Tömmning nr 2

31 Maj

Innan jag skriver om Rubriken så ska ja berätta att vi har haft några underbara dagar nu den sista veckan, Moa har mått väldigt bra och i lördags blev vi medbjudna av Familjen Wandås till Tosselilla i Tomelilla, vi hade även med den kompis till Oliver, Rasmus (som vi kallar vårt bonusbarn), en riktigt lugn och go kille, han och Oliver sover över hos varandra nästan varje helg..  Det blev en heldag på Tosselilla där vi även fick höra Mojje som uppträdde, han var superbra, han fick oss i publiken att verkligen hänga med i sina sånger..

Moa åkte faktiskt lite karuseller, både masken och de radiostyrda bilarna, hon är en riktig fegis precis som sin mamma, men hon hade hur roligt som helst, lite kallt var det i mellanåt, men Moa hade det skönt i sin vagn..






Denna groda vann Oliver till Moa   """I LOVE YOU"""







Tack Pernilla, Pidde, Emil o Felix för en underbardag men mycket skratt och sång...

Till dagen inlägg..

Moa har haft hosta nu en tid så förra veckan ringde jag Kvh så dom beställde en tid för röntgen, vi fick svar att där var vätska i vänster lunga och dom ville tappa henne på detta, så i morse halv sex steg vi upp och emlade Moa, (Oliver sov hos farmor, så slapp han stiga upp så tidigt), vi packade ihop lite saker som vi hade med oss, sen bar det till Lund, jag brukar alltid köra annars men idag fick ja äran att sitta bak, tur var väl det för ja var hemskt trött, jag bröt ihop kvällen innan så sömn hade ja fått dåligt.

Nålen sattes och vi var på OP kl 08.10, Johan o jag gick och åt frukost sen var det dax för uppvaket, där Moa låg en liten stund. Dom hade tappat henne på 400 ml (4 dl) vätska från lungan, det var 5 veckor sedan sist och då var där betydligt mer (1 liter). Moa var superhungrig men fick inte äta förrän en lungröntgen hade tagits och vi fått svar på den, så vid 12 tiden hade Moa ätit 2 mackor och en rejäl kopp oboj, sen drog vi som en avlöning där ifrån.
Körde inom Höör där vi alltid stannar sommartid för att Moa bara älskar deras chokladglass, vi var hemma igen vid 14 tiden. Moas kompis Julia var här en stund, det blev inte mycket lek idag då Moa hade ont där dom stuckit henne, vi planterade lite blommor sen blev det mys resten av kvällen.. .



Vi hade ett litet samtal med läkaren H idag och så länge Moa inte har ont av sin knöl vid revbenen, och även den tillkomna knölen på höger arm så görs ingenting åt det, OM hon skulle få mycket besvär så överväger dom om att eventuellt stråla där smärtan sitter. Om ni kollar på fotona ja lägger in i morron (ont om batteri) så kan ni se vilka gulliga kinder Moa fått, det är riktiga hamsterkinder, hur goa som helst..
Förresten så vägde hon 19,9 idag, alltså gått upp lite sen sist vi var i Lund,,, BRAVO MOA



I morron blir det doktorsbesök igen, då gäller det Kellie.
Moa ska följa med och kolla vad som ska göras. I fjol operarades Kellie för livmodersinflammation och nu är så bred över ryggen och svullen mage, grannanrna som ofta tar ut henne på stora rundor, har märkt att hon gärna lägger sig och vilar i mellanåt och det är inte likt Kellie. Kellie är en hund som har energi och aldrig är stilla annars, så något fel på henne är det nog...

Vill passa på och tacka våra goa härliga grannar som alltid ställer upp och hjälper oss med Kellie, ni är bara så underbara, och det tycker Kellie också.....


Röntgen på CSK

25 Maj

Idag har vi varit på CSK och tagit en lungröntgen på Moa eftersom hon har fått en jobbig hosta så beslutade vi och Kvh i går för både provtagning och röntgen, så 10.15 hade vi tid. Hon har varit lite tungandad de senaste dagarna då det påfrestar henne lite extra när hon även har hosta..

Jag har sökt läkaren A i Lund men han har inte hört av sig ännu.

Världens bästa clowner var givetvis på barnavdelning idag,,, självaste Bönan & Laila (sjukhusclownerna) som Moa bara älskar, förra gången vi hälsade på så var inte Bönan där, då Moa var lite blyg, men idag när hennes favoriter var på plats så blev där livat och glatt, ja tror inte vi hört Moa skratta så mycket på väldigt länge, har spelat in i min mobil och hoppas att ja kan lägga upp det här på bloggen. Tusen tack för all tid ni gav oss idag Bönan & Laila, Moa bara älskar er och vi andra också förstås...







