Namnstad och lite annat
19 Nov, inte mycket har hänt sedan sist jag skrev. Moa mår bra, hon skulle börjat med mediciner igår men värdena tillåt inte detta, hennes HB var 84 och det märktes på henne i helgen som gick då vi var på fotbollscup i Hästveda, Moa låg och vilade på läktaren och somnade i bilen hem, det är ganska ovanligt att Moa somnar i bilen, då hon alltid har målarsaker med sig och sysselsätter sig med.
Fick reda på att Moa kom vidare bland de 4-5 sista i Svenska hjältar, men juryn valde inte henne, det finns ju så många hjältar här i Sverige så ja tycker det var himla roligt att hon kom så långt iallafall.
Men för oss blir hon alltid VÄRLDENS BÄSTA HJÄLTE, Vår egen hjältinna.
Har varit och kollat hennes hörsel igen förra fredagen, det var inte helt perfekt. I och med att hennes värden går ner så ville dom inte sätta in rör på henne, det gör kanske mer skada än nytta om detta ingreppet görs.
Moa hade ju namnsdag i går och det firade vi. När ja hämtat Moa i skolan körde vi och handlade hennes favorit mat, kyckling med potatiskrocketer, beaniesås och vitlöksbröd. Efterrätten som hon valde var kladdekaka med grädde. Vi passade även på att fira Kellie som blev 3 år den 17 nov.
Hon var med mig och tog influensasprutan, hon har sagt hela veckan att hon INTE kommer att hålla mig i handen när sprutan ges, hon blev nog ganska häpen när jag sa Jaha nu är det gjort, då tittade hon på mig och trodde ja skulle fälla en tår..
Igår hade dom varnat för storm, jo det blev visst storm. Våra bästa kompisar var och hälsade på igår Fam Vågemyr och givetvis ville dom också gratta Moa. Vi satt och snackade i köket och barnen var på Moas rum och lekte när strömmen gick, Fasiken vilket tjut det blev från rummet, jag hade förberett med värmeljus och dyl men det är inte klok vad det blir mörkt när strömmen går. Fam Vågemyr fick stanna en extra stund hos mig för jag är inte så glad för när man inte har ström, tycker faktiskt det är lite obehagligt. När strömmen inte hade kommit kl 21 så gick Oliver o la sig i Moas säng och Moa sov hos mig. Ja hittade en liten lampa som gick på batteri som ja fäste på sängen så ja kunde lösa lite sudoku innan ögonen slogs igen...
Vi ska på måndag ta nya prover och se om värdena har stigit för att starta ytterligare behandling, sen har vi fått kallelse till Lund både den 2:e dec för CT lungor, och den 10 dec för MR nacke.
Det känns bra att äntligen få reda på hur det står till i hennes nacke och lungor men man känner att
nervösiteten inför dessa datum är skräckslagna. Vi hoppas att denna julen blir lite bättre än förra, då Moa opererade bort 8 metastaser i vänsterlungan.
Håller alla fingrar o tår för dessa besked.
Lov, och lite annat
6 Nov
moa henriksson om Lov, och lite annat:
DU ÄR DEN BÄSTA MAMMA SOM FINNS
KRAM MOA
Kolla in vad min älskade dotter har skrivit till sin mamma, ja var bara tvungen att lägga in kommentaren på bloggen,
Blir så glad att tårarna kommer...
Moa du är den bästa Moa som finns, ja älskar dig så, Kram din mamma
Nu går det verkligen mot mörkare tider, fasiken vad mörkt o trist det är ute både morrnar och kvällar, ingen rolig tid vi har gått in i precis. Moa mår bra, hon har idag och i morron med cellgifter sen är det vila från medicinerna i 10 dagar igen innan nästa omgång. Lovet förra veckan var bra för barnen, dom lekte med kompisar och hade det hur bra som helst.
Själv har ja nu jobbar 25% i 2 veckor och det känns bra att äntligen komma igång igen. Har tyvärr fått tillbaka en vagel (knast) i samma öga igen, ja kan inte begripa vad detta skit kommer ifrån. Har nu en atibiotikasalva för mitt öga och ska väl snart bli bra igen. Känner att jag får mer o mer energi tillbaka med den ny medicineringen jag nu går på, känns bra, skriker och blir inte irriterad så lätt längre, men man kunde önskat att det fanns annat sätt än att ta en massa tabletter.. Livet är inte alltid så lätt som man tror..
Hade en panikattack förra fredagen som inte var helt lätt att komma ur, men Johan stöttade mig till 100% och efter ca 20 minuter kom ja tillbaka igen. Jag har alltid trott att detta med ångest och dyl bara är blaha blaha, men fy fan rent ut sagt vad det är jobbigt, känslan att man ska dö, och inte få luft hur mycket man än försöker så fungerar inte kroppen, den bara rister o rister och ingenting kan stoppa den, det är något fruktansvärt otäckt. Jag har nu fått 3 attacker men denna sista var den värsta av alla, Johan blev så rädd och kände sig så maktlös, men som tur är han så lugn i sig själv att han tog tag i mig och höll om mig, och sa åt mig att andas lugnt. Dagen efter pratade vi inte om det som hänt men dag 2 tog vi upp det och Johan sa att han blev riktigt rädd när detta hände, han visste inte vad/hur han skulle göra, men med facit i handen och kuratorhjälp så skötte han sig helt som han skulle. Tur att man har en man som Johan, han är helt underbar, Vi älskar dig så från Jenny, Oliver o Moa.
