Lite uppdatering

3 April


Vill börja med att säga att jag kommer att fortsätta ett tag till med bloggen, då jag är med i projektet
www.hjälpebbastoppacancer.se

Vi har kommit en bit på vägen, är lite kvar innan sidan är riktigt klar

Som jag skrev i förra inlägget, att jag börjat jobba 100%, tyvärr gick det inte så bra för mig, jobbade i ca 1 månad på 100% sen föll jag pladask rak ner i skiten igen.
Jag vill, ja vill men min kropp sa ifrån, jag kan inte förklara i ord hur dåligt jag mådde.
När jag den dagen körde hem från jobbet, så kommer jag inte ihåg hur jag kom hem, visste inte om jag kört om någon bil eller mött någon, det var fruktansvärt otäckt, min ångest satte igång ordentligt med stickningar och svettningarn och allt som man blir drabbad av...



I samband med detta fick jag kristaller i öronen som gjorde mig väldigt yr och konstig, så nu är jag nere på halvtid och ska försöka ta mig sakta uppåt igen.
Jag har en hel underbar husdoktor och kurator som känner mig ut och innantill, kuratorn tycker att jag ska ta det lugnt ett tag framöver då jag gick ner mig så rejält.
Med stora bokstäver så säger jag bara FY FAN vad dåligt jag mådde, jag var hemma och gjorde inte ett dugg, vet inte hur jag tog mig igenom dagarna.

Är hos Moa dagligen och tittar till så att ljuset är tänt hos henne på hennes minnesplats, och häromdagen slog det mig att jag tänkte: Där står vårt barns namn på en sten "Vår älskade Moa Henriksson" jag fick inte in i min skalle att det är vår älskade dotters namn som står på stenen, jag sa till Johan att det känns mer som en vana att gå till denna sten, men vad just den stenen betyder kändes då väldigt konstigt, vårt barns namn, NEJ ja kan fortfarande inte förstå att vi mist vår älskade dotter och syster.

 

Dagen efter satt jag och Oliver och tittade på Sofias änglar, då en liten tjej tyvärr inte heller fick uppleva det liv som alla barn är värda att få uppleva, jag kände så för denna familj, och vi kände igen oss i allt vi såg och allt dom sa,, Denna hemska sjukdom.

Jag har fortfarande mycket skuldkänslor över allt möjlig, och många frågor VARFÖR, svar som man aldrig får svar på..

Många säger att tiden läker alla sår, men där är jag tvärtemot, iallafall i dagsläget, det är snart 1,5 år sedan dagen Moa gick bort och saknaden blir bara större och större, hålet i hjärtat kommer aldrig att läka, man går med ett öppet sår som svider och gör ont och som aldrig läker.



Älskade Moa, vi saknar dig så...                         


Kommentarer
Postat av: Annika

Styrkekram!

2012-04-03 @ 20:59:49
Postat av: Therese

Har inte ord nog för att skriva hur jag känner för Er och andra familjer som drabbats av detta hemska. Håller tummarna för att Du (och familjen) ska repa Er, även om Ni aldrig blir riktigt hela igen såklart. Kram!

2012-04-03 @ 21:16:00
URL: http://theresian.blogg.se/
Postat av: krolle

Styrkekram till er.

i går när jag var på bus i lund tänkte jag på er o erat öde.. ingen ska behöva genomgå det ni genomgått.. önskar er allt väl i världen.. <3

2012-04-04 @ 08:31:20
URL: http://krolle.blogg.se/
Postat av: syren

Jag tänker på dig väldigt ofta och blir verkligen ledsen när jag läser dina rader. Det är väldigt jobbigt att känna så som du gör,skönt att du har en förstående läkare o kurator. Ska gå in och kolla länken sen.Massor av styrkekramar

2012-04-04 @ 12:21:51
URL: http://syren-syren.blogspot.com
Postat av: gertie

Efter ett år och 9 månader jobbar jag fortfarande halvtid och känner att jag inte skulle orka en sekund mer just nu. Skuldkänslor och ångest har blivit en ständig följeslagare. Jag tänker ofta på er med värme. Jag tänker också på tiden på BUS. Men det är med blandade känslor. Önskar er alla allt gott som finns att få. Kram

2012-04-04 @ 14:17:50
URL: http://kittyhansens.blogg.se/
Postat av: Lotta Nilsson

Tänker mycket och ofta på er!

Hoppas att du snart mår bättre. Kram!

