Saknaden är fruktansvärd

30 November

Hej, alla bloggare

Vet knappt vad jag ska skriva, men ska försöka få ner lite var vi är i livet..

Vi är på benen, vissa dagar är rättså okej, men andra ett rent helvete. Johan har fått svårare med sömnen och jag har mina kvar sedan tidigare. Oliver mår ganska okej, han är i skolan och har ibland många frågor om tiden med Moa och tiden som kommer utan Moa.

Den känslan man har inom sig att hon verkligen inte finns mer är inte lätt att förstå, ja tror fortfarande att min älskade Moa ska komma tillbaka till mig, och allting är som vanligt,, vårt liv var ju inte så normalt egentligen men den vardagen vi hade med Moa att sköta om henne är en jättestor förändring, den vardagen saknar vi så oerhört mycket.





Nu ska man försöka att hitta en "ny" vardag igen, vi har haft olika vardagar i våra liv, en när Moa var frisk, en när hon var sjuk, och nu den tyngsta av alla, när Moa lämnat oss för alltid. Jag hade kunnat göra vad som helst bara vardagen med Moa hade funnits kvar. Vi vet att hon har det bättre nu, utan smärta o lidande, men dagarna är inget vidare, hade gjort allt för att få träffa henne igen,, bara en sista gång.



Jag blir så stressad när jag är hemifrån för länge, känslan att bara kunna gå ut med hundarna är jätteskönt, men när man är hemifrån för länge så blir ja så stressad inombord att det kryper i mig, friheten av att kunna lämna huset är skönt på ett vis, men samtidigt är det så påfrestande att vara hemifrån för mycket... vi har ganska mycket att jobba med känslomässigt, att kunna gå vidare och försöka inse att Moa inte kommer tillbaka..

Vi är på Moas plats varje dag, endel dagar är vi där flera gånger, jag har aldrig gråtit vid hennes plats där hon ska ligga, ja känner en sådan ro när jag ser hur fint hon har det, och kommer att få..



Vi går nu och väntar att allt ska dras upp igen, vi har urnsättningen kvar att genomgå, allt annat är ordnat..
Stenen som vi beställt blir en Bjärlövssten, en sten som kommer så nära oss, och jag i mitt släkte har rötterna i, den är väldigt vacker, en ljus sten med glittrande inlägg, den passar Moa alldeldes utmärkt..

Julstöket har börjat hemma hos oss, skulle först vilja skita i allt vad julen innebär, men hela tiden tänker man på Moa, hon hade inte tyckt det var roligt att inte få upp ljusstakar och annat pyssel, så därför fick ja ta mig i kragen och julpynta lite, och med den känslan att Moa finns med oss vad vi än gör, det gör att man biter sig i tungan en gång extra för Moas skull, hon är med oss överrallt i alla rum, tankar och känslor.. Ingenting förknippas utan att Moa finns med oss..

Vill åter tacka för alla blommor som skickas till oss..

Blommorna låg kvar i nästan 2 veckor, dom var så fina så länge,, ett fång med blommor








Tre veckor sedan du försvann, En vecka sedan begravningen

15 November

Här kommer lite bilder från begravningen,,,

Finns så många jag vill tacka för att begravningen blev så fin, alla nära o kära, Joykören, Prästen Fredrik, bårbärarna, alla som skickade blommor till begravningen och till oss i familjen, hoppas ja inte glömt någon, Tack så innerligt mycket,,

Tiden sedan Moa försvann har varit svår och jobbig, vi är på benen, men det är inte mer heller

Vi saknar henne så otroligt mycket att hjärat blöder, tumheten och tystnaden är olidlig, hon fattas oss var vi än är.

Vi är på hennes plats i naturlunden dagligen och ibland flera gånger,,, Älskar dig så Moa, du fattas oss


Håller på att redigera bilderna,

                   













LÄGGER IN FLER BILDER UNDER DAGEN, SKA FIXA STEN TILL VÅR ÄLSKADE IDAG,, LOVE YOU

Till minne av Moa Henriksson


Gjord av en bloggläsare, väldigt fint gjort





5 November

Vi har fortfarande inte förstått att vår älskade Moa inte finns mer, det känns så otroligt tomt o tyst här i huset, allt man gör så är det hon som fattas, i varje rum, på varje stol.
Det har varit väldigt mycket sedan Moa togs ifrån oss, både med begravning, blommor och allt som ska göras till detta, vi vill att allt ska bli så bra o fint som möjligt för sista färden av Moa,,

Jag kommer att uppdatera när jag har mer lust, just nu är det fredag och vi brukade alltid måla mandalas under Idol, så ikväll blir det väldigt annorlunda, denna förskräckliga tomheten är så jobbig så jobbig, jag sover väldigt dåligt utan min Moa som alltid delade täcke med mig, och sorgen och saknaden är olidlig..

Vill med detta inlägg även tacka för alla de blommor, kort, dikter som skickats till oss, och även till våra nära o kära som har ställt upp för oss sedan Moa somnade in,,, Vi älskar er..

Dagarna innan vår älskade somnade in



Söndag 24 Oktober

Det märktes på Moa att hon fått mer ont, Kvh var här och höjde smärtpumpen och kollade till henne rent allmänt.

Innan Moa och jag skulle gå och lägga oss såg ja en stor förändring på hennes mage, den var gigantiskt stor, såg ut som en gravid mage, hon var öm och hade ont i magen,, vi satt ändå och både ritade och spelade Yatzy denna kväll.

Måndag 25 Oktober

Moa var mer medtagen, ringde Kvh så dom ordnade med en ambulanstransport till CSK för ultraljudsundersökning, hon och jag åkte med ambulansen och Johan åkte efter med egen bil. Oliver blev hämtad av Malin då han kunde vara med sina kompisar så länge, Transporten gick bra, Moa tyckte det var roligt att åka det hade hon aldrig gjort förrut, amublanspersonalen var helt underbara.. Vi fick transport hem och var hemma vid halv åtta igen.

Familjen Vågemyr kom med Oliver, vi drack lite kaffe och Moa satt och målade sina mandalas, innan Fam Vågemyr skulle åka hem sa Moa,,, vänta lite Malin, ja ska bara måla klart denna bilden till dig, Malin fick sin teckning där det stod Till Malin, från Moa.

Vi gick och la oss som vanligt den kvällen, jag och Moa höll varandra i händerna och sa hur mycket vi älskade varandra, vi somnade med panna mot panna.

Tisdag 26 Oktober



Var uppe med tuppen, Oliver gick till skolan, jag satt och väntade i V-rummet tills Moa o Johan skulle vakna, en lång väntan, ja kunde höra Moa att hon hade ont.
Kvh var här på förmiddagen, dom höjde pumpen ett litet snäpp till och under dagen skulle allt planeras för en ny ambulanstransport till Lund för tömmning av vätska i magen, vi pratade med Moa om detta, vi skulle följa med i ambulansen både ja o Johan och allting skulle gå fort i Lund, det blev planerat tills på onsdagen i stället..

Under dagens timmar låg Moa i soffan och hon gämrade sig i varje andetag hon tog, vi tryckte på pumpen så fort vi hörde att smärtorna tilltog, vi satt hos henne hela dagen, jag talade om med tårarna rinnandes hur mycket jag älskade henne, att jag bara ville krama och hålla om henne få ta på henne, men hon var öm, öm i hela kroppen.