Moa fick ett brev på posten i förra veckan från Kaj i Skanör som skickade ett fint hjärthalsband i bärnsten till Moa, det som var så roligt var att på kuvertet stod det Moa Henriksson, Kristianstad, Hanaskog på och det kom fram till henne ändå. Kul och tusen tack Kaj hon bär det på sig..
Förra veckan fick jag lite mer energi, putsade alla fönstren (som verkligen behövdes) och Johan o ja städade i trädgården inför vintern, alla möbler och dyl fick in över tak nu under vintern. Oliver hjälpte Johan att bära in ved i vedboden så vi kan få den där goa kaminvärmen nu under vintern, helt fantastiskt skönt.
Moa var igår på Asken (kyrkan) och vi ska försöka att få in henne i en kyrkokör, hon tycker om att sjunga och det är ju ingenting som skulle kunna hindra henne (pga nacken). Hon har ju inte så många aktiviteter hon kan göra pga hennes ostabila nacke, men att sjunga kan hon iallafall...
Kort som jag äntligen har lagt in
Moa o Valpen Freja 12 veckor
Barnens kusin Ellen vid dopet
Amamda Moas nästkusin efter dopet
Mitt snygga öga
Lund i dag
Vi har idag varit i Lund för att starta upp ytterligare en cellgiftskur, Moa o Johan var o tog prover i måndags på VC i Knislinge och provsvaren var super, det var länge sedan nu att hon kunnat startat på dagen för en kur, de senaste månaderna har vi fått väntat o väntat på att värdena skulle nå toppen för att få starta.
Dagarna som gått har vi både varit bjudna på middag, varit på kalas och dop. Barnens kusin Ellen döptes i söndags i Nosaby kyrka och var ett mycket fint dop med mycket barn och sång. Ni som vet vem den kära ängeln Evelina var som tyvärr gick bort innan sommaren så var där en tjej som ställde sig upp i kyrkan och sa några SÅÅÅÅ fina ord om Evelina och hennes kamp mot denna hemska sjukdom. Tjejen hade många fina änglar som såldes i kyrkan som Evelinas mormor gör och sedan säljer och pengarna går till en insamling i Evelinas namn som i sin tur o ordning går till Barncancerfonden, idag är insamlingen drygt 88 000kr och strävan fram till jul/nyår är att insamlingen ska ha nått 100 000 kronors toppen..Själv köpte både jag o Moa ett varsett som jag bär på mig i mitt halsband med Hopesmycket och mina barns namn i. Mycket fint smycke nu när det även är prytt med en så fin ängel... Kommer att lägga in ett litet kort här på bloggen där man kan ta kontakt med Rose-Marie Julin som gör dessa fina änglar. Tyvärr har jag inte batteri på kameran så ja kan ej lägga en några kort idag, men dom kommer.
Efter dopet så följde Moas nästkusin Amanda med hem och lekte med Moa, dom fann varandra direkt och igår så lekte dom igen. Jätteroligt att barnen har funnit varandra.
Ja själv har börjat att jobba 2,5 timme om dagen, det kändes väldigt nervöst i måndags när ja anlände till min arbetsplats, men det kändes SÅ skönt att komma hemifrån och inte känna sig så fruktansvärt trött o eländig. Har liksom fått tummarna ur .... igen och detta ska nog fungera hoppas jag. Var väldigt konstig i kroppen när ja kom hem från jobbet då ja fick ta en lugnande tablett men igår och idag har ja klarat mig utan den pillan iallafall...
Besöket i Lund idag gick alldeldes utmärkt, vi träffade Dr A idag och den doktorn har vi inte sett sedan jag och Johan var nere i Februari månad då den tredje dödsdomen kom, han tyckte nog det var lika roligt att se oss som vi med honom, han är så väldigt bra. Moa, Farmor och jag hade en tävling idag när vi var på väg till Lund, vi kan kalla den för vikttävlingen, vi gissar på en varsin vikt, den som har rätt får vars 10kr av de två andra, och idag vann ingen, Moa gissade 21,1, farmor 21,4 och ja 21,3, Moa vägde hela 21,7 kg och var 117,6cm lång, väldigt bra, vi tror det är alla strips och chokladmilkshakes i Turkiet som gjort denna viktökning, vi har väldigt roligt innan ställer sig på vågen, alla är liksom lika spända på vad den ska visa. Dr A ställde frågor till Moa och antäcknade en hel del som sades, och vi räknar med att röntgen av lungorna blir av i December månad och ger oss en rejäl julklapp med ett positivt svar.. Den största och bästa julklappen vi kan få detta året.
Måste hälsa till den underbara tanten i receptionen i Lund, Kjerstin du är bara så underbar....
