Saknar dig Moa, vill ha dig när och nu
27 Februari
Har inte skrivet på ett bra tag, har egentligen ganska mycket att säga men jag får se hur långt jag orkar..
Vecka 2 var Johan och Oliver i Tandådalen och åkte skidor, jag och hundarna var hemma ensamma i en hel vecka, jag hade bestämt mig för att klara detta, så Johan inte behövde oroa sig för mycket för mig, ville att dom skulle ha det bra och roligt den veckan.
Det gick ganska bra för min del, hade fullspikat hela veckan med vänninor, ljusparty och massa annat som skulle göras, för att ja inte skulle sitta ner och må dåligt.
Ja, Johan och Oliver var i Lund för efterlevnadssamtal och det blev frågor och svar som vi undrat över, vi gick igenom hela Moas sjukdomstid med både behandlingar, strålning, infektioner och biverkningar.
Läkaren och ssk som var med tyckte som vi, där hade funnits hopp om att Moa skulle klara denna sjukdom med den envisheten och livsgnistan hon hade, vi hade så mycket tankar och funderingar som överresstämde med vad läkaren sa och berättade, fast dessa stora hopp så visste man i bakhuvudet att det var en väldigt aggresiv cancer hon hade och vi får glädjas åt de extra år vi fick med henne, vårt älskade barn..
Gjord av Moa till Alla hjärtans dag i fjol,,, helt underbar, den pryder vår vägg,,,, älskar dig oxå Moa
Vi har börjat att jobba lite smått, det går väl sådär, vi har underbara arbetsgivare båda två, där vi känner förståelse över vår situation.
Sorgen efter Moa kommer aldirg att försvinna, hon finns med oss hela tiden. Varje dag pratar vi om henne ibland skrattar vi och ibland gråter vi, det är fortfarande en väldig berg o dalbana, rätt som det är bara kommer tårarna och det kan ja inte häjda, det bara kommer.
Bara som i lördags när vi var hos henne så började tårarna, då hade hon varit borta i 4 månader, vid graven fick Johan ta hand om mig och vi stod där en bra stund, under hela kvällen flödade tårarna.
Det finns så mycket man skulle vilja uppleva med henne igen, melodifestivalen, hon älskade det programet, fredagsmyset till Let´s Dans med chokladglass och chokladsås bara så små saker kan göra en så ledsen..
Många säger att man måste gå vidare, ja det kan ja oxå hålla med om, men det är inte lätt att genomföra det, mitt liv går inte vidare, det bara fortsätter.
Nu är man inne på vardag nr 3, det är inte heller lätt att genomföra, men vi gör så gott vi kan, än så står vi upp allihopa men ibland känns det som om allt bara faller rakt igenom, man känner sig stressig mer eller mindre hela dagarna, så kände ja inte innan, då var vår vardag att ta hand om Moa och allting var så inrutat, nu händer det mer och man ska vara fokuserad på allt som man ska genomföra, men hjärnan hänger inte med..
För tillfället mår vi sådär får ja säga, det finns dagar som är bra också, men dom som är riktigt bra har vi inte upplevt ännu, men vi hoppas på att dessa kommer.
Gjorde vid en gamal byrå i helgen lite i Shabby chic stil, den blev jättefin, i en av fotoramarna står där
"Vår stjärna" och den andra "Vårt hjärta", det säger så mycket..
Oliver ganska bra nu, han har varit sjuk i 2 omgångar efter julhelgerna och nu verkar han vara på topp igen, vi tror att han har gått ner sig lite och det har visat sig i feber på honom, men givetvis fick han uppassning presic som Moa fick när hon var sjuk,,.. Våra älskade barn
Förra helgen var vi i Borås hos våra vänner där, dom skämde bort oss totalt, vi hade mycket trevligt, vi badade vedeldad badtunna i 15 minusgrader, håret frös till is, men det var helt underbart skönt, hela kroppen blev varm och go..Tack familjen Karlsson för en trevlig helg..