Nu väntar vi svar på röntgen som även ska granskas av Lund, vi får hoppas att det inte är för mycket vätska för då måste vi ner och tömma lungan. Hon äter fortfarande som en häst och hennes kinder blir gulligare och gulligare..



Till er bloggläsare som vill ha våran adress så kommer den här, Fridarpsvägen 4, 289 50  Hanaskog..

Idag har vi tagit dagen på CSK sen i morron har vi inget bestämt mer än att Moa ska vara i skolan medans KVH kommer och pratar med mig och Johan, och viktiga saker som vi måste både veta och svara på...
Hon har även varit i skolan lite med sin rullstol, hon har kommit över gränsen nu att hon inte behöver skämmas för att åka rullstol, så det känns ganska skönt....

Hampus Eriksson från Hanaskog har startat en grupp på Facebook som heter Stöd Moa Henriksson, den har nog funnits i en vecka nu och har nämre 800 medlemmar, Wow säger ja bara och tusen tack Hampus, vi ses nog på badet i sommar....Han har även skrivit en bok som heter Bill Sanch och Kyrkotrollkarlarna, där försäljningen går till Moas insamling på Barncancerfondens sida,, (Prinsessan Moa)... Tack för ditt stöd och alla er andras stöd till Moas insamling där pengarna går till forskning för de drabbade barnen... 

http://www.barncancerfonden.se/5938 tryck här så kommer ni direkt till insamlingen


Läkarkontroll 20 Maj



Vi var i Lund i torsdags och det gick fantastiskt bra, Moa var på toppenhumör och det märktes på henne då vi träffade Läkaren A, som är så fantastisk, SSK Karin var också med då Moa undersöktes.

Det som var så fantasktiskt var att Moa själv pratade med läkaren A, och han riktigt strålade av lycka av att se Moa så här pigg, han hade nog inte riktigt kunna tro detta, han hade ett smile på läpparna hela undersökningen, han lyssnade på henne och kunde höra att hon har vätska i vänster lunga, men det är inget vi märker av ännu, men blir det så, så ska vi tömma henne igen.

Jag har även upptäckt att Moa har en knuta på höger armveck, läkaren kände och tyckte det var konstigt, vi fick inte tillfälle att prata om själva sjukdomsförloppet, då Moa inte tog upp någonting själv.

Han tryckte och kände på knutan som växt mellan revbenen, Moa visade honom den, han frågade henne om den gjorde ont, då Moa svarade Nej inte nu, den har bara gjort ont en gång på natten,,,
Han frågade henne om hon gick på mediciner, då hon inte själv svarade för hon vet inte vad medicinerna heter, när vi berättade att hon bara går på cortison och losec blev han mäktad imponerad.. Hon har även gått upp i vikt, idag vägde hon 19,8 och var 119 cm lång.

Det kändes så bra att vara på kontroll idag, allting var så lyckligt på något sätt, hela min kropp fylldes av en enrom lycka och glädje,  i samma stund fick jag en sådan energi av att göra allt.
Ja sa till Johan att vi beställer en sista utlandsresa så bra kändes det, bara ta våra barn och dra från allt djävla lidande, men inom någon sekund så insåg jag att det var inget bra, fall i fall vi skulle hamna på ett utländskt sjukhus, men den känslan jag fick i hela kroppen var så underbar, att få fira hennes födelsedag den 10 Juni då hon blir 8 år, det är även Prinsessan Madeliens födelsedag så i år ska vi fira en riktigt stor PRINSESSA...

Har försökt att få tag i läkaren A efter besöket i torsdags, men han har inte ringt ännu, vill ha lite svar på olika frågor som jag inte kunde fråga då Moa var med..

Tack även detta inlägg för alla fina presenter och blommor vi får....

Från att vara glad och lycklig, blev ja så berörd igår kväll när jag läste på Lovas blogg att hon blivit en ängel...

Idag vill ja tända ett ljus för Lova


Tack alla bloggläsare

19 Maj

Först vill ja tacka alla bloggläsare för de fina presenterna som skickas till Moa, där har kommit ett paket ända från Australien från Cilla med en varsen T-shirt till båda barnen, Tusen tack Cilla och alla andra bloggisar..
Har även fått ett brev från en tjej vid namn Saga som vi låg tillsammans med nere i Lund hösten -07, en helt underbar familj, hon har skickat en bild på sig själv och skrivit till Moa, SÅ SÖTT, ni ska veta i familjen Pettersson att vi har tänkt så mycket på er och undrat hur ni har det, det var en lättnad när brevet kom, tack fina familjen.