Hon var inte uppe mycket idag, vi fick tillkalla kvh igen på kvällen då pumpen höjdes ytterligare, Kvh lämnade oss vid halv nio tiden.

Johan bar in henne i vår säng där vi la oss alla tre, ja lyssnade på henne och uttryckte min kärlek till henne, då slänger hon högerarmen om min hals och vi kelade tills hon inte orkade att hålla kvar armen,
Jag sa godnatt och sa att vi ses i morron, men Moa sa inte godnatt till någon av oss i kväll, hon visste, visste att vi inte skulle ses igen..
Moa ville ha en ny blöja vid 23 tiden då hon sa att hon hade kissat, hon lurade sin pappa en sista gång, hon ville känna sig ren och fin..

Johan hörde hennes sista andetag, hon somnade in 23.40 i lugn o ro, hon var så fin, hon lämnade oss med ett leende på sina läppar som vi aldrig kommer att glömma, hon såg så nöjd nu på något sätt,

Vår Moa hade lämnat oss, lämnat oss med ett leende på läpparna och precis som vi ville att hon skulle göra, vi tror hon lurade oss, hon sa ingenting, hon pratade inte med oss varför hon inte kunde gå, varför inte armen fungerade, varför magen var stor, varför, varför o varför..

Vi satt hos Moa, ja, Johan och Oliver och mor/farförädrer, syskon med familjer hela natten lång, vi tog farväl av henne allihopa, Hon var så fin, så fridfull och nöjd, hon är älskad och saknad för alltid vår lilla Prinsessa....

Nej vi tror att hon skonade oss från att veta, veta hur ont hon egentligen hade, men sa ingenting, hon visste att vi skulle bli ledsna och det tog hon med sig..
Hon sa inte godnatt, hon slängde armen runt min hals, hon lämnade oss på en dag som blev hennes, bara hennes.

Vi hade henne hos oss fram till middag dagen efter, då begravningsbyrån kom med en vit liten kista, vi bäddade ner henne, la de saker som hon skulle ha med sig, vi tog vårt sista farväl av vår underbara, älskade Moa.
Ja, Johan, Oliver och kusin Mathias bar ut henne till bilen som sedan lämnade oss,

Vi älskar dig så Moa, du gav oss så mycket kärlek, så många goa minnen, som vi nu bär med oss, det är inte lätt att leva och inte ha någon att ta hand om som du, tomheten, saknaden är så stor efter dig, ingen som kallar,,, Pappa ja är färdig, Mamma hämta det o det, bär mig dit o dit, dina underbara teckningar och underbara leende som du alltid hade på dina mjuka läppar..

Så här minns vi våran älskade Moa,,, Svenska hjältar 2009

http://www.aftonbladet.se/webbtv/nyheter/svenskahjaltar/article5982714.ab

VI ÄLSKAR DIG SÅ OÄNDLIGT MYCKET ATT VÅRA HJÄRTAN SPRICKER......


Namnstad och lite annat



19 Nov, inte mycket har hänt sedan sist jag skrev. Moa mår bra, hon skulle börjat med mediciner igår men värdena tillåt inte detta, hennes HB var 84 och det märktes på henne i helgen som gick då vi var på fotbollscup i Hästveda, Moa låg och vilade på läktaren och somnade i bilen hem, det är ganska ovanligt att Moa somnar i bilen, då hon alltid har målarsaker med sig och sysselsätter sig med.

Fick reda på att Moa kom vidare bland de 4-5 sista i Svenska hjältar, men juryn valde inte henne, det finns ju så många hjältar här i Sverige så ja tycker det var himla roligt att hon kom så långt iallafall.
Men för oss blir hon alltid VÄRLDENS BÄSTA HJÄLTE, Vår egen hjältinna.

Har varit och kollat hennes hörsel igen förra fredagen, det var inte helt perfekt. I och med att hennes värden går ner så ville dom inte sätta in rör på henne, det gör kanske mer skada än nytta om detta ingreppet görs.

Moa hade ju namnsdag i går och det firade vi. När ja hämtat Moa i skolan körde vi och handlade hennes favorit mat, kyckling med potatiskrocketer, beaniesås och vitlöksbröd. Efterrätten som hon valde var kladdekaka med grädde. Vi passade även på att fira Kellie som blev 3 år den 17 nov.

Hon var med mig och tog influensasprutan, hon har sagt hela veckan att hon INTE kommer att hålla mig i handen när sprutan ges, hon blev nog ganska häpen när jag sa Jaha nu är det gjort, då tittade hon på mig och trodde ja skulle fälla en tår..

Igår hade dom varnat för storm, jo det blev visst storm. Våra bästa kompisar var och hälsade på igår Fam Vågemyr och givetvis ville dom också gratta Moa. Vi satt och snackade i köket och barnen var på Moas rum och lekte när strömmen gick, Fasiken vilket tjut det blev från rummet, jag hade förberett med värmeljus och dyl men det är inte klok vad det blir mörkt när strömmen går. Fam Vågemyr fick stanna en extra stund hos mig för jag är inte så glad för när man inte har ström, tycker faktiskt det är lite obehagligt. När strömmen inte hade kommit kl 21 så gick Oliver o la sig i Moas säng och Moa sov hos mig. Ja hittade en liten lampa som gick på batteri som ja fäste på sängen så ja kunde lösa lite sudoku innan ögonen slogs igen...

Vi ska på måndag ta nya prover och se om värdena har stigit för att starta ytterligare behandling, sen har vi fått kallelse till Lund både den 2:e dec för CT lungor, och den 10 dec för MR nacke.
Det känns bra att äntligen få reda på hur det står till i hennes nacke och lungor men man känner att
nervösiteten inför dessa datum är skräckslagna. Vi hoppas att denna julen blir lite bättre än förra, då Moa opererade bort 8 metastaser i vänsterlungan.

Håller alla fingrar o tår för dessa besked.


Lov, och lite annat

6 Nov

moa henriksson om Lov, och lite annat:

DU ÄR DEN BÄSTA MAMMA SOM FINNS
KRAM MOA

Kolla in vad min älskade dotter har skrivit till sin mamma, ja var bara tvungen att lägga in kommentaren på bloggen,
Blir så glad att tårarna kommer...
Moa du är den bästa Moa som finns, ja älskar dig så, Kram din mamma

Nu går det verkligen mot mörkare tider, fasiken vad mörkt o trist det är ute både morrnar och kvällar, ingen rolig tid vi har gått in i precis. Moa mår bra, hon har idag och i morron med cellgifter sen är det vila från medicinerna i 10 dagar igen innan nästa omgång. Lovet förra veckan var bra för barnen, dom lekte med kompisar och hade det hur bra som helst.