Har inte skrivet på ett bra tag, har egentligen ganska mycket att säga men jag får se hur långt jag orkar..
Vecka 2 var Johan och Oliver i Tandådalen och åkte skidor, jag och hundarna var hemma ensamma i en hel vecka, jag hade bestämt mig för att klara detta, så Johan inte behövde oroa sig för mycket för mig, ville att dom skulle ha det bra och roligt den veckan.
Det gick ganska bra för min del, hade fullspikat hela veckan med vänninor, ljusparty och massa annat som skulle göras, för att ja inte skulle sitta ner och må dåligt.
Ja, Johan och Oliver var i Lund för efterlevnadssamtal och det blev frågor och svar som vi undrat över, vi gick igenom hela Moas sjukdomstid med både behandlingar, strålning, infektioner och biverkningar.
Läkaren och ssk som var med tyckte som vi, där hade funnits hopp om att Moa skulle klara denna sjukdom med den envisheten och livsgnistan hon hade, vi hade så mycket tankar och funderingar som överresstämde med vad läkaren sa och berättade, fast dessa stora hopp så visste man i bakhuvudet att det var en väldigt aggresiv cancer hon hade och vi får glädjas åt de extra år vi fick med henne, vårt älskade barn..
Gjord av Moa till Alla hjärtans dag i fjol,,, helt underbar, den pryder vår vägg,,,, älskar dig oxå Moa
Vi har börjat att jobba lite smått, det går väl sådär, vi har underbara arbetsgivare båda två, där vi känner förståelse över vår situation.
Sorgen efter Moa kommer aldirg att försvinna, hon finns med oss hela tiden. Varje dag pratar vi om henne ibland skrattar vi och ibland gråter vi, det är fortfarande en väldig berg o dalbana, rätt som det är bara kommer tårarna och det kan ja inte häjda, det bara kommer.
Bara som i lördags när vi var hos henne så började tårarna, då hade hon varit borta i 4 månader, vid graven fick Johan ta hand om mig och vi stod där en bra stund, under hela kvällen flödade tårarna.
Det finns så mycket man skulle vilja uppleva med henne igen, melodifestivalen, hon älskade det programet, fredagsmyset till Let´s Dans med chokladglass och chokladsås bara så små saker kan göra en så ledsen..
Många säger att man måste gå vidare, ja det kan ja oxå hålla med om, men det är inte lätt att genomföra det, mitt liv går inte vidare, det bara fortsätter.
Nu är man inne på vardag nr 3, det är inte heller lätt att genomföra, men vi gör så gott vi kan, än så står vi upp allihopa men ibland känns det som om allt bara faller rakt igenom, man känner sig stressig mer eller mindre hela dagarna, så kände ja inte innan, då var vår vardag att ta hand om Moa och allting var så inrutat, nu händer det mer och man ska vara fokuserad på allt som man ska genomföra, men hjärnan hänger inte med..
För tillfället mår vi sådär får ja säga, det finns dagar som är bra också, men dom som är riktigt bra har vi inte upplevt ännu, men vi hoppas på att dessa kommer.
Gjorde vid en gamal byrå i helgen lite i Shabby chic stil, den blev jättefin, i en av fotoramarna står där
"Vår stjärna" och den andra "Vårt hjärta", det säger så mycket..
Oliver ganska bra nu, han har varit sjuk i 2 omgångar efter julhelgerna och nu verkar han vara på topp igen, vi tror att han har gått ner sig lite och det har visat sig i feber på honom, men givetvis fick han uppassning presic som Moa fick när hon var sjuk,,.. Våra älskade barn
Förra helgen var vi i Borås hos våra vänner där, dom skämde bort oss totalt, vi hade mycket trevligt, vi badade vedeldad badtunna i 15 minusgrader, håret frös till is, men det var helt underbart skönt, hela kroppen blev varm och go..Tack familjen Karlsson för en trevlig helg..