Syskonen Henriksson i Turkiet hösten -09

Moa mår relativt bra, hon har åkt på en förkylning som känns väldigt oroväckande faktiskt, när hon redan har det lite jobbigt med andningen så gör det inte bättre av att åka på en förkylning. Moa fortsätter att äta som en häst, häromdagen ville hon ha pyttipanna med ägg, ja tror inte vi ätit det på 2 år här hemma, men det var vad Moa var sugen på just den dagen, och gissa vad hon åt, hon tog tilloch med om en portion. Vissa dagar äter hon faktiskt mer än jag och det är så underbart att se.

Jag vet inte om jag talat om för er tidigare att Moa har en stor knuta mellan 2 revben, vi har märkt den för ett tag sedan och nu har den växt så den både syns och känns, hon klagar inte på att det gör ont, bara när hon ligger på den sidan, och det är då vänster sida där hon blev opererad nu i januari. Läkarna har sagt att den eventuellt kan växa igenom huden och det är nog det jag bävar mest för just nu, att veta att en sjukdom äter henne innefrån är så fullkomligt obegripligt, skulle bara vilja att dom öppnade henne och tog bort allt skit. Vi har upptäckt denna knuta för ett tag sedan men nu i dagarna så har hon själv känt den och frågat vad det är, då jag sagt att det troligtvis är en tumör...Usch vilket helvete detta är, om någon förstår hur jobbigt detta är så får ni jättegärna komma med tips hur man tar sig egenom denna sits vi nu sitter i..



Vi har haft mycket besök också, och även samtal från olika håll både från Moas kompisars föräldrar som ringer och vill ha lite mer fakta, och givetvis får ni ringa, vi är en helt "vanlig familj" och där inga frågor är dumma, blir samtidigt glad för att folk bryr sig.

Moa har fortfarande cortison och losec, och det är det ända som hon för tillfället har som mediciner, ja då förutom hostmedicinen som hon får nu när hon har hosta, annars är Moa som vanligt tycker jag, lite mer kinder har hon fått men färgen i ansiktet är fortfarnade lite gråaktig.
Igår när ja skulle till kiosken och posta brev så cyklade Moa ner, det är förvisso inte någon lång sträcka men att cykla ner och hem var för mig en stor guldstjärna till Moa..

Vissa dagar mår vi bra i familjen vissa dagar är en katastrof helt enkelt, ibland har man energi som fan och vissa dagar bara finns man till men till vilken nytta. I Måndags var ja så less på allting att ja körde in till mitt jobb och var där i någon timme, ville bara komma hemifrån från de fyra väggarna som man ibland känner som ett fängelse. Tack Birgitta, Ann och Anette för ert stora stöd... Saknar er..

Ibland är det hur bra som helst här hemma glada och positiva, kan skratta och skämta med varandra som om någonting inte hänt eller händer, bara vara den familjen som man vill ha tills den dagen man är mellan 80-100 år.

Idag när ja berättade för Moa att vi skulle ha potatis, sås och köttfärslimpa slickade hon sig om munnen, när såg man detta från hennes sida senast, vilken lättnad att iallafall maten passa och att hon är så pigg just nu..

Oliver mår förhållandevis rättså hyffsat nu, han tar sin medicin presic som ja och Johan gör för att koppla bort den oro som man ändå bär med sig alla 24 timmar på dygnet.

I morron bär det till Lund för läkarundersökning, får se om Moa själv nämner någonting om tumören, hade varit ganska skönt om hon gjorde det då läkaren kan förklara för henne istället för att vi ska behöva göra det, det känns SSÅÅÅÅÅ jobbigt.. Man vill leva dessa dagar då det är bra så länge som möjligt....

 


En mirakelvecka

9 Maj

Har inte orkat att uppdatera bloggen då jag själv har åkt på en dunderförkylning, som gjort ont i kroppen och bihålorna fulla av sikret.

Vet knappt var jag ska börja, men i måndags när Kvh var och kopplade ur Moas näringsdropp så hade hon fått för sig att nålen skulle dras, tjejen från Kvh och Johan o jag förstod inte varför Moa blev så ledsen när hon skulle köra, hon fullkomligt skrek av förtvivlan, efter en stund då ja lugnat henne förklarade Moa för oss att hon inte ville ha nålen för då kunde hon inte kela med sin mamma, den var i vägen.... Vi drog nålen fort som tusan och Moa lugnade ner sig, det tog hårt på henne att skrika och vara ledsen, så när Kvh hade kört ville hon vila lite och det gjorde hon och jag i 2 timmar.