Svenska hjältar
Lite om fredagens bravader här hemma på morronen. Reportern M och hans kompanjon fotografen kom vid halv åtta och vi åt lite frukost. Dom filmade Moa och tog enromt mycket kort på henne, Moa tyckte mycket om M och hon satt även i hans knä framför datan och visade bilder från vår Trukietresa. Lite över åtta så följde dom med oss till skolan där resursen Jessica tog över. Dom var med Moa hela dagen i skolan, var med på rasterna och i matsalen och även på lektionerna. Efter skoldagen blev Moa intervjuade av dom, men situationen av allt blev Moa lite blyg och svarade inte på vissa frågor, hon sa bara, vet inte..
Hittade ett klipp igår på nätet där Moa blev filmad i fredags av Svenska hjältar..
www.aftonbladet.se/webbtv/nyheter/svenskahjaltar/article5982714.ab
I lördags var vi hos fam Vågemyr och åt en god middag, dom bjöd oss för att vi hjälpt dom att dra hem deras husvagn från Åhus. Det har varit en lugn och skön helg.
Igår var ja och Moa på CSK för att göra en hörseltest, det gick bra.
Får Moa bara bort allt vax i öronen så tror dom att hon kommer att höra som vilket barn som helst. Vi fick droppar som vi ska ta varje kväll i 3 veckors tid innan vi ska dit igen och göra ett nytt test. Försvinner inte allt sekret från öronen så ska hon nog operera in rör i öronen så kanske hon slipper öroninflammationerna som hon råkat ut för nu under sommaren o hösten.
På fredag ska ja in till mitt jobb och ha samtal, ang hur ja ska jobba nu en tid framöver, ska bli skönt att komma igång igen fast att min sömn inte fungerar som den ska.
Vaccination och lite annat
Vi var i tisdags på CSK och tog vaccinationen för svininfluensan, det gick så bra, jag var nog nervösare än vad Moa var för detta gjorde inte ont alls sa hon.
I lördags ville vi ta flyget tillbaka till Turkiet, för fy fasiken vad kallt det var, hösten har även kommit till Skåne.
Dagarna går o går, ja själv är sjukskriven även nästa vecka men sedan ska ja försöka att gå igång igen, i går var det första dagen sedan i somras ja hade lite energi, fick ett ryck och började att städa, detta har min älskade make gjort innan, för ja har varken orkat eller haft vilja till detta. Tur att man känner varandra så väl att man kan se när den ena eller andra inte mår så bra, och efter 17 år så vet vi var vi har varandra..
De antideprisiva medicinerna har jag fått byta till andra, och dom känns rättså okej, men sömnen på nätterna är fortfarande lite si o så med, har även där bytt preparat men kan inte se att dom hjälper mer än dom andra, men men, man ska inte gnälla.
Vill tacka från Moa till de underbara tjejerna på VC i Knislinge, barbiedockan var pricken över i:et. hon blev så glad, tack Maggan, Pia Camilla och övrig personal för den fina presenten..
Idag har även Svenska hjältar ringt till mig, det är någon som har nominerat Moa till Svenska hjältar och det blev ju en överraskning får ja säga, väldigt kul tycker Moa, och hoppas givetvis på att vinna.
Teamet från Svenska hjältar kommer och intervjuar Moa i morronbitti här hemma hos oss, och ska sedan följa med henne till skolan. M som reportern heter ville även prata med Moas läkare i Lund så henne har jag förberett idag att M kommer att ringa henne. Ja passade på att fråga lite om Moas behandling o framtid, men tiden får utvisa var detta ska sluta, Moa ska göra en ny lungröntgen i December och därefter ska svar ges om det blir ytterligare behandling eller inte. Någon ny operation blir det förmodligen inte om där skulle visa sig någonting på hennes lungor, OM DÄR nu finns några metastaser i lungorna så beror det lite på var och hur dom sitter, sitter dom i en klump så kanske dom operarar men sitter dom spritt i lungorna så går det inte... FY FAN rent ut sagt. Mirakel har skett för och jag tror att vi har ett här hos oss. När jag tänker mig ett halvår framåt så får jag kalla kårar i hela kroppen, tiden rinner som sagt iväg. Vi lever här o nu och ska inte tänka något annat, men det är inte lätta alla gånger, man tycker att Moa kämpat så länge nu med alla cellgifter och operationer att cancercellerna måste inte orka med att stå emot allt, men dom är några seglivade jäklar helt enkelt...
Hemma igen
Turkietresan har varit helt fantastisk, 14 dagar med strålande sol mellan 30-35 grader, god mat och mycket bad.
Vi hela familjen inkl farmor, farfar, moster Monica o Kjell har haft det mycket bra, hotellet där vi låg var inte den första dagen så imponerande men redan efter dag 1 så insåg vi hur bra det egentligen var, nära till stranden ca 50 meter, restauranger bara runt knuten och nära till Turkiska Ullared och även en liten gångbit så var vi inne i Side Centrum. Vi var på en båtutflykt nu sista veckan som vi inte blev så imponerad av men nu är det också gjort. Vi har gått på massage alla utom Moa, det var helt underbart. Moa tycker att detta året blev hon inte så uttittad som förra då hon hade sin sond i näsan, iår var det bara håret som felade, men de goa kinderna är fortfarande lika runda och goa. I fjol åt Moa spagetti o köttbullar, iår har det stått strips och kyckling på matmenyn, det åt hon 2ggr per dag.
