på, lika glad som alltid

317238-89
Gabriella & Moa

13 Nov, Äntligen dagen D. Moa vaknade innan sju i morse, hon frågade hela tiden när vi skulle gå till strålningen, vi gick lite tidigare idag för foto måste tas för alla som varit med Moa under dessa 30 strålningar. Det kändes som om hela jag bara går med ett enda stort leende idag, även Moa är väldigt pigg och glad. Hennes dörr är smyckad med presentsnören i guld och silver, det känns som om denna dagen blir väldigt  annorlunda, som om det är jul eller något. När vi kom till strålningen fick Moa en present, en grå myskatt med en påse runt halsen, i påsen fanns det ett silverhalsband med en katt på. Det riktigt lös i ögonen på henne. Strålningen gick fort idag, vi var på uppvak, när jag ser tjejerna där kommer mina tårar, glädjetårar, jag kan inte beskriva med ord hur denna dagen känns, en milstolpe är nåd, vår dotter har genomgått en otroligt tuff strålning som vi tycket hon klarat alldeldes utmärkt, vilken tuff tjej, vilken underbar go unge, ja, ja vill bara slänga ut orden på hur himla glada vi är idag. På avdelningen sen var det mer bus som gällde, alla grattade Moa för att äntligen denna dagen är nådd. Vi var inne på avd 62 och fick en present (som Katarina lovat Moa häromdagen), på avd 64 blev det truckåkning i kullverten. Sen bär det till leksaksaffären där Moa får välja en fin sak. Jag önskar med hela mitt hjärta att en sådan här dag som denna kommer fler, många fler. Moa valde inte en sak, det var en Nasse (rosa), stickers, puzzel och målarbok, men det är hon guld värd, när vi var på väg ner till leksaksaffären började det att vräka ner snö, härligt men fy fasiken vad det var ruggit, Moa satt och bara mös i sin vagn. Eftermiddagen tillbringade vi hos fam Wihlborg i Eslöv, skönt att komma ifrån sjukhusets fyra vita väggar, för i morron är det droppställningen som gäller och fram tills vi åker hem på torsdag. Kvällskaffet drack vi i matsalen tillsammans med fam Jönsson, vill tacka för de fina blommorna.

317238-90
På väg till sista strålningen, Jippi

317238-91
En glad Moa

317238-92
Hela gänget från strålningen

317238-93
Dörren var smyckad av personalen på avd, GRATTIS MOA


317238-94
Att åka i kulverten på en truck, var en av överraskningarna från avdelningen

Efter dessa veckorna som nu löper mot sitt slut har vi tillbringat 6 dagar hemma, det känns som en befrielse att äntligen få komma hem och försöka att få vardagen att fungera så vanligt som möjligt, att göra läxorna med Oliver, att kunna gå ut med hunden på sina promenader och framför allt träffa lite folk som vi inte träffat på evigheter. Visst måste vi tänka på Moas infektionsrisk, vi får passa på dessa dagarna där vi vet att hennes värde är bra. Efter dessa veckor inlagda på sjukhus så tycker vi nog att det har gått rättså fort ändå, jag kommer ihåg den dagen jag skrev på bloggen där det var 29 gånger kvar och idag är det över, känns rättså konstigt ändå, tiden rinner iväg. Det känns skönt att det "bara" är cellgifter nu ett bra tag framöver och ingen strålning, men det som kommer upp i huvudet nu är NÄR ska hon röntgas, hur går det, har strålningen hjälpt. Nu har strålningen äntligen är över börjar jag direkt att fundera på MR-röntgen, ja så är jag funtad, ingenting kan man släppa, oron finns här hela tiden, har den minskat, är den borta, finns där rester kvar, tar cellgifterna resten av tumören, ja varför kunde inte detta vara det sista på Moas behandling och att vi fick svaret att ALLT är borta, hon har blivit av med skitet....