Moa får sitt näringsdropp


Sov i t2 timmar efter Kvh dratt nålen
Hon har börjat att äta som vanligt, vi hämtar allt hon vill ha i sig, vi är som hotellpersonal till henne vad hon än vill och ska så hjälper vi henne. Cortisonet har gjort mirakelverk denna veckan, hon har knappt fått någon morfin alls i denna veckan, det känns så skönt att hon börjar få tillbaka lite färg i ansiktet igen och att aptiten har vänt från att inte ha ätit någonting till att äta jämt. Vi kan inte förstå att hon inte fått cortison tidigare när vi har berättat för Lund att hon äter dåligt, ja tror inte att hon fått cortison tidigare i sina behandlingar det är iallafall inget jag har lagt på minnet. I torsdags var vi tilloch med en liten runda i skolan och hälsade på kamraterna, dom har förstås börjat undra varför inte Moa är i skolan, men nu är hon där med mig någon timme eller så. Ifredags var vi där också då hela skolan hade storsamling där barnen dansade och sjöng..


Moa och Jessica i skolan


Julia M och Moa

Efter skolan i fredags var vi på hjälpmedelscentralen och provade ut en rullstol till Moa, hon blev fäst vid en direkt som hon själv kunde köra och var hur fin som helst, hon fick en speciell dyna att sitta på då hon tappat så mycket i vikt och gör inte så ont att sitta på. Innan vi äntligen var hemma så körde vi inom en kompis som gör dekaler till olika bilar och motorcyklar, Fredrik heter han och han tog fram precis vad Moa ville ha på sina hjul på rullstolen, den blev hur fin som helst.






Moa har fått en data från Cancerhjälpen där hon spelar och lyssnar på musik

Johan och jag har sett en sådan förändring på Moa denna veckan att vi knappt kan förstå det, Moa har de senaste veckorna varit så långt nere och nu fått en sådan vändning att vi inte hinner med, det är hur fantastiskt som helst att både kunna prata med henne och att sitta kring köksbordet och se hur hon matar in mat i sin lilla mun. Vi har ju trott att detta skulle bara gå på ett håll men efter cortisonet finner vi ännu ett litet hopp. Vi ska till Lund igen den 20 maj för att gå på läkarbesök, där dom lyssnar och kollar henne lite...

Tack för alla fina blommor och brev till oss i familjen Henriksson, och för alla fina besök denna veckan...

Vill även tända ett ljus för fina änglen Evelina som gick bort för ett år sedan... Tänker på er..


Helgen som varit

2 Maj

Idag är det söndag kväll, Kvh har precis varit här och kopplat på PTN, ett näringsdropp, på morgonen när dom kommer får hon även en dos cortison för att ta ner svullnaden i lungan, och kanske få lite mer aptit. 
Cortisonet har verkligen gjort nytta, för idag har hon ätit en halv fralla och inte fått smärtstillande mediciner mer än nu på kvällen, helt otroligt vad cortison kan göra..

Idag är det första gången jag och Moa har gråtit tillsammans på väldigt väldigt länge, jag har alltid gått undan då jag har kännt att det har blivit för mycket, men idag gjorde jag det inte.
Moa har inte sagt så mycket idag, men nu i kväll när vi satt tillsammans så frågade jag ut henne om det var något som oroade henne eller hon hade ont någonstans, då kommer hennes tårar och mina också, vi grät en stund tillsammans, vi var lika blöta i ansiktet båda två, vi gick in på toaletten och snöt oss då hon torkar bort min mascara som rinner som en elva i hela ansiktet, vi tittar på varandra, då jag säger hur mycket jag älskar henne, då hon säger samma sak till mig,,,,Mamma ja älskar dig också.... Usch vad svårt detta är, jag ville att hon skulle fråga mig något men hon fortsätter att torka bort mina tårar..  Min älskade tjej, varför och åter igen VARFÖR....

Igår var vi hos barnens kusin Mathilda som komfirmerades, vi trodde inte vi skulle gå dit, för dagen hade varit lite upp och ner, men Moa gav sig inte, hon skulle till sin kusin till vilket pris som helst.
Vi åt god mat och det var trevligt, vi var hemma efter några timmar då Kvh kom och satt in droppet.

Vill tacka mina arbetskollegor för de fina blommorna som stod på trappen efter vi kommit hem från valborg i fredags och även till er andra bloggläsare som skickar brev och presenter till Moa, hon bara älskar överraskningar.


RSS 2.0