2012-04-04 @ 15:29:48
Postat av: Maria

jag tror inte tiden läker alla sår men tid behövs för att sår ska läka.

2012-04-05 @ 10:44:02
Postat av: Moa

fina moa... vad skönt att du har bra läkar/kuratorkontakter, det är så viktigt när man mår kasst. kämpa på och jobba i din egen takt så att säga, det är inte konstigt att du kraschar efter det som hänt. 100% jobb är tufft.

jag har ingen erfarenhet av en så stark sorg som ni och många andra drabbats av, men jag tror det är så att ett hål i hjärtat och en saknad alltid finns kvar. men att man lär sig leva med den. min farmor och farfar förlorade sitt första barn, en dotter, på 40-talet. de talade aldrig om det, allt jag fick veta när jag var liten fick jag veta av mina föräldrar, men de lärde sig på något sätt att leva vidare samtidigt som sorgen och saknaden efter sonja låg kvar. jag minns ett porträtt av sonja som alltid fanns på väggen i deras hus, en del av ett familjefoto de tog där de förstorat just hennes ansikte. och jag vet att när jag föddes, nästan 40 år efter att hon gått bort, blev de jätteglada för att jag var första tjejen sedan dess...

jag kan aldrig sätta mig in i er situation, men jag brukar ganska ofta tänka på farmor och farfar när någon förlorar sitt barn. även om deras generation inte talade om sorgen på samma sätt som vi gör idag så fanns den ju där.

många kramar

2012-04-05 @ 17:25:05
URL: http://dayviews.com/legobit
Postat av: Milla

Finner inga ord som kan skänka er tröst i sorgen och i saknaden.... Mina tankar går till er <3

2012-04-06 @ 11:23:27
Postat av: Björn

Hej.



Vilken fin blogg och fint minne.

Vi förlora själv vår Levi för lite mindre än tre månader sedan.



Gå gärna in och kolla på www.ettsaknatbarn.se



Trevlig påsk

2012-04-06 @ 14:04:56
URL: http://Http://www.ettsaknatbarn.se
Postat av: Gisela

Tack för att du uppdaterar, hoppas innerligt att du fortsätter med det!

Ni finns i mina tankar, massa kramar

2012-04-06 @ 17:24:30
Postat av: Emelie

Hejsan,

Jag heter Emelie och går mitt tredje år på omvårdnadsprogrammet

Jag håller just nu på med ett projektarbete till min mamma som handlar om cancer,

Det ska handla om hur patienter upplever det psykiskt, vilken hjälp dom får och hur dom reagerar. Men även hur anhöriga upplever det.

Därför undrar jag om jag skulle kunna få ställa några frågor till er.

Jag skulle vara tacksam för eran hjälp.

2012-04-06 @ 20:07:33
Postat av: Gitte

brukar titta in o se om något nytt inlägg - undrar så hur det går för er... Hur går det för övriga familjen? Så underbart du har husläkare och kurator som finns där för dig - tycker du är oerhört stark ändå - tack för du skriver! Kram

2012-04-06 @ 23:24:50
Postat av: emma

Hejsan!

Jag har precis läst igenom hela din blogg och när jag läste att Moa hade gått bort så brast det för mig och jag sitter och gråter, jag kunde inte ta in det att er fina flicka var borta och det gör så ont i mig fast jag inte kände er så förstår jag hur ont det gör att förlora någon. Jag förlorade min älskade kusin när han var 11år (jag var lika gammal). Han hade ett problem med hjärtat som han föddes med och jag kan fortfarande inte förstå att han är borta fast det är flera år sen han dog. Massa styrkekramar till er <3

2012-04-07 @ 10:03:40
Postat av: emma

Hejsan,

Jag har precis läst igenom hela bloggen och när jag läste att Moa hade gått bort så brast det för mig. Jag kände inte er personligen men jag vet att det gör ont att förlora någon så nära. Jag förlorade min kusin när han var 11år, på grund av ett hjärtfel som han hade fötts med och jag kan fortfarande inte ta in att han är borta fast det nu är flera år sen han dog. Så jag hoppas att ni kommer må bättre med tiden fast det kommer ta lång tid! Jag vet! Hoppas Oliver mår bättre, det måste vara otroligt jobbigt för honom.