Vi var ute i Kumköy en runda och hälsade på barnens farbror Jonas och hans resesällskap en dag, och då låg vi på den stranden där vi låg förra året, det blev även ett besök på Sunshine där vi åt i fjol, men fasiken vad dyrt det blev, den dyraste måltiden på 14 dagar, men gott var det. I år hade vi ett dubbelrum som vi skulle fått plats alla fyra, men tyvärr så fick Oliver inte plats då han sov hos farmor o farfar, men han tyckte det var helt okej, han verkligen trivdes då Moa inte alltid stod i centrum, farfar o Oliver har verkligen kommit varandra närmre.
Jag har mått lite si så där under vår resa, blev förkyld dag 2 och detta dras ja med fortfarande, min mage har inte fungerat som den ska, för att förklara så kunde ja inte gå på toa på 12 dagar men i Söndags när vi kom hem så släppte allt och magsmärtorna är som världens krystvärkar, är lite bättre idag torsdag, men fortfarande inte helt okej.
Skolan är full gång med läxor, bad o gympa. Moa har knäckt hur hon ska läsa och det går framåt nu tycker jag, lite träning varje dag så knäcker hon snart läsningen. Matte tycker hon är roligast, men läxorna tycker hon är för många, vi tar det lite lugnt när hon kommer hem från skolan, sitter en stund o ser på tv och hon äter glass, sen tar vi tag lite i läxorna.
Fick hem en lapp igår att eleverna blir erbjudna vaccinet för influensan, givetvis ska han ta den, men är det någon som egentligen vet biverkningarna på denna spruta.
Jag ringde Lund, Moa ska också ta denna enligt dom, men hon blir prioriterad och blir kallad in till CSK för att ta den innan alla i skolorna får denna, Moa vill inte ha den, men fördelen med henne (som hon själv säger) så finns det emlaplåser som hon vill sätta på.
Här bodde vi
Choklad milkshake var en favorit för båda barnen
Leon på Sunshine restaurang, Moas favorit redan sedan i fjol
Henke på Turkiska Ullared
Hela Henrikssons klanen
Massagekillen och barnen
Oliver försöker att lära Moa att dyka
Kolla hur nära vi hade till stranden
Turkiet here we come
Vi kommer inte att blogga då vi är borta, men ja hoppas att ni alla bloggisar har det så bra ni kan här hemma i kyliga Sverige, vi själva kommer att ha det hur bra som helst med sol, bad och go mad....
Kram till er alla
Fam Henriksson
Kellie som anar vad som är på gång, hon kanske också kan få plats
Nedräkningen har börjat
Inte många dagar tills vi åker till Turkiet nu, men först ska allt klaffa med mediciner och dylikt. Moa och jag har varit på VC i Knislinge både i måndags o igår, Proverna som togs i måndags var ingen hitt precis, hennes HB låg på 68, trombisarna 25, neutofil 0,6. I måndags kväll ringde läkaren från CSK och ville att Moa kom in för att få lite blod, han frågade hur hon mådde, och då satt hon själv bredvid och hörde vad Dr sa och då svarade Moa själv att hon är pigg och inte det minsta trött.. Så i går morse innan Moa skulle på utflykt (igen) så var vi på VC igen för att få en blodstatus på henne som jag sedan körde in med på CSK för att blodet skulle beställas. Efter utflykten hämtade jag Moa från skolan då Jessica (resurs) hade emlat henne vid 12 tiden, och vi körde in på CSK för att få nålen satt och en uppiggande blodpåse. Alltid härligt att träffa de pigga ssk på CSK dom är alltid så himla goa.
Det var förvisso tisdag och clownerna Laila o Bönan var där, men tyvärr så träffade vi dom inte, Moa ville så gärna träffa Bönan då hon inte sett henne de sista gångerna på CSK.
Moa och jag var inte hemma förrän vid halv sju och då hade vi gjort ett besök på MC Donalds innan hemresan, Moa var hungrig och åt upp ett helt mål Happy Meal + en mjukglass med chokladsås. Tjejen bak disken erbjöd Moa att själv göra sin glass, och Moa gick bakom disken och tryckte i så mycket hon kunde i sin bägare...
Vi gjorde lite läxa innan hon till sist ville lägga sig..
Vi ska ta nya prover i morron torsdag för att se om värdena har blivit bättre, och kan inget annat än att hoppas på att dom är på väg upp så vi verkligen kommer iväg på vår resa.
Jag själv mår kanske lite bättre, men jag är inte 100, är något så fruktansvärt trött så varje förmiddag när jag tagit mina piller så måste ja vila en stund på soffan, pillerna gör mig yr, ristig och okänslig i hela kroppen, jag vågar inte heller köra bil när ja tagit mina tabletter för ja känner att kroppen inte riktigt är som den ska vara ännu.
Senaste skolkortet som är taget nu i Augusti,,,, Vilken skönhet hon är..