Själv har ja nu jobbar 25% i 2 veckor och det känns bra att äntligen komma igång igen. Har tyvärr fått tillbaka en vagel (knast) i samma öga igen, ja kan inte begripa vad detta skit kommer ifrån. Har nu en atibiotikasalva för mitt öga och ska väl snart bli bra igen. Känner att jag får mer o mer energi tillbaka med den ny medicineringen jag nu går på, känns bra, skriker och blir inte irriterad så lätt längre, men man kunde önskat att det fanns annat sätt än att ta en massa tabletter.. Livet är inte alltid så lätt som man tror..
Hade en panikattack förra fredagen som inte var helt lätt att komma ur, men Johan stöttade mig till 100% och efter ca 20 minuter kom ja tillbaka igen. Jag har alltid trott att detta med ångest och dyl bara är blaha blaha, men fy fan rent ut sagt vad det är jobbigt, känslan att man ska dö, och inte få luft hur mycket man än försöker så fungerar inte kroppen, den bara rister o rister och ingenting kan stoppa den, det är något fruktansvärt otäckt. Jag har nu fått 3 attacker men denna sista var den värsta av alla, Johan blev så rädd och kände sig så maktlös, men som tur är han så lugn i sig själv att han tog tag i mig och höll om mig, och sa åt mig att andas lugnt. Dagen efter pratade vi inte om det som hänt men dag 2 tog vi upp det och Johan sa att han blev riktigt rädd när detta hände, han visste inte vad/hur han skulle göra, men med facit i handen och kuratorhjälp så skötte han sig helt som han skulle. Tur att man har en man som Johan, han är helt underbar, Vi älskar dig så från Jenny, Oliver o Moa.

Moa fick ett brev på posten i förra veckan från Kaj i Skanör som skickade ett fint hjärthalsband i bärnsten till Moa, det som var så roligt var att på kuvertet stod det Moa Henriksson, Kristianstad, Hanaskog på och det kom fram till henne ändå. Kul och tusen tack Kaj hon bär det på sig..

Förra veckan fick jag lite mer energi, putsade alla fönstren (som verkligen behövdes) och Johan o ja städade i trädgården inför vintern, alla möbler och dyl fick in över tak nu under vintern. Oliver hjälpte Johan att bära in ved i vedboden så vi kan få den där goa kaminvärmen nu under vintern, helt fantastiskt skönt.

Moa var igår på Asken (kyrkan) och vi ska försöka att få in henne i en kyrkokör, hon tycker om att sjunga och det är ju ingenting som skulle kunna hindra henne (pga nacken). Hon har ju inte så många aktiviteter hon kan göra pga hennes ostabila nacke, men att sjunga kan hon iallafall...

Kort som jag äntligen har lagt in


Moa o Valpen Freja 12 veckor


Barnens kusin Ellen vid dopet




Amamda Moas nästkusin efter dopet


Mitt snygga öga


Moas Namnsdag 18 Nov

23 Nov, Lite uppdatering om dagarna som gått.
Allt är bara fint med oss, ja själv har varit hos kuratorn och snackat av mig om allt o alla, ska gå till henne en gång i veckan nu framöver, för det behövdes kan ja säga.. Ifredags fyllde farmor år vi var där en runda på eftermiddagen och grattade henne. På kvällen var ja och hjälpte till med Olivers disco, klassen hade en kväll där det blev både dans och lekar, var jätteroligt. Hela helgen har Johan varit på kurs i Växjö, så barnen o jag tillbringade dagen hos Jenny & Robban, dom målade om vardagsrummet och givetvis var målaren "Jenny" med och kletade färg på väggarna. Robbans bror Lalle & Camilla m barn kom och fixade mat till oss, som smakade väldigt gott efter en dags arbete. Barnen lekte hela dagen med både det ena o andra. Johan kom efter kursen och vid halv åtta körde vi hem, Oliver stannade kvar över natten hos Rasmus... Oliver har sålt jultidningar även detta året, han har sålt så mycket så han tjänade ihop till ett WII-spel + 2000kr i kontanter, han har verkligen legat i, så i veckan blir det leverans till alla hans kunder..
I fredags fick vi tid för CT-röntgen på Moas lungor, jag ringde Lund och ska försöka att ändra tiden, hon fick en tid kl 15.00 och får inte äta innan dess, tycker nog att tiden var lite för sent, Moa kommer att vara superhungrig hela dagen innan det är dax för sövningen. Dagvårdstjejen ska försöka att ändra tiden, men går det inte så går det inte. Man vet ju själv hur man blir om inte magen får mat.

18 Nov, Idag är det Moas namnsdag, hon har fått många hyllningar idag, på jobbet  ringer Johan mig och säger att Moa är i tidningen, Ja, då visar det sig att Farmor skickat in henne under "dagens namnsdagsbarn" och där var den lilla goa Moa med. Under eftermiddagen idag fick vi besök av Mildred Hilleskog och hennes son Kenneth, dom var här o lämnade en blomma till Moa, men tyvärr var Moa hos Farmor och busade lite, och träffade en kändis... Tusen tack Mildred o Kenneth hälsningar från Moa..
I går var det ju studiedag för barnen, som ni läste i gårdagens inlägg, och idag har Jessica varit här med sitt USB-minne med alla kort som togs igår när barnen hade så roligt, här kommer några av dom. 
 

Först lite målande på morronen.


Lite kel med Nemo hann dom också med


Julia, Tindra & Moa




Teater




Jessica ska givetvis också vara med på bild.




Lite pingis blev det också




Dagen avslutades på Mc Donalds

November

17 Nov, Tiden bara rusar iväg, redan 7 dagar sedan ja skrev i bloggen, känns som i förgår..
Vi har hunnit en del här hemma, våra sovrum är fixade, Moas rum blev superbra, var o fixade det sista i fredags på Ikea.
Vädret har ju inte varit någon höjdare precis, Moa har lekt med kompisar hela helgen, medans ja o Johan har flyttat in i Moas gamla rum och hon till vårt.
Har fått tag i kuratorn, ja ska gå till henne på torsdag, ska bli skönt att få hjälp med sitt inre och kanske sömnen också, för den är ingen hitt.
Idag har barnen haft studiedag, så i morse skjutsade jag Oliver till morfar, han skulle hjälpa snickaren idag och snickra på morfars altan, Moa skjutsade ja hem till Jessica + Julia o Tindra, (Moas kompisar) som också skulle få ha roligt idag med Moa o Jessica. Dom hade lite utflykt till Kristianstad, där dom hade haft hur roligt som helst, dom slutade på Mc Donalds. När alla barnen + Jessica kom hem till oss, så skulle Moa visa sitt rum, jag frågade Julia o Tindra om dom hade haft det bra idag, och jjjjaaaaa dom hade haft superroligt.
Kommentaren från Julia o Tindra var helt underbar att höra, dom sa med stora bokstäver att: Moa äter så bra nu, för det gjorde hon inte innan. Helt underbart att höra vad barnen i Moas närhet lägger märke till och att Moa börjar bli sig själv mer o mer, både ja o Johan log mot varandra, mysiga barn... Förrästen så väger Moa nästan 19 kg nu, igår vägde hon sig och då stog vågen på 18,7...Skitbra...
I dag fyller Kellie 2 år, hon fick naturligtvis ett tuggeben av Moa + en teckning och ett grattiskort..
Nu när vi bytt rum med Moa så sover Kellie inne hos Moa, hon har sin egen säng som Moa bäddar varje dag till henne.
Lägger in bilder på rummet vid ett senare tillfälle...lovar







