Intervju av Kvp med Hampus

14 Januari


http://kvp.expressen.se/nyheter/1.2286378/boken-hedrar-moas-minne



Saknaden är fortfarande väldigt jobbig, vissa dagar känns bra, andra väldigt jobbiga.

Vi hade besök av Kvh här förra veckan då vi pratade om Moas sjukdomstid och dagen då hon somnade in.
Vissa saker dagen då Moa somnade in har liksom försvunnit, ett svart hål som vi nu har fått svar på av Kvh.

Svaret från ultraljudet Moa gjorde dagen innan hon somnade in var inget roligt, hon hade så mycket cancer i sin kropp, levern, lungorna och i buken, fy fan säger ja bara vilket monster hon hade i sin kropp.

Vi försöker att intala oss att hon har det bättre där hon är nu, men samtidigt så saknar ja att sköta om och ta hand om henne, ha henne intill mig i sängen och bara hålla henne i handen, höra hennes mysiga röst, pussa o krama henne. Vi älskar henne så otroligt mycket för den hon var och är...



Dikter av Hampus Eriksson

5 Januari

Dagarna på det nya året har inte varit superbra precis, har haft huvudverk i 3 dagar och väldigt lite sömn, kan vakna på nätterna av att kroppen värker av saknad och dyper i svett, kanske hela min kropp gråter invertes av saknaden av Moa, hela jag gråter från topp till tå.




En ängels berättelse

Mamma gråt inte
Jag kommer alltid vara nära dig i alla stunder
Pappa det är inte ditt fel
Jag kommer vara nära dig i de svåra stunderna
Min bror, min kära bror jag älskar dig
Kommer alltid göra det

Ni ser inte mig just nu
Men jag sitter just nu på det sköna gröna gräset och njuter
Mamma, jag har inte ont
Jag är fri
Mamma tänk dig jag är fri
Jag vet att ni kämpade in i det sista
Men cancern tog över min kropp
Tänk aldrig att ni inte kämpade tillräckligt
För ni var alltid där hos mig:
Tröstade när det behövdes
En hjälpande hand när jag hade fruktansvärt ont

Min älskade bror, jag vet hur du känner dig nu
Men jag är här när du behöver prata
Fast inte i den verklighet du lever i
Utan bortom all existens
Här uppe där allt är fritt från smärta

Jag har träffat många barn och vuxna
Jag berättar om vad jag har gått igenom
Samtidigt som vi går runt med bara fötter på de lena grässtråna
De berättar sin historia

Jag älskar dig mamma
Jag älskar dig pappa
Jag älskar dig broder
Jag saknar er



Mirakel

Jag flyger, högt
Mamma, se, jag kan flyga!
Pappa, se, ja kan flyga!
Pappa
Mamma
Varför ser ni inte mig?
Jag ser ju er
Varför gråter du mamma?
Pappa, du gråter ju aldrig
Varför står ni i en kyrka, mamma?
Jag känner mig fri, jag har aldrig känt mig mer fri än nu
Mamma, varöfr står ni vid en kista?
Jag kan inte se vad det står, varför kan jag inte det?
Mamma?
Det enda ja kan se är en mening: Vi ville tro på ett Mirakel.
Jag är ju här mamma, ni har ju mig.
Eller?
Jag ser den första bokstaven på kistan - M
Det kan inte vara sant
Är det därför som ni gråter?
Är det jag som ligger i kistan?
Jag saknar min bror
Bror, jag är ju här! Kan du inte höra mig?
Bror sitter vid mamma och pappa och gråter
Mirakel, Mirakel
Jag kommer nästan inte ihåg någonting
Bara att jag hade ont den sista tiden
En oerhörd smärta
Det Mirakel vi letade efter infann sig aldrig
Men mamma, du skulle bara sett mig här uppe hur högt jag kan flyga
Men framförallt jag har ingen smärta

Dikterna är skrivna av Hampus Eriksson, en 21-årig Hanaskogsbo


RSS 2.0