Lite utav varje
Idag är det måndagen den 7 September, jag skulle börjat att jobba idag igen men tyvärr har jag blivit sjukskriven helt nu fram till den 11/10. Jag har aldrig förstått det här med panikångest, hur andra människor lider av denna sjukdom, nu vill ja säga att även jag har fått ett rejält ångestanfall förra veckan, som tur var Johan hemma när detta helvete utlöste, det var det svåraste jag har upplevt av ångest..Känslan som blir i hela kroppen som man inte kan styra över huvudtaget, det är fruktansvärt. Vad jag tror själv, var nog filmen Gangster vi såg (en svensk film) där i slutet var en begravning som gjorde att ja inte kunde stå emot en ångestattack..
Dagen därefter ringde ja min läkare och fick utskrivet antidepp mediciner som jag tagit nu sedan i onsdags i förra veckan. Ja skulle kunna sluta med dom vilken dag som helst för ja mår skit av dom, förmiddagarna är ett rent helvete, men min kurator säger att jag måste ge medicinerna minst 14 dagar innan dom gör sin hjälp... Fy fan rent ut sagt..
Med Moa är det hyffsat, har både börjat o avslutat en kur till med cellgifter, så nu ska hon inte ha cellgifter igen förrän vi kommer hem från Turkiet, men i fredags var det tid igen för att åka till CSK och kolla henne då hon fått feber igen, ingen hög feber men iallafall 38,1 blodprover togs som såg bra ut, men en pencillinkur med Amimox blev det, läkaren trodde att trummhinnan hade spruckit men det måste hon ju ha känt för inte ett ljud Moa sagt om detta. Hennes högra öra har ju strulat mycket sedan strålningen för 2 år sedan så dom tror att det kan bero på att trummhinnan inte hinner läka ihop mellan cellgiftskurerna.. Hon har varit hemma idag hos mig, ville ha henne hemma en dag extra så hennes krafter kommer tillbaka riktigt, vi vill ju inte att barnen ska bli sjuka nu innan vi åker om 14 dagar. Olives fröken ringde idag så Moa o jag fick hämta hem honom då han var lite körig i buken, men han är bra igen...
I morron ska Moa ha en utflykt i skolan som hon INTE vill missa, dom ska gå endel och då blir det vagen med till skolan i morron, Jessica (resursen) var här i eftermiddags med lite läxa till Moa som vi gjorde endel utav nu under eftermiddagen.
Vill passa på och gratulera Kjerstin till vinsten i TV4 förra söndagen, vi satt spikade framför Tv:n hela familjen och såg hur nervös du var... Grattis Grattis
Kära bloggläsare
Idag är det den 19 augusti och måste först meddela att allt är bra med Moa.
Vi var i förra veckan nere i Lund och röntgade hennes lungor och det gick jättebra, grannen Rita var med oss nere och Moa var jätteduktig, hon väger för tillfället 20,2kg och har växt och blivit hela 116,8 cm lång, hon har alltså växt från 109 cm i Maj -08 tills nu i augusti 7,8 cm och det är kanonbra, fast alla medicinerna. Gumman har även börjat i ettan och är nu inte minst på skolan längre, hon har sin resurs Jessica som är vid henne sidan i skolan och som vi är väldigt glada över...
I morron skulle Moa egentligen börjat behandling men värdena är inte helt 100, så vi tar nya prover på måndag och kollar om dom stigit så behandlingen kan sätta igång igen.
Varför har ja då inte skrivit på bloggen????
Jag har helt enkelt inte orkat, min kropp vill inte som jag vill för tillfället, det känns som om jag har en pulsmätare innanför skinnet som bara pulserar o pulserar och ingenstans att ta vägen. Nu i helgen som gick sov ja inte många timmar, tror det var 10 timmar från fred- sönd och min kropp är van vid minst 7 timmar per natt. Det som mest oroar mig (tror jag iallafall) är att det känns som om tiden går för fort, vi är idag i augusti månad och till nyår ska Moa sluta med sina mediciner (kan kännas skönt) på ett sett men vad händer då i hennes lilla underbara kropp!!! Ingen vet, inte ja och ingen annan heller för tillfället. Svaret på röntgen visade inget "allvarligt" men där fanns några millimetrar som dom inte kunde utesluta att det var metastaser, kanske, kanske inte, det kunde samtidigt vara att Moa inte kan blåsa in och ut ordentligt med sina opererade lungor, så nu fick man ytterligare att tänka på.. Det märks ingenting på Moa alls, hon är helt okej och livet leker för henne. Det ända man kan göra i detta läget är att försöka att tänka positivt, men fan vad svårt det är, framtiden gör mig så fruktansvärt orolig.
Fan vad livet är orättvist, frågan ja ställer mig själv många gånger per dag är VARFÖR, varför ska Vår Älskade Moa behöva ha cancer,,, VARFÖR VARFÖR VARFÖR
Jag har varit hos min kurator i fredags och det slutade att jag har varit hos doktorn idag och blivit sjukskriven några veckor framåt, tycker det känns konstigt att vara sjukskriven då jag inte är sjuk, gjorde ett test i fredags som visar att ja lider av djup ångest och början till deprition. Läkaren pratade om antideprisiva mediciner, men jag är ingen pillerätare tvärtom är ja näst intill anti mot tabletter, så vi ska börja med att inte ta tabletter ja håller mig till de tabletter ja tar till natten, så får vi se hur detta går..