Skriv gärna en kommentar för ni är många som är inne varje dag, Moa saknar era kommentarer... Kram på er alla



Moa älskar att pyssla o slå in paket


Kellie 2 år idag... Grattis gumman

10 Nov, Hemst va tiden går fort, redan måndag igen och en ny jobbevecka står framför oss. Vi har det bara bra, i helgen har vi gjort iordning Moas väggar i det rum hon ska ha, det blev väldigt bra, ja o Johan tapetserade en fondvägg i rött till Moa och för övrigt vita väggar, det blev kanon, om ja själv får säga det. Vädret är trist som vanligt, idag har det blåst o ösregnat hela förmiddagen, tur att man jobbar o är inomhus.
Vi rev i vårt kommande sovrum igår som vi snart ska ge oss på för tapetsering, vi har alla sakerna i storarummet och där kommer vi snart inte fram, Moa o Olivers garderober är för närvarande i storarummet, där ser för djävligt ut med stora bokstäver, men men... Det blir bättre.
Vi var på banken förra veckan också, det gick bra, vi ska äntligen börja att betala av lite på våra lån som stått stilla en bra tid nu. Känns jättebra.
Igår var det Farsdag, då Johan o jag bjöd ut våra föräldrar på middag, som tack för hjälpen för dom ställt upp för oss nu under tiden Moa varit sjuk, ni betyder otroligt mycket för oss, det vet ni om. Tusen tack Mormor & Morfar, Farmor & Farfar.
Efter middagen körde vi hem till oss och drack kaffe.
På kvällen när vi bara var vi i familjen så spelade vi Monopol, vi hittade detta spel nu när vi rensat i våra sovrum.
När klockan började närma sig 20 så la vi ihop spelet, gissa vem som vann, Jo Moa, hon hade flest pengar, flest hus + ett hotell. Hon är en riktig klippa på spel faktiskt, hon slår oss alla med hästlängder...

4 Nov, Dagarna har varit bra, hon mår som en Prinsessa vår lilla Moa. Min förkylning hänger i, men är iallafall på bättringsvägen. Idag har Kvällsposten varit och besökt oss, Kennet som var här är en helt otroligt fin människa, han hade varit inom BR innan han kom till oss. Vi bjöd han och fotografen på eftermiddagsfika. Moa fick en reseritväska av dom, och medans Moa målade så frågade Kenneth Moa vad hon gjort på Disney och i Turkiet och allt sedan sist vi sågs. Detta är en uppföljning av Moa, och han kommer i framtiden även höra av sig. Jätteroligt, vi kom överrens om att nästa gång han träffade oss skulle Moa ha hår, och det instämde Moa med..




Kolla in Kvällsposten i morron eller på torsdag, då är the prinsess i tidningen igen....

http://www.kvp.se/nyheter/1.1358769/en-stralande-seger-for-tuffa-moa-6-ar

I morron ska vi till Banken och försöka att komma igång igen med att börja betala lite på våra lån, dom har ju stått still i 1,5 år nu så, vi ska iallafall börja i någon ända..Ska faktiskt kännas skönt, nu när vi äntligen har lite mer inkomst än tidigare. Vi har även bestämt oss för att Moa ska få vårt sovrum och vi hennes, så till helgen kanske vi börjar så smått, jag har försökt övertala henne om att ha en röd fondvägg i stället för rosa, hon har ju så ofantligt mycket i rosa, och hon tycker det var en bra idé..
Många i bloggen under kommentarerna tycker att Moa o Jessica är så fina ihop, ja kan inget annat än att hålla med, Jessica betyder så mycket för Moa, och hon säger ofta här hemma att hon tycker så mycket om Jessica.
Vi är så glada att få ha Jessica till Moa, för dom kommer så bra överrens. Det känns så bra för oss som föräldrar att Jessica finns till för Moa, vi kan slappna av mer när vi är på jobbet, och vet att Jessica tar hand om henne...Superbra...

På torsdag ska ja till VC för min huvudverk, men ska även få en kontakt med kurator eller psykolog, som kan ta itu med mina ovanor, igår natt hade ja inte somnat när klockan var halv tre på natten, och sen ska man upp o jobba och ta itu med andra dagliga sysslor, ett tag kanske man orkar med detta, men i längden fungerar det nog inte


1 Nov, Ja vet inte riktigt vad ja ska skriva mer än att idag känns allting så otroligt skönt.
Har nog förstått mer utav de svar vi fick igår och vad dom innebär, livet tar en helomvändning just nu, vi ska bara leva och försöka att förtränga det som "kan hända". Försöka att få en ännu bättre vardag och se framåt.
Igår kväll när ja satt med Moa i knät och läste alla fina kommentarerna ni ger oss, kom mina tårar, det var nog då jag insåg vad detta samtal vi hade idag innebär.
Moa frågade varför jag grät och ja förklarade för henne hur läget är just nu med henne, att allt är bra och att läkarna är nöjda med röntgenbilderna, ja talade även om för henne att där finns någonting i nacken men att det kan vara från operationen och strålningen... Hon svarade mig,,, Mamma, ja mår bra.

Under kvällen låg ja pall i soffan, mådde inget vidare, men syster Moa plåstrade om sin mamma,, Medans vi lekte försökte ja gå lite djupare in på vad Moa har för sjukdom, och ja måste säga att hon berättade för mig allt i minsta detalj.
Moa lekte sjukskötterska med mig, hon tog febern, gav mig antibiotika och + att ja skulle till sovdoktorn.
När ja var på uppvak, så berättade hon för mig att ja hade en tumör i huvudet, precis som hon själv, ja ställde följdfrågor till henne vad ja nu skulle få för behandlingar o dyl, och hon var extremt duktig, hon berättade allt vad hon själv genomlidigt genom denna tiden.  När hon inte ville leka mer, så var svaret..
Nu är du frisk mamma, precis som jag!!! Ja tog henne i min famn och bara kramade om henne, hon är så himla go denna tjej, vilken livsgnista hon har, inte konstigt att hon har kommit så här långt i striden mot sin cancer...



Vill tacka alla bloggläsare för ni stöttat oss genom vår kamp, den är tyvärr inte över ännu men är på god väg.
Det finns inga ord för vad ni betytt för oss, Moa har bara älskat att få höra era kommentarer.
Jag hoppas att ni fortsätter att följa oss, fast att det ser bra ut idag... Ni betyder mycket för oss i hela familjen


November

1 Nov, Feberfri även idag, strålningen gick bra. Moa sov nästan 30 min på uppvak, det är nog rekordet. Felicia kom för att ta CT-röntgen, och vem tror ni var med henne hela dagen, jo Moa. Hon såg på när Felicia satte nålen, var hos sovdoktorn och uppvak, var även med när Felicia tog bort nålen igen. Moa blev helimponerad, Felicia skrek inte när nålen drogs. Idag fick Moa sin bok, där hon själv har huvudrollen och hennes kompisar Elida och Felicia är med, boken heter Älvan och den tysta skogen, finns endast i ett exemplar och den har Moa. Eftermiddagen fick vi ett besked som kanske slår in i morron, KVH kanske ställer upp och tar hand om Moa i helgen, vi kanske får gå på permis under helgen, ska vara tillbaka igen på söndag kväll. Moa vill inget annat än att komma hem och hon önskar att KVH kommer hem till oss, så hon äntligen får träffa Kellie och Olli. Hoppet finns iallafall, men jag kan förstå KVH om dom tycker det är mycket att göra med Moa under dessa dagar, det är en hel del mediciner hon ska ha, vi kanske kommer hem. Hoppas hoppas hoppas. Moa tycker att KVH personalen är så snälla, där får hon även titta i lådan med leksaker....