Massa styrkekramar till er alla <3

2012-04-07 @ 10:06:34
Postat av: Sarah H

Usch usch! Så ledsen för din skull, hoppas dom andra är starka nu så ni kan hjälpas åt! Tänker på Moa varje dag <3 fina Moa! Ni kommer ses igen o du vet hon är ju med er överallt o vakar! O ler mot er <3 hon vill du ska va glad o ha det bra tills ni ses igen!!! Många många varma kramar Sarah H

2012-04-08 @ 00:58:41
Postat av: Christina

Ni finns i mina tankar och det händer ofta att jag tittar in här för att se hur ni mår trots att jag inte känner er. Det ni har tvingats gå igenom har berört mig oerhört. Styrkekramar till er alla!

2012-04-08 @ 19:48:50
Postat av: Cilla

Hej. Jag känner så igen allt du skriver. Det känns verkligen inte som om denna sorg och smärta någonsin kommer att bli mindre. Snarare att den bara blir större och större. Precis som du mår idag mår även jag idag, 3 år senare.......Det finns inga ord som tröstar,utan det är en dag i taget. Mina tankar finns hos er. Ta hand om er. Kram

2012-04-08 @ 20:10:52
URL: http://www.prinsessanevelina.blogspot.com
Postat av: titti

Tänker på er så många gånger og ber att ni en dag får lite fred i era hjärtan.

2012-04-09 @ 17:24:43
Postat av: titti

âr inne och har läst det du skrev sist og kjänner på den maktløsheten som ligger där. TOmheten og alla frågor som aldrig får något svar som man kan leva med. Vi som står utanför är så lycklig ovetande om det helvete du/dere går igjennom. Läste en plass att det andra året är svårare, vad det nu innebärer, för allt är nok svårt som det är. Nej, tiden läker nok ikke såret, bare gjör det litt lättare att takla etter hvert. Vad skall man skriva som hjälper, när allt du vill är att få Moa igjen?

Jag önskar att det prosjektet du skall vara med på hjälper deg i din prosess. Säkert ikke helt lätt att bli påmind om det helvetet men samtidig en slags tröst att du kan hjälpa någon som står i en svår livssituasjon.. goda goda kramar till deg og dine..

2012-04-13 @ 12:22:25
Postat av: Sirpa/ Sabinas mamma

Blev så glad när jag såg att du hade skrivit nytt inlägg, men när jag hade läst det så blev jag ledsen att du mår så dåligt. Har full förståelse över din/er saknad av er lilla prinsessa och att det känns så ovärkligt när man står där vid gravstenen med sitt barns namn på...det är likadant för mig...fortfarande efter 3 år. Kommer nog aldrig ta in och förstå att det är min Sabina som namnet på stenen gäller.

Skönt att du får hjälp av husläkaren och kurator och hoppas att du blir bättre snart.

Varma vårhälsningar till er alla och krya på dig Jenny!!

Kram Sirpa

2012-04-14 @ 17:09:29
Postat av: Pierre

Hej kära du, beklagar än den sorg som denna tragedi har givit dig och din familj.



Jag har en fråga till dig. Bakgrund: Vi har i skolan fått en uppgift att skriva och framföra ett hyllningstal. Mina tankar gick då till dig, Moa och "hjälpebbatstoppacaner". Med dem tankarna så tänkte jag fråga dig om jag får använda mig av bilder på Moa och berätta om hennes kamp i mitt tal? Jag vill hylla ebba, Moa (för hennes styrka) och erat arbete emot sjukdomen.



Är detta något som jag skulle kunna få genomföra?



Tack på förhand - Pierre



(hittade inga kontaktupggifter här på bloggen)

svara till: pierresundstrom@live.se

2012-04-23 @ 19:37:25
Postat av: Camilla

Kom att tänka på en dikt som heter "Trädet" när jag läste detta inlägg. Den är ungefär så här:



Det sägs att tiden läker såren

Men den riktiga sorgen, den är inte ett sår

Den är ett frö som föll i hjärtats gömma

Som gror och växer till ett träd med åren

Och bär en bitter blomning varje vår



Tror den är skriven av Karl Asplund



Många kramar till er alla!

2012-04-29 @ 22:14:44
Postat av: Anonym

BKPŨÅRFPRF MOA KOM MIA JULIA KOM

2012-12-19 @ 13:14:01
Postat av: JULIA

XBFÖDFPÅDFH LDÖFÅÅDHF

2012-12-19 @ 13:16:27
Postat av: JULIA

MOSFFGVRF TPHPHPE RPEPGER LRPPHR TPRÅPR

2012-12-20 @ 10:02:41

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0