Ja ber så mycket ursäkt för att jag inte skrivit på bloggen, men så fort ja kommit hem från mitt jobb och Tänkt att skriva här så har ja bara känt Nej, ja orkar inte..
Nu är klockan 22.36 och måste gå och lägga mig, i morron är det en ny dag för barnen i skolan, då Oliver ska ha utfärd och matsäck ska packas. Moa har inget speciellt i morron, men idag har dom tagit klassfoto och enskilda foto.
Igår när vi pratade om fotograferingen i skolan idag så skrattade vi så härligt,,, Moa sa: Ja slipper iallafall gå upp så tidigt för att göra vid mitt hår, när ja inte har något,,, Vi bara tittade på varandra och försökte hålla oss för skratt men det gick inte, vi skattade både hon och jag så vi höll på att storkna,, hon är så fruktansvärt naturlig av sig, hon varken skämms eller tycker att folk glor mer på henne mer, hon har sin härliga solbränna och blåa ögon och är full av glädje hela hon,,
Finns inga ord för hur mycket vi Älskar dig Moa
Kommer lite bilder från sommaren
Moa o Kusin Fanny 
Vår fiskekväll i Torsebro
Åhus vid bryggan
Oliver o Moa med deras nytillkomna kusin Ellen
Läget idag
30 Juli ( Idag fyller Mamma Jenny 35 år) men känns som 55 i kroppen
Läget idag är bra igen, Moa har bara i morron kvar att äta sin penicilin som hon gått på i 10 dagar, hon har varit jätteduktig på att ta sin äckliga penicilin 3 gånger per dag.
Vi kom hem i söndags efter vår campingsemester i Åhus, vi hade inte lika god tur iår som vi hade i fjol med vädret, i år hade vi 10 regniga dagar jämfört med i fjol då vi hade sol i 10 dagar, men men vi hade det hur mysigt som helst, och barnen njöt av fulla muggar och hade kompisar hela tiden.
Johan har fortfarande semester och han o barnen har fullt upp med Oliver rum, det börjar arta sig nu och då är det jag som kommer in i bilden, spackling, målning och tapetsering,, Fasiken vad roligt det är..
Johan o Moa var och lämnade tillbaka husvagnen igår, och vill tacka dig JL för helt underbara 10 dagar då vi fick låna husvagen, som där stod på kortet,,, Till en väldigt speciell person, vill vi tacka dig enormt mycket för lånet av den bästa husvagnen någonsin,, HOBBY, den var identisk vår egen vagn som vi tyvärr fick sälja sommaren -07. Tusen tack.
Johan fortsatte sedan in på provtagningen med Moa, där prover togs inför behandlingen som ska börja i morron igen, värdena var helt Okej, så nu startar vi igen. Efter där var dom på öronmottagningen, Moas höger öra (som hon haft problem med sedan strålningen) såg ganska bra ut, men vi fick en ny tid i september då hon ej går på penicilin, då ska hon göra en hörseltest och kolla öronen igen.
I veckan har vi tagit det ganska lugnt, i tisdagskväll var vi i Torsebro och fiskade med fam Folkesson.
Oliver, Nicke, Johan o Ronny körde en stund innan Moa, ja och Rita kom med fikakorgen vi satt där och kollade på storfiskarna som fick några små aborrar. Blev ganska sent då Rita visade mig o Moa runt bland skogsvägar, men till sist kom vi fram till Hanaskog igen.
Som sagt fyller ja år idag, (inget firande) men kroppen känns som om den är minst 55, ja har det ganska ont lite över allt i kroppen, men mest är det i höften och musklen över ena bröstet.
Har tyvärr ganska mycket håravfall och stressexem också, men det är kanske inte så konstigt, för vi har fått en ny tid för röntgen på Moas lungor som ska ske den 12 augusti, det blir nog en sorts inre stress som ja inte kan rå för riktig, känner mig ganska nere, har ätit insomningstabletter nu var o varannan dag för att få lite sömn på nätterna.
Många kan nog inte fatta hur man mår med ett cancersjukt barn, ja kan förstå det på ett vis, men inte på ett annat. Känslorna man har så fort det händer något med Moa går varken att beskriva eller att förklara, det är som om kroppen inte har något stopp, adrenalitet sprutar i en och man vet inte vilket ben man ska stå på. Många gånger beter jag mig kanske lite underligt men det bara händer, utan att ja överhuvudtaget hinner tänka mig för.
Det som gör mig mest frustrerad är att vi inte vet vad som händer under 2010 då Moa ska sluta med sina bromsmediciner, idag går det bra, men vad FAN händer SEN. Ja känner som bara då förra veckan när Moa fick feber, då kom paniken i kroppen på mig att det kanske är slutet med henne, är så rädd att hennes kropp börjar att säga ifrån av alla de mediciner hon tar/ har tagit under en så lång tid nu, men samtidig så vet ja att Moa kämpar o kämpar för att besegra denna fruktansvärda sjukdom.