2 Nov, Strålningen gick OK, men narkosläkaren Jonas ville ha en lungröntgen på Moa, hon syresatte inte sig till 100% idag, hon låg på 92. Det första jag tänkte var, Fan då får vi säkert en tid senare ikväll så kommer vi inte hem.
Vi åt frukost, Moa åt två små äggskivor sen smakade det inte mer. Var på röntgen 10.45, vilken tid, Jesper läkaren på avdelningen ville ha svar på röntgen innan vi fick åka hem. Avdelningen ordnade med KVH så dom kommer hem till oss i kväll. Antibiotikan är borttagen, hon har gått på antibiotika sedan vi kom in måndags i förra veckan. När vi fick beskedet om att ÄNTLIGEN åka hem på permis så tjoade vi i högan skyn. JIPPPIIII. Moa "lekte" med den underbara barnsköttaren EMMA hela förmiddagen, dom raceade med cyklarna i korridorerna, Moa var med Emma och hämtade sondmaten i källaren (på cykel). Vi hade "börjat" att packa redan igår, fall i fall vi fick gå på permis.
KVH NI ÄR UNDERBARA, TUR ATT NI FINNS. Vi får vara hemma ihelgen och bara va, ska inte göra mer än bara va. Moa vägde sig idag, hon har gått upp till 15,4 kg, YES. Hon kommer under helgen att bära en ryggsäck med mat på ryggen, vi har blivit lärda på hur vi sköter denna aparat. KVH kommer i kväll och sätter igång TPN en sorts mat som går in i blodet, den kopplas på i Moas portacat. När allting var packat och all mat och dyligt vi ska ha under helgen drog vi hemåt. Moa längtar tills KVH kommer ikväll, bara för att se om det är en vi "redan känner".
Ni kan inte fatta hur detta känns att äntligen få komma hem, när vi körde in på gatan där vi bor kom mina tårar, härligt att se huset vi saknat i nästan 14 dagar. Mormor & morfar kom hem med Oliver och Kellie, härligt, härligt.
Kellie blev så glad när hon såg Moa att hon sprang rakt in i Moas knä, så dom vek sig, där låg hon och Kellie på alla fyra Mitt på golvet.

VILL PASSA PÅ ATT TACKA FÖR ALLA BLOGGLÄSARE OCH ALLA SOM HÄLSAR TILL OSS. TACK TACK TACK

Hela kvällen väntade Moa på att Camilla från KVH skulle komma, hon dök upp vid halv åtta och kopplade på TPN, Moa hade somnat innan Camilla ens hade kört ifrån oss. Kvällen framför Idol med ett glas vin gjorde susen, jag blev bara tröttare och tröttare, skönt att snart hoppa i sin egen säng.

317238-69
Emma i cykelrace, synd Emma du förlorade

317238-70
Moa alltid nr 1

317238-71
Efter racet blev det bokläsning

317238-72
Moa med sin "matväska" på vägen hem från Lund

Helgen har varit precis underbar, Moa har varit så pigg och go hela helgen. Hon tar ryggsäcken på ryggen och går, hon skämtade till det lite igår när vi skulle äta, Oliver valde potatismos och fiskpinnar och då sa Moa när hon hörde pumpen i väskan att... Nu äter jag också fiskpinnar och det smakar gott mmmmm. Vi skrattade och bara log åt henne. Vi skulle gått ut och gått en runda med Kellie igår men det blåste alldeldes för mycket, så vi tog en runda i dag istället med vårt gåsällskap Jenny, Kevin och William. Pappa tvättade bilen som tyvärr inte sett vatten på några veckor. Vi har haft KVH här på kvällarna för att koppla in PTN medicinen och dom har även kommit på förmiddagen för att koppla bort det igen. Tusen tack KVH för att ni finns, ni är guld värda det vet ni.
Moa var hos sin farmor o farfar under eftermiddagen, hon hjälpte farfar att köra åkgräsklipparen för att samla upp löven som har fallit. Hon börjar likna sig själv igen förutom att hon inte äter någonting.

Jaha, och då är vi i Lund igen, söndagkväll och klockan är runt halv sju. Moa sov nästan hela resan ner, men det var inga problem för henne att somna igen för natten. Vi själva kopplade av en stund framför tv:n, sen var det natti natti även för oss, för i morron börjar vi med strålningen igen. Äntligen börjar vi se ett slut på dessa sex veckor (blev ju nästan sju på grund av att vi missade 2 strålningar), ska bli helt underbart att BARA få cellgifter för en bra tid framöver, dessa ses/sju veckor med strålningen har varit så fruktansvärt jobbiga

Vi måste bara tacka ALLA som hjälpt oss med Oliver under denna veckan han haft lov, han har varit fullt upptagen med att leka med olika kompisar, visst har han saknat oss men han säger själv att han har haft det jättebra, vill även tacka alla föräldrar som har en sån förståelse för oss som familj, och som verkligen tänker på Oliver, vill inte nämna några namn, men ni vet själva vilka ni är. Tusen tack, ni betyder jättemycket för oss....

5 Nov  Tog i dag upp med strålningsenheten om hur Moa ser ut bakom sina öron, hon ser helt brännskadad ut, fick mer salva att använda,  Hanna-Carin på strålenheten tyckte även att vi ska ta detta med våra läkare på avdelningen. Strålningen gick bra, vi var på avdelningen igen efter en halvtimme. Felicia med familj kom till avdelningen tidig förmiddag, vi umgicks hela tiden dom var här. Felicias mamma och pappa skulle på samtal med läkarna och då tog vi med Felicia till lekterapin och var där så länge. Jag själv tog chansen och var på massage, som barncancerfonden sponsrar med, urskönt. Kom tillbaka och mötte Karro i dörren på lekterapin och hon såg inte så glad ut, hon orkade inte snacka så vi ska träffas i morron och prata lite. Läkarna tog fram en salva till Moa som hon ska använda på sina skador bakom öronen, där det är både antibiotika och cortison i, hoppas det blir bättre. TPN (medicinen i blodet) plockades bort idag, ska bara ha sonden där vi idag har ökat mängden mat, Moa vägde idag 15,6 kg, det går sakta men säkert upp. På kvällen var vi på lekhumör, vi gjorde pappersflygplan med Saga och hennes mamma, vi åkte hissen upp till våning 5 och kastade ner planen, försökte att träffa en stor drake som hänger i luften, vi försökte ett antal gånger innan en viss person lyckades...Naturligtvis JAG. Pappa Johan fick lång  näsa både från mig och Moa, ha ha ha.. Moa vill hem i morron, men vi får först se om trombusiterna ligger bra annars får vi nog stanna, vi trodde idag att vi skulle få åka hem men nejdå, vi stannar tills hennes trombisar håller i sig, och producerar sig själva... Längtar hem, det var så underbart att få vara hemma...