14 Nov, Natten har inte varit rolig, Brandlarmet gick på avdelningen rund midnatt, mitt i min dröm vaknade jag av brandlarmet (en fruktansvärd signal) och trodde jag drömde att "det ringde in", när jag insåg vad det var blev jag rädd, trodde nog att det var falskt alarm men det var det inte, det var fullt av rök neråt korridoren där vi ligger, i en isoleringssal var det en sorts diskmaskin som börjat att ryka något fruktansvärt, den röken var inte helt giftfri, en farlig plaströk, fy fasiken vad det luktade, poliser, brandmän och ambulansvården var på avdelningen. Inget rolig alls, Moa sov som en stock, så vi fick visa henne på foto vad vi hade varit med om i natt. Morron började bra, det kändes konstigt att vara på avdelningen, att inte gå till strålningen, Moa frågade mig om vi inte skulle gå idag, men ack nej. Förmiddagen var ingen rolig alls, har varit ganska låg hela dagen, känner mig som om jag bara vill hem och aldrig komma tillbaka igen, att vara på en sådan här avdelning och se olika barn fara illa är inget roligt, man blir så rörd att man bara vill försvinna.
Moas cellgifter startade vid 11-tiden, allting gick bra, förutom att droppställningen är så fruktansvärd tradig att asa på. Kl halv två var vi i gympasalen och kollade på en clown, barnen tyckte det var jätteroligt. Vi var även hos tandläkaren vid halv fyra, det gick jättebra. När den tredje cellgiften hade gått ett tag började Moa att se trött och hängig ut, hon har klagat på huvudverk idag så det blev alvedon i sonden. Gifterna var slut vi halv fem, Moa låg och vilade en bra stund innan det var dax för pizzakväll på avdelningen, åt inte mycket idag, var inte så hungrig. Kvällen tillbringade vi dagvardagsrummet tillsammans med Felicia och hennes mamma och pappa. Moa och Felicia spelade tv-spel med papporna, vi mammor låg i soffan och gjorde precis ingenting. Längtar bara tills klockan 21 till Greys börjar, för då är det jag och Karro som har första parkett framför den tv:n. Längtar som fan hem i morron, när nålen är dragen framåt eftermiddagen ska allt vara packat (7 veckors packning) och sen drar vi som en löpeld hemmåt... Längtar till vår älskade Oliver.........

317238-97

317238-98

317238-95

15 Nov, Äntligen blir vi utskrivna idag. Medicinerna kom inte igång som dom skulle, skulle börjat vid 10 tiden, men kom inte igång förrän kl halv tolv. Medicinen skulle gå in på 4 timmar, det var de längsta timmarna på väldigt länge. Vi var på lekterapin ganska mycket idag, för att få tiden att gå. Vid halv fem blev Moa bortkopplad från droppställningen, och nålen drogs, det gick jättebra idag. Vi var färdigpackade så vi försvann från avd ganska fort. Syrran Annelie, (en favorit) gav Moa en stor kram och sa vi ses igen, Ja tyvärr sa vi, det kunde ju varit på andra principer. Vi hämtade Olli och Kellie hos mormor sen var det bara hem och packa upp alla saker. Kvällen var helt underbar, att ha hela familjen samlad det känns skönt. Ska iallafall vara hemma tills onsdag nästa vecka då vi ska ner igen för att få en cellgift och stick i ryggen (cellgift i ryggmärgsvätskan), men det känns som om det är länge till. Home sweet home..................................................

Vill tacka alla bidragsgivare och för alla fina kommentarer, det är väldigt roligt att läsa och dom styrker oss................

317238-96

16 Nov, Dagen har varit bra, skickade Oliver till skolan, kändes bra att äntligen få göra något själv, börjar likna en vardag. Moa var på toppenhumör. Vi skulle in och handla, det behövdes kan ja säga, men först får vi tömma allt gammalt i kylskåpet innan de nya varorna kom hem. Moa ville vara hos farmor medans vi var inom mitt jobb och sedan var och handlade. Vill bara säga tack till Henrik och Leif och alla andra på mitt jobb. Tack tack,
Eftermiddagen gick otroligt fort, jag städade lite, tvättade, jag tror ingen vill se vår tvätthög, att bara ta tag i den är inget roligt. Vi åt tacos till middag, Moa sa att även hon åt det, fast i sonden.
Vi ska ha ett kalas i morron, vi ska fira att Moas strålning är över, Kellie blir 1 år och Moa har namnsta på söndag, inget jag visste men vi fick reda på det genom båda öronen av Moa. Hon kommer nog i tidningen också i morron på namnstadsidan. Mormor och morfar kom och hämtade sin hund Nellie, (passat henne idag) dom stannade på en kopp och sedan var det ryggläge som gällde för oss alla i soffan. Det blev idol för hela slanten...

RSS 2.0