Vi som familj måste försöka att leva så normalt som möjligt, vi måste skratta o ha roligt medans vi kan, och det är därför vi även åker till Turkiet igen nu i september, vi måste passa på och göra det vi tycker är roligt för varför ska man vänta, vänta på att man har både tid o pengar, NEJ passa på att leva medans man har livet i behåll.
Ingen vet hur morgondagen ser ut...
Lägger in bilder så småningom när ja har mer tid framför datan...
Kram till er alla bloggisar, vi hörs snart igen..
Åhus Camping 2009
Veckan som gått
I förra veckan var vi och hämtade vagnen och var i Åhus torsdags middag, då husvagn o förtält kom på plats.
På fredagen var Johan och barnen på stranden medans jag passade Kellie, vi vågar inte lämna henne i husvagen och förtältet för hon är ingen van husvagnshund.. Under helgen var det lite beachhandboll som är jätteroligt att titta på.
I lördagskväll fick Moa feber 38,8 vi gav henne lite alvedon och hoppades att den skulle ge med sig.
Söndags morron tyckte vi hon fortfarande hade feber, hade ingen riktig temp på henne då vi provade 3 olika med 3 olika tempar. Farfar gav sig till stan och köpte Emlaplåster och örontemp, då den visade över gränsen, vi ringde CSK och vi var välkomna in, hon hade ganska bra värden men CRP var 47 så någonting var på gång, HB var 76 så blodet beställdes till måndagen då Johan körde in med Moa och fick en transfusion. Hon var ganska pigg för att ha feber iallafall och inte konstigt när man ligger i husvagn och har det skönt. Barnen bara älskar campinglivet och vill inte hem. Läkaren vi hade idag Haglund har träffat Moa tidigare och Moa tycker hon är så superbra.
Måndag körde ja till jobbet då min semester var slut, hade kontakt med Johan och allt hade gått bra inne på CSK.
Eftermiddagen gick bra, hon var ganska pigg fast att värdena inte var riktigt okej.
Tisdagen då jag fick samtal från Johan att tempen gått upp till 39,6 blev jag riktigt rädd, tankarna och allt kring Moas sjukdom kom ifatt mig igen, fick både huvudverk och hjärtklappningar och ingenting fungerade i min hjärna.
Klockan 10 flexade ja ut och körde till Åhus för att hämta upp Moa och Johan, vi fick eget rum där vi låg och väntade på både vanlig röntgen av lungorna och blodvärdena skulle bli klara, Moa var pigg för att ha så hög feber, vi trodde kanske hon hade reagerat på blodet hon fick igår. CRP hade gått upp från 47 till 103 och något var på gång igen. 3 läkare på CSK ville att vi skulle bli inlagda, men med samtal från Lund så skulle hon börja med Amimox och vi slapp att ligga inne. Wow vilken tur, vi hade både Oliver o Kellie i Åhus som nära o kära tog hand om, Tusen tack...
Idag är det torsdag och Moa o jag har varit inne på CSK för nya prover, vi drog nålen som hon haft sedan i tisdags när vi fått provsvaren att värdena är på väg upp igen, CRPn har gått ner till 50 idag så nålen drogs och vi är tillbaka på Åhus camping igen. Ikväll ska vi gå på restaurang som vi lovat Oliver hela veckan, han vill äta en planka som han tycker så mycket om. Vill passa på att meddela till personen som vi lånat vagnen av att denna vecka har varit helt fantastisk fast att vädret och Moa inte varit på topp, men avkoppling har vi haft och vagnen har varit helt fantastisk..
På söndag bär det hemåt igen, då även vår Oliver blir 11 år, vi ska fira honom en annan dag, när alla semestrar är slut.
Barnen har även fått en ny kusin i måndags den 20:e, hon ska heta Ellen och är så liten och söt. Vi ska träffa dom när Moas värden har blivit lite bättre då hennes infektion är över..
Pratade med Lund idag då Moa egentligen ska börja mediciner igen början på nästa vecka, men vi bestämde att prover ska tas då vi ändå är inne på CSK den 29:e då Moas öron ska kollas, och medicinerna beställs efter provsvaren..
Behandling o OP
Har inte skrivit på någon vecka nu och känner att det finns tid för detta ikväll.
Ja, behandling blev det för Moas del förra tisdagen, kändes skönt att starta igen, hennes värden var jättebra och hon mår jättebra, så som en 7åring ska göra. Däremot vår älskade hund Kellie har haft det svårt sedan i torsdags förra veckan, det blev inget svårt beslut att fatta det var operation som gällde bara hon blir bra och pigg igen.
Ja o barnen körde till Veterinären i Näsum på förmiddagen, dom röntgade henne för 3:e gången, livmodern såg "rättsåbra" ut men inte 100, då bestämde vet o ja att där var inget mer än att operera bort livmodern. Oliver o Moa tyckte det var tradigt för vi ville ha en kull valpar på henne vid nästa löpning. Kellie fick en spruta i låret, sen skulle vi gå ut med henne tills hon blev lite snurrig, vi hann knappt ut från entredörren förrän bakdelen inte hängde ihop med övrig kropp, DÅ blev Moa jätteledsen, hon tyckte det såg hemskt ut.. Ja förklarade för henne att vi sett henne ca 80 ggr bli nersövd och att det blir som en vana tillslut. Vi lämnade Kellie ett par timmar innan vi hämtade hem henne igen. Idag har det gått 5 dagar sedan hon opererades, hon är jätteduktig med sin tratt på huvudet + ibland har hon Moas gamla klänning på sig för att skydda såret så mycket som möjligt, på söndag ska vi ta stygnen på henne, det gör ja o Johan själva..
