Vår prinsessa Moa Henriksson

19 Nov, inte mycket har hänt sedan sist jag skrev. Moa mår bra, hon skulle börjat med mediciner igår men värdena tillåt inte detta, hennes HB var 84 och det märktes på henne i helgen som gick då vi var på fotbollscup i Hästveda, Moa låg och vilade på läktaren och somnade i bilen hem, det är ganska ovanligt att Moa somnar i bilen, då hon alltid har målarsaker med sig och sysselsätter sig med.

Fick reda på att Moa kom vidare bland de 4-5 sista i Svenska hjältar, men juryn valde inte henne, det finns ju så många hjältar här i Sverige så ja tycker det var himla roligt att hon kom så långt iallafall.
Men för oss blir hon alltid VÄRLDENS BÄSTA HJÄLTE, Vår egen hjältinna.

Har varit och kollat hennes hörsel igen förra fredagen, det var inte helt perfekt. I och med att hennes värden går ner så ville dom inte sätta in rör på henne, det gör kanske mer skada än nytta om detta ingreppet görs.

Moa hade ju namnsdag i går och det firade vi. När ja hämtat Moa i skolan körde vi och handlade hennes favorit mat, kyckling med potatiskrocketer, beaniesås och vitlöksbröd. Efterrätten som hon valde var kladdekaka med grädde. Vi passade även på att fira Kellie som blev 3 år den 17 nov.

Hon var med mig och tog influensasprutan, hon har sagt hela veckan att hon INTE kommer att hålla mig i handen när sprutan ges, hon blev nog ganska häpen när jag sa Jaha nu är det gjort, då tittade hon på mig och trodde ja skulle fälla en tår..

Igår hade dom varnat för storm, jo det blev visst storm. Våra bästa kompisar var och hälsade på igår Fam Vågemyr och givetvis ville dom också gratta Moa. Vi satt och snackade i köket och barnen var på Moas rum och lekte när strömmen gick, Fasiken vilket tjut det blev från rummet, jag hade förberett med värmeljus och dyl men det är inte klok vad det blir mörkt när strömmen går. Fam Vågemyr fick stanna en extra stund hos mig för jag är inte så glad för när man inte har ström, tycker faktiskt det är lite obehagligt. När strömmen inte hade kommit kl 21 så gick Oliver o la sig i Moas säng och Moa sov hos mig. Ja hittade en liten lampa som gick på batteri som ja fäste på sängen så ja kunde lösa lite sudoku innan ögonen slogs igen...

Vi ska på måndag ta nya prover och se om värdena har stigit för att starta ytterligare behandling, sen har vi fått kallelse till Lund både den 2:e dec för CT lungor, och den 10 dec för MR nacke.
Det känns bra att äntligen få reda på hur det står till i hennes nacke och lungor men man känner att
nervösiteten inför dessa datum är skräckslagna. Vi hoppas att denna julen blir lite bättre än förra, då Moa opererade bort 8 metastaser i vänsterlungan.

Håller alla fingrar o tår för dessa besked.

6 Nov

moa henriksson om Lov, och lite annat:

DU ÄR DEN BÄSTA MAMMA SOM FINNS
KRAM MOA

Kolla in vad min älskade dotter har skrivit till sin mamma, ja var bara tvungen att lägga in kommentaren på bloggen,
Blir så glad att tårarna kommer...
Moa du är den bästa Moa som finns, ja älskar dig så, Kram din mamma

Nu går det verkligen mot mörkare tider, fasiken vad mörkt o trist det är ute både morrnar och kvällar, ingen rolig tid vi har gått in i precis. Moa mår bra, hon har idag och i morron med cellgifter sen är det vila från medicinerna i 10 dagar igen innan nästa omgång. Lovet förra veckan var bra för barnen, dom lekte med kompisar och hade det hur bra som helst.

Själv har ja nu jobbar 25% i 2 veckor och det känns bra att äntligen komma igång igen. Har tyvärr fått tillbaka en vagel (knast) i samma öga igen, ja kan inte begripa vad detta skit kommer ifrån. Har nu en atibiotikasalva för mitt öga och ska väl snart bli bra igen. Känner att jag får mer o mer energi tillbaka med den ny medicineringen jag nu går på, känns bra, skriker och blir inte irriterad så lätt längre, men man kunde önskat att det fanns annat sätt än att ta en massa tabletter.. Livet är inte alltid så lätt som man tror..
Hade en panikattack förra fredagen som inte var helt lätt att komma ur, men Johan stöttade mig till 100% och efter ca 20 minuter kom ja tillbaka igen. Jag har alltid trott att detta med ångest och dyl bara är blaha blaha, men fy fan rent ut sagt vad det är jobbigt, känslan att man ska dö, och inte få luft hur mycket man än försöker så fungerar inte kroppen, den bara rister o rister och ingenting kan stoppa den, det är något fruktansvärt otäckt. Jag har nu fått 3 attacker men denna sista var den värsta av alla, Johan blev så rädd och kände sig så maktlös, men som tur är han så lugn i sig själv att han tog tag i mig och höll om mig, och sa åt mig att andas lugnt. Dagen efter pratade vi inte om det som hänt men dag 2 tog vi upp det och Johan sa att han blev riktigt rädd när detta hände, han visste inte vad/hur han skulle göra, men med facit i handen och kuratorhjälp så skötte han sig helt som han skulle. Tur att man har en man som Johan, han är helt underbar, Vi älskar dig så från Jenny, Oliver o Moa.

Moa fick ett brev på posten i förra veckan från Kaj i Skanör som skickade ett fint hjärthalsband i bärnsten till Moa, det som var så roligt var att på kuvertet stod det Moa Henriksson, Kristianstad, Hanaskog på och det kom fram till henne ändå. Kul och tusen tack Kaj hon bär det på sig..

Förra veckan fick jag lite mer energi, putsade alla fönstren (som verkligen behövdes) och Johan o ja städade i trädgården inför vintern, alla möbler och dyl fick in över tak nu under vintern. Oliver hjälpte Johan att bära in ved i vedboden så vi kan få den där goa kaminvärmen nu under vintern, helt fantastiskt skönt.

Moa var igår på Asken (kyrkan) och vi ska försöka att få in henne i en kyrkokör, hon tycker om att sjunga och det är ju ingenting som skulle kunna hindra henne (pga nacken). Hon har ju inte så många aktiviteter hon kan göra pga hennes ostabila nacke, men att sjunga kan hon iallafall...

Kort som jag äntligen har lagt in


Moa o Valpen Freja 12 veckor


Barnens kusin Ellen vid dopet




Amamda Moas nästkusin efter dopet


Mitt snygga öga