317238-75
 Skadorna från strålningen

6 Nov, vi vaknade lite sent, men vi var först till strålningen, narkos kom bak efter. Moa sov himla länge idag, ända till klockan tjugo i tio, men det är inte konstigt, hon ville kolla på film klockan 5 i morse men det fick hon INTE. Felicia med familj var på avdelningen när vi kom ner, Moa och hon lekte en stund. Pratade med en utav vår läkare i dag, Lars Hjort, han sa åt oss att vi kunde köra hem om vi ville, men var tvungna att komma jättetidigt i morron bitti om Moa behöver trombucyter, varje morron tar dom prover kl 04.00 på Moa så vi bestämde att stanna, vi känner att efter en sådan här lång tid på sjukhus och stiga upp kl 3 på natten för att ta proverna kändes inte helt okej kan jag säga, vi kanske kör hem tidigare i morron i så fall för att träffa Oliver, men kör tillbaka på kvällen igen. Vi får se hur vi gör i morron, det är ju bara 5 strålningar kvar. Vi bestämde oss iallafall att följa med Felicia hem till henne, så vi kommer ifrån sjukhuset för en dag, vi var där hela eftermiddagen, vi var tillbaka på avdelningen lite i åtta på kvällen. Vi fikade, och vi lagade tacos, Moa smakade en bit av tacosbrödet och en tugga färs men det var ingenting som smakade bra, synd för tacos älskar Moa. Felicia däremot åt som en häst och det gjorde vi andra också även Heffa. Det var en underbar dag, vi var ute på en lekplats och åkte rutschkana, det blåste så fruktansvärt kallt så vi var bara ute en liten stund. Moa och Felicia lekte förstås doktor och vem fick vara patient, Jo Ja, dom tejpade och tog blodprover, det är så himla härligt att se sådana kämpar leka tillsammans, man blir alldeldes tårögd.

Kämpa på tjejer ni har varandra att stötta, ni är våra prinsessor......

317238-76
Moa & Felicia

317238-77

317238-78

7 Nov, morronen var som vanligt, allt gick bra. Läkarna gav oss permis under dagen, ville ha oss tillbaka ikväll. Felicia var på avdelningen, så lite lek hann våra prinsessor med innan vi sedan drog hemåt. Så fort vi kom hem gick Moa och jag till Ollis skola och mötte upp honom, han blev glad att vi kom hem en runda. Olli gick hem till pappa och Moa o jag gick och hälsade på barnen på dagis. Först när vi kom in tittade alla barnen konstigt på Moa, vi hade pratat om det på vägen till dagis att barnen ev tittar eller frågar om den slangen hon har i sin näsa, det kom en och en annan kommentar, men Moa tog dom jättebra, vi fick skämta till det lite. Vi var på dagis nästan i en och en halv timme, Moa ville inte hem, vi hälsar på så ofta vi kan.  På mellanmålet skulle Moa också ha, hahahaha, hon åt havrekuddar och fil med kanel på, inte visste jag att Moa åt kanel, hon åt inte mycket men en 4-5 kuddar åt hon iallafall. Tack till alla härliga människor på Skorpans dagis, ni är så goa.... När jag äntligen fått hem Moa igen, så åt vi spagetti och köttfärsås, även då tog hon 2 tuggor men tyvärr smakade det inte som förr. Vi har fått nya ordinationer att höja sondmaten, hon har gått ner till 14,8 och vi vill iallafall att hon ska gå upp ett kilo eller två. Vi packade om vår västka, mormor och morfar kom och hämtade Kellie, (Kellie hann vara hemma hos oss under eftermiddagen), körde Olli till farmor, där Moa spelade ett parti kort innan vi drog hemåt (Lund) igen. Moa somnade en stund i bilen, men var på samma glada humör när vi stannade i Lund. Uppe på avdelningen under kvällen hade Moa och Malin vattenkrig, där dom använde sprutor som vapen, Carina H (avd clown) var mer blöt än torr, Moa skrattade så hon kiknade. La mig för att killa Moa på ryggen för hon skulle somna och det slutade nästan att jag somnade innan. Moa ser något enormt fram emot när strålningen äntligen är över, det ska bli skönt mamma säger hon. Vi somnade som klubbade oxar hela högen innan klockan var elva...Gött att sova. Måste berömma nattpersonalen på avd, vi ligger tre pers i rummet och personalen är inne kl 02.00 för att stänga av Moas mat, (fastar från kl 2) och tar proverna kl 04.00, och ingen av oss vaknar, det känns kusligt att veta att personer rör sig i rummet på natten men vi bara sussar vidare, vi hör dom inte, helt otroligt tycker vi, jag själv har alltid varit lättväkt, vaknat av det lilla minsta, så det känns lite kymigt faktiskt, men tur är väl det för annars hade vi ju aldrig fått sova en hel natt......Sov gott, hörs i morron

317238-80
Moa, Mamma och Saga är helt inne i sagan

317238-81
Saga och Moa kollar i spökhuset på sagostunden

8 Nov. Dagen har sett ut som vanligt, fick idag reda på vilka biverkningar Moa eventuellt får pga strålningen, hennes ena spottkörtel är tyvärr redan skadad på ena sidan, tänderna kan hon få besvär av i framtiden med att tänderna kanske inte kommer att växa som dom ska, jag frågade om händer och armar, då sa stråldoktorn att det trodde han inte att skulle bli problem, skönt för tänderna går ändå att göra vid. I morron drar dom ner på strålfälten, hon har tidigare haft 5 strålfält men från och med i morron ska hon bara ha 3, det ena strålfältet dom tar bort är det fältet som ligger närmst ryggmärgen, det andra vet jag inte. Felicia var här idag också, Moa & Oliver fick en inbjudan till Felicias kalas som ska vara i december, Moa blev jätteglad. Under eftermiddagen var vi alla på lekterapin och bakade muffins, när Flisan åkt hem var vi kvar en stund innan vi gick upp på avdelningen. Moas sår bakom öronen ser inte bra ut, jag fick tillåtelse att klippa hennes tunna hår lite mer, så nu är hon korthårig men lika sockersöt som vanligt, sen var det duschen som gällde och en tur på cyklen innan det var läggdax. Moa ville att nålen ska dras i morron så hon kan bada i badkaret i helgen när vi är hemma. Hon har nu haft nålen i nästan 7 veckor så skinnet behöver verkligen vila, samtidigt som hon vill bada så vill hon ha nålen kvar, för på söndag när vi anländer till Lund igen måste nålen sättas. Vi längtar som fasiken hem till i morron så när strålningen är gjord och Johan och jag ätit frukost bär det hemåt, vi packar det viktigaste från Lund, det vi behöver nästa vecka låter vi vara kvar..... 