Inget roligt att behöva betala en op på en hund som inte är mer än 2,5 år,, men har man skaffat djur så får man ta kostnaderna också, inget annat att be för.
Under dagarna som gått har vi rivit ut i Olivers rum, Oliver har själv hjälpt till endel och han tycker det ska bli hur kul som helst att få välja och styla sitt rum. I helgen kom nästa stora utgift, vi var på väg till Åhus till farmor o farfar, då vi kom till Kavröbroarna då ja hörde ett konstigt ljud, JODÅ PUNKA. Johan fick ut och byta till reservdäcket sen gick färden mot Åhus igen. Vi var först och hälsade på hos Fam Vågemyr där vi drack eftermiddagskaffe, sen gick vi ner och fixade mat till oss, farmor, farfar, Kjell o Monica. Moa ville sova över hos farmor men inte när hon går på sina mediciner, hon får göra det när hon är medicinfri. Vi var på Ottos glass och tog en varsin god strutglass...
Julia på Gran Canaria, vi tänkte på dig idag när glassen slank ner i strupen,, (lovade henne att tänka på hon när vi åt OTTOS GLASS)
I morron ska vi iväg och hämta den husvagn som vi ska låna i 10 dagar nu framöver, den ska packas och sen bär det till Åhus, vi ska ha en av våra tidigare platser, det blir lite nostalgi över det hela... WOW vad detta ska blir roligt, barnen vill ha vagn igen, men vi som föräldrar måste försöka att få upp en bra buffert om ifall att vi hamnar i samma sits igen, OM det blir vagn igen så blir det nog inte förrän vi kan med säkerhet veta att Moa är FRISK... FÖR DET SKA HON BLI.
Yes Behandling
Jodå igår så sattes behandlingen igång på Moa, hon tyckte själv att det var länge sedan sist och tog medicinerna med en klackspark. Dagarna som varit har vi varit hemma och klippt häckar och gräs mellan skurarna, barnen har badat hemma i vår pool som vi sätter upp år efter år.
Vår kära hund Kellie som gått på 2 kurer med antibiotika för sin livmodersinflammation, är något bättre men inte alls hundraprocentig, så i morse var det att ligga på luren o få kontakt med veterinären i Näsum.
I morron kl 9.30 ska Moa o ja vara där och då ska hon röntgas igen för att kolla livmodern, är den inte bra så kommer vi att operara henne i morron, det känns inget vidare vill ja påstå, för vi ville ta en kull valpar på henne vid hennes nästa löpning. Att se sin hund inte vara så aktiv som hon var innan hon löpte så anser vi med veterinärens samtal att den ska plockas bort så vi får tillbaka samma goa pigga Kellie som vi hade tidigare..
Nu ska vi upp på badet och bada en sväng, sen i kväll ska ja o barnen spela en runda minigolf här i Hanaskog, ska bli roligt, första gången för Moa att lira lite minigolf...
OOOBBBSSSS Gammalt kort på Moa o Kellie
Semester
Idag började vi semestern med att ta prover, dom prover som togs förra veckan (ons) hade trombisarna gått ner istället för att stiga, så nya prover idag, som ja inte fått reda på ännu, dom i Lund LOVADE att höra av sig idag om det blev behandling i morron eller inte, men inte ett ljud ja hört ännu. Vill gärna att hon startar med sina behandlingar så fort som möjligt, hon har gått över 3 veckor nu i denna veckan, så håll tummarna att värdena är bra idag... Usch detta gör en nervös. Varför har då trombisarna sjunkt??? Jo, Moa har gått på gifter nu den 17 Juli i 2 år och trombisarna blir tröttare o tröttare, det tar alltså längre tid för dom att hämta sig ordentligt mellan behandlingarna,, Läkarna säger att det inte ska vara någon fara sjukdomsmässigt, men det gör en lite nervig iallafall..
Regnet har kommit till Skåne så idag har vi inte badat precis, Moa ville till mormor o morfar där hon ioch för sig badade i deras pool, medan Oliver o ja körde en sväng till IKEA och köpte lite saker till hans rum som snart ska börja rivas lite väggar och då ska där inhandlas lite nytt.
Oliver tycker att Lime/Svart och grått är snyggt så det blev lite limesaker idag som rummet ska pyntas med när det nu blir klart.. Denna renoveringen som vi lovade honom året -07 då Moa blev sjuk ska äntligen träda i kraft, ska bli så roligt för Olivers skull,,
Barnen har i pincip badat varje dag i 2 veckor då vädret har varit kanon, men så fort man ska ha semester och verkligen vill att solen ska vara framme, ja va händer då, Jo åska buller och bang, och himlen öppnar sig,, Ja ja det får man ta, man är iallafall ledig och har inga tider att passa..
