Vår prinsessa Moa Henriksson

Idag är det fredag och efter gårdagens prover som ja själv var inne med på CSK, visade att värdena är på väg upp, när ja hämtade Moa från skolan kände ja en så enorm befrielse att värdena var okej för att åka. Moas kommentar till positiva prover var,,, Vilket jäkla bra blod jag fick mamma.. Det fullkomligt glänste om henne. Har varit på apoteket och hämtat ut lite olika preparat som vi ska ha med oss på resan, så nu ska vi nog klara oss i 2 veckor. Kör den sista maskinen tvätt nu på morgonen och sen slår vi igen våra resväskor, det som är glömt är glömt. När barnen kommer hem från skolan idag blir det lite städning och laddning av olika spel, MP4 och annat som ska få dom att roa sig på planet och nerresan till Sturp. Vi blir totalt 6 vuxna o 2 barn som åker, vår familj, farmor o farfar, Kjell o Monica (Johans moster). Vi ska ha det hur gott som helst och bara bada, sola och ägna oss åt barnen så mycket vi bara töjar (orkar)...

Vi kommer inte att blogga då vi är borta, men ja hoppas att ni alla bloggisar har det så bra ni kan här hemma i kyliga Sverige, vi själva kommer att ha det hur bra som helst med sol, bad och go mad....

Kram till er alla
Fam Henriksson


Kellie som anar vad som är på gång, hon kanske också kan få plats

16 September

Inte många dagar tills vi åker till Turkiet nu, men först ska allt klaffa med mediciner och dylikt. Moa och jag har varit på VC i Knislinge både i måndags o igår, Proverna som togs i måndags var ingen hitt precis, hennes HB låg på 68, trombisarna 25, neutofil 0,6. I måndags kväll ringde läkaren från CSK och ville att Moa kom in för att få lite blod, han frågade hur hon mådde, och då satt hon själv bredvid och hörde vad Dr sa och då svarade Moa själv att hon är pigg och inte det minsta trött.. Så i går morse innan Moa skulle på utflykt (igen) så var vi på VC igen för att få en blodstatus på henne som jag sedan körde in med på CSK för att blodet skulle beställas. Efter utflykten hämtade jag Moa från skolan då Jessica (resurs) hade emlat henne vid 12 tiden, och vi körde in på CSK för att få nålen satt och en uppiggande blodpåse. Alltid härligt att träffa de pigga ssk på CSK dom är alltid så himla goa.
Det var förvisso tisdag och clownerna Laila o Bönan var där, men tyvärr så träffade vi dom inte, Moa ville så gärna träffa Bönan då hon inte sett henne de sista gångerna på CSK.
Moa och jag var inte hemma förrän vid halv sju och då hade vi gjort ett besök på MC Donalds innan hemresan, Moa var hungrig och åt upp ett helt mål Happy Meal + en mjukglass med chokladsås. Tjejen bak disken erbjöd Moa att själv göra sin glass, och Moa gick bakom disken och tryckte i så mycket hon kunde i sin bägare...
Vi gjorde lite läxa innan hon till sist ville lägga sig..

Vi ska ta nya prover i morron torsdag för att se om värdena har blivit bättre, och kan inget annat än att hoppas på att dom är på väg upp så vi verkligen kommer iväg på vår resa.

Jag själv mår kanske lite bättre, men jag är inte 100, är något så fruktansvärt trött så varje förmiddag när jag tagit mina piller så måste ja vila en stund på soffan, pillerna gör mig yr, ristig och okänslig i hela kroppen, jag vågar inte heller köra bil när ja tagit mina tabletter för ja känner att kroppen inte riktigt är som den ska vara ännu. 

Senaste skolkortet som är taget nu i Augusti,,,, Vilken skönhet hon är.. 

Idag är det måndagen den 7 September, jag skulle börjat att jobba idag igen men tyvärr har jag blivit sjukskriven helt nu fram till den 11/10. Jag har aldrig förstått det här med panikångest, hur andra människor lider av denna sjukdom, nu vill ja säga att även jag har fått ett rejält ångestanfall förra veckan, som tur var Johan hemma när detta helvete utlöste, det var det svåraste jag har upplevt av ångest..Känslan som blir i hela kroppen som man inte kan styra över huvudtaget, det är fruktansvärt. Vad jag tror själv, var nog filmen Gangster vi såg (en svensk film) där i slutet var en begravning som gjorde att ja inte kunde stå emot en ångestattack..
Dagen därefter ringde ja min läkare och fick utskrivet antidepp mediciner som jag tagit nu sedan i onsdags i förra veckan. Ja skulle kunna sluta med dom vilken dag som helst för ja mår skit av dom, förmiddagarna är ett rent helvete, men min kurator säger att jag måste ge medicinerna minst 14 dagar innan dom gör sin hjälp... Fy fan rent ut sagt..

Med Moa är det hyffsat, har både börjat o avslutat en kur till med cellgifter, så nu ska hon inte ha cellgifter igen förrän vi kommer hem från Turkiet, men i fredags var det tid igen för att åka till CSK och kolla henne då hon fått feber igen, ingen hög feber men iallafall 38,1 blodprover togs som såg bra ut, men en pencillinkur med Amimox blev det, läkaren trodde att trummhinnan hade spruckit men det måste hon ju ha känt för inte ett ljud Moa sagt om detta. Hennes högra öra har ju strulat mycket sedan strålningen för 2 år sedan så dom tror att det kan bero på att trummhinnan inte hinner läka ihop mellan cellgiftskurerna.. Hon har varit hemma idag hos mig, ville ha henne hemma en dag extra så hennes krafter kommer tillbaka riktigt, vi vill ju inte att barnen ska bli sjuka nu innan vi åker om 14 dagar. Olives fröken ringde idag så Moa o jag fick hämta hem honom då han var lite körig i buken, men han är bra igen...

I morron ska Moa ha en utflykt i skolan som hon INTE vill missa, dom ska gå endel och då blir det vagen med till skolan i morron, Jessica (resursen) var här i eftermiddags med lite läxa till Moa som vi gjorde endel utav nu under eftermiddagen.

Vill passa på och gratulera Kjerstin  till vinsten i TV4 förra söndagen, vi satt spikade framför Tv:n hela familjen och såg hur nervös du var... Grattis Grattis