317238-83
Moa & Felicia bakar muffins

317238-84
JA, vi slickar skålarna, gött va dä

9 Nov, Dagen började inte precis vad vi hade planerat idag, under strålningen när Moa skulle ta bilder gick maskinen i sönder, där tillkallades "tekniker" som skulle fixa maskinen under tiden Moa var nersövd, men det slutade med att vi fick förflytta henne från rum ett till rum två, det var lite struligt med alla sladdar men till sist blev vi klara, vi var på uppvak halv tio, och vid normala fall brukar Moa både vara vaken och vara på avdelningen igen. Syrran Marie ringde och efterlyste Moa på uppvak, hon blev bekymrad att någonting allvarligt hade hänt. Vid halv elva kom vi till avdelningen, Moa sov fortfarande, men vaknade tätt där efter. Vi som trodde att vi skulle få åka hem nu när vi var klara, men ack vad det sk.. sig, Moa var tvungen att ha en påse blod innan och det tog nästan en och en halv timme till, så vi körde från Lund vid halv ett. När vi kom hem fick vi besök av Johans jobbarkompis Mats (tack för den fina presenten den uppskattas), vi fikade, Moa åkte till en kompis (Elida & Lova) en stund. Oliver kom hem, blev så glad att få se honom, han var nyklippt och snygg som vanligt. Johan körde till veterinären med Kellie, och Olli och jag gjorde oss iordning inför kvällen. Ollis klass ska ha disco, och när vi är hemma måste man försöka att ställa upp även för Oliver, så jag och Oliver ska på disco och Moa o Johan tar kvällen som den kommer. Discot slutar kl 21.30 och då vill jag säga att mamma Jenny är trött, hoppas jag hinner lägga huvudet på kudden innan ja somnar.

317238-82
Jonas (narkosläkaren) Maskinen som ej står rakt (Moa ligger under täcket)

NU ÅTERSTÅR DET BARA 2 GGR TILL MED STRÅLNINGEN, 28 GGR ÄR GJORDA....JIPPPIIII

10-11 Nov Helgen har varit underbar, tyvärr så kräkte Moa upp sonden idag så vi får vara lite traggiga att hon måste äta, har iallafall ätit lite men inte mycket, får se om vi måste sätta den i kväll när vi kommer ner eller vi kan vänta tills i morron när hon är sövd, jag hoppas innerligt att det blir i morron under narkosen. I går var det rakapparaten som gällde för Moa, hon tyckte att det var skönt att bli av med håret, det hade hon inga problem med, men att se henne utan hår (helt) fick mig att inse att detta hade hänt förr eller senare. Moa var och lekte med sin kompis Tindra, efter en stund hos Tindra var dom här hos oss, och gissa vad dom lekte, jo doktor och sjukskötterska. Dom hade superroligt. Oliver och Moa badade under förmiddagen, Oliver lekte med henne innan han skulle ut till kompisar själv, och det slutade med att han sov över hos kompisen. Kvällen för oss blev inte så långvarit.
Idag var Farbror Jonas med familj hos oss och bjöd på frukost, roligt att äta ihop med fler runt matbordet, Moa följde med Mathilda och co hem och dom skulle vara ute i trädgården. Johan körde till stan för att spela innebandy, jag själv ska packa inför denna veckan som kommer, och förhoppningsvis hinna ut med Kellie på en runda också. Vi kör till Lund mot kvällningen, ska sätta nålen och bädda rent i sängarna, det ska också skötas i vårt 2:hem.
Vi körde bort till farmor o farfar och lämnade av Oliver, Moa kom dit från faster o Jonas, vi drack kaffe och flabbade lite innan det var tid för att åka till Lund, Farmor satte på Emblaplåster på Moa, idag var det hennes jobb. Vi anlände till Lund vid kvart över sju. Syrran Annelie tog emot oss med öppna armar, vi satte nålen och det gick skitbra.. Snackade lite med personalen på avdelning 62, Katarina som vi hade mycket då Moa låg där, hon är helt fantastisk, dom tycket det är så roligt när Moa kommer och hälsar på, dom vill gärna följa hennes sjukdomstid.....Dom ser ju att hon är pigg och glad och det gör dom bara glada...

12 Nov, Måndag igen, Moa väckte mig kl kvart i sju, hon ville till strålningen och hänga apan i trädet. Strålningen gick bra, sonden sattes, men tyvärr hostade hon upp den igen när vi kommit till uppvak. Jonas narkosläkaren tyckte vi skulle söva henne igen för att sätta en ny sond (nr 2 idag), i och med att Moa har svårt för att äta och dricka så är det svårt att sätta en sond, hon måste svälja på kommando. Vi var på avdelningen igen vid halv elva. Det togs prover igen inför ett njurfunktionstest som vi ska ta under vissa timmar i dag, så i eftermiddag blir det 2 st stick i fingret. Får besök idag av Familjen Wihlborg från Eslöv, Moa ser verkligen fram emot att få träffa Gabriella, för det var ett tag sedan sist. Moa hann träffa polaren Felicia en runda innan dom körde hem igen, Felicia hade lite feber, hon såg inte kry ut idag, men hon kommer tillbaka igen för hon är en riktig sprallig go tjej. Dorte och Gabbi kom vid kvart i två, Gabbi följde med och såg när Moa tog stick i fingret och duktig som vanligt, vi fikade lite sen var vi en stund på lekterapin. Moa fick en pyjamas i ROSA, och ett par innetofflor av Fam Wihlborg och vi bestämde att i morron när det är sista strålningen ska Moa ha den nya fina pyjamasen på sig. Moa ser verkligen fram emot att det är sista gången i morron, hon har sagt det flera gånger idag. Felicia med Familj dök upp igen framåt kvällen och Moa var förstås inne hos henne och pyslade om henne, nu är det Felicias tur att ha feber. Eftersom jag blev väckt av Moa vid fem i morse så känner jag mig ganska trött, så jag får se om jag orkar att se Prison Break i kväll.....

317238-85
Moas apa i strålningsträdet, Syrran Maria följde med oss idag

317238-86
Jonas söver Moa för 2 ggr för sondsättning, Jonas är favoriten

317238-87
Sonden är satt, och madaväskan är på, lika glad som alltid

317238-89
Gabriella & Moa

13 Nov, Äntligen dagen D. Moa vaknade innan sju i morse, hon frågade hela tiden när vi skulle gå till strålningen, vi gick lite tidigare idag för foto måste tas för alla som varit med Moa under dessa 30 strålningar. Det kändes som om hela jag bara går med ett enda stort leende idag, även Moa är väldigt pigg och glad. Hennes dörr är smyckad med presentsnören i guld och silver, det känns som om denna dagen blir väldigt  annorlunda, som om det är jul eller något. När vi kom till strålningen fick Moa en present, en grå myskatt med en påse runt halsen, i påsen fanns det ett silverhalsband med en katt på. Det riktigt lös i ögonen på henne. Strålningen gick fort idag, vi var på uppvak, när jag ser tjejerna där kommer mina tårar, glädjetårar, jag kan inte beskriva med ord hur denna dagen känns, en milstolpe är nåd, vår dotter har genomgått en otroligt tuff strålning som vi tycket hon klarat alldeldes utmärkt, vilken tuff tjej, vilken underbar go unge, ja, ja vill bara slänga ut orden på hur himla glada vi är idag. På avdelningen sen var det mer bus som gällde, alla grattade Moa för att äntligen denna dagen är nådd. Vi var inne på avd 62 och fick en present (som Katarina lovat Moa häromdagen), på avd 64 blev det truckåkning i kullverten. Sen bär det till leksaksaffären där Moa får välja en fin sak. Jag önskar med hela mitt hjärta att en sådan här dag som denna kommer fler, många fler. Moa valde inte en sak, det var en Nasse (rosa), stickers, puzzel och målarbok, men det är hon guld värd, när vi var på väg ner till leksaksaffären började det att vräka ner snö, härligt men fy fasiken vad det var ruggit, Moa satt och bara mös i sin vagn. Eftermiddagen tillbringade vi hos fam Wihlborg i Eslöv, skönt att komma ifrån sjukhusets fyra vita väggar, för i morron är det droppställningen som gäller och fram tills vi åker hem på torsdag. Kvällskaffet drack vi i matsalen tillsammans med fam Jönsson, vill tacka för de fina blommorna.

317238-90
På väg till sista strålningen, Jippi

317238-91
En glad Moa

317238-92
Hela gänget från strålningen

317238-93
Dörren var smyckad av personalen på avd, GRATTIS MOA


317238-94
Att åka i kulverten på en truck, var en av överraskningarna från avdelningen

Efter dessa veckorna som nu löper mot sitt slut har vi tillbringat 6 dagar hemma, det känns som en befrielse att äntligen få komma hem och försöka att få vardagen att fungera så vanligt som möjligt, att göra läxorna med Oliver, att kunna gå ut med hunden på sina promenader och framför allt träffa lite folk som vi inte träffat på evigheter. Visst måste vi tänka på Moas infektionsrisk, vi får passa på dessa dagarna där vi vet att hennes värde är bra. Efter dessa veckor inlagda på sjukhus så tycker vi nog att det har gått rättså fort ändå, jag kommer ihåg den dagen jag skrev på bloggen där det var 29 gånger kvar och idag är det över, känns rättså konstigt ändå, tiden rinner iväg. Det känns skönt att det "bara" är cellgifter nu ett bra tag framöver och ingen strålning, men det som kommer upp i huvudet nu är NÄR ska hon röntgas, hur går det, har strålningen hjälpt. Nu har strålningen äntligen är över börjar jag direkt att fundera på MR-röntgen, ja så är jag funtad, ingenting kan man släppa, oron finns här hela tiden, har den minskat, är den borta, finns där rester kvar, tar cellgifterna resten av tumören, ja varför kunde inte detta vara det sista på Moas behandling och att vi fick svaret att ALLT är borta, hon har blivit av med skitet....

14 Nov, Natten har inte varit rolig, Brandlarmet gick på avdelningen rund midnatt, mitt i min dröm vaknade jag av brandlarmet (en fruktansvärd signal) och trodde jag drömde att "det ringde in", när jag insåg vad det var blev jag rädd, trodde nog att det var falskt alarm men det var det inte, det var fullt av rök neråt korridoren där vi ligger, i en isoleringssal var det en sorts diskmaskin som börjat att ryka något fruktansvärt, den röken var inte helt giftfri, en farlig plaströk, fy fasiken vad det luktade, poliser, brandmän och ambulansvården var på avdelningen. Inget rolig alls, Moa sov som en stock, så vi fick visa henne på foto vad vi hade varit med om i natt. Morron började bra, det kändes konstigt att vara på avdelningen, att inte gå till strålningen, Moa frågade mig om vi inte skulle gå idag, men ack nej. Förmiddagen var ingen rolig alls, har varit ganska låg hela dagen, känner mig som om jag bara vill hem och aldrig komma tillbaka igen, att vara på en sådan här avdelning och se olika barn fara illa är inget roligt, man blir så rörd att man bara vill försvinna.
Moas cellgifter startade vid 11-tiden, allting gick bra, förutom att droppställningen är så fruktansvärd tradig att asa på. Kl halv två var vi i gympasalen och kollade på en clown, barnen tyckte det var jätteroligt. Vi var även hos tandläkaren vid halv fyra, det gick jättebra. När den tredje cellgiften hade gått ett tag började Moa att se trött och hängig ut, hon har klagat på huvudverk idag så det blev alvedon i sonden. Gifterna var slut vi halv fem, Moa låg och vilade en bra stund innan det var dax för pizzakväll på avdelningen, åt inte mycket idag, var inte så hungrig. Kvällen tillbringade vi dagvardagsrummet tillsammans med Felicia och hennes mamma och pappa. Moa och Felicia spelade tv-spel med papporna, vi mammor låg i soffan och gjorde precis ingenting. Längtar bara tills klockan 21 till Greys börjar, för då är det jag och Karro som har första parkett framför den tv:n. Längtar som fan hem i morron, när nålen är dragen framåt eftermiddagen ska allt vara packat (7 veckors packning) och sen drar vi som en löpeld hemmåt... Längtar till vår älskade Oliver.........

317238-97

317238-98

317238-95

15 Nov, Äntligen blir vi utskrivna idag. Medicinerna kom inte igång som dom skulle, skulle börjat vid 10 tiden, men kom inte igång förrän kl halv tolv. Medicinen skulle gå in på 4 timmar, det var de längsta timmarna på väldigt länge. Vi var på lekterapin ganska mycket idag, för att få tiden att gå. Vid halv fem blev Moa bortkopplad från droppställningen, och nålen drogs, det gick jättebra idag. Vi var färdigpackade så vi försvann från avd ganska fort. Syrran Annelie, (en favorit) gav Moa en stor kram och sa vi ses igen, Ja tyvärr sa vi, det kunde ju varit på andra principer. Vi hämtade Olli och Kellie hos mormor sen var det bara hem och packa upp alla saker. Kvällen var helt underbar, att ha hela familjen samlad det känns skönt. Ska iallafall vara hemma tills onsdag nästa vecka då vi ska ner igen för att få en cellgift och stick i ryggen (cellgift i ryggmärgsvätskan), men det känns som om det är länge till. Home sweet home..................................................

Vill tacka alla bidragsgivare och för alla fina kommentarer, det är väldigt roligt att läsa och dom styrker oss................

317238-96

16 Nov, Dagen har varit bra, skickade Oliver till skolan, kändes bra att äntligen få göra något själv, börjar likna en vardag. Moa var på toppenhumör. Vi skulle in och handla, det behövdes kan ja säga, men först får vi tömma allt gammalt i kylskåpet innan de nya varorna kom hem. Moa ville vara hos farmor medans vi var inom mitt jobb och sedan var och handlade. Vill bara säga tack till Henrik och Leif och alla andra på mitt jobb. Tack tack,
Eftermiddagen gick otroligt fort, jag städade lite, tvättade, jag tror ingen vill se vår tvätthög, att bara ta tag i den är inget roligt. Vi åt tacos till middag, Moa sa att även hon åt det, fast i sonden.
Vi ska ha ett kalas i morron, vi ska fira att Moas strålning är över, Kellie blir 1 år och Moa har namnsta på söndag, inget jag visste men vi fick reda på det genom båda öronen av Moa. Hon kommer nog i tidningen också i morron på namnstadsidan. Mormor och morfar kom och hämtade sin hund Nellie, (passat henne idag) dom stannade på en kopp och sedan var det ryggläge som gällde för oss alla i soffan. Det blev idol för hela slanten...

RSS 2.0