Skolstart & Sjukstuga
Torsdag och skolan börjar, gissa vem som var där, Jo vår supergoa Moa, vi gick med rullstolen dit klockan 8 i morse, hon hade bestämt sig för att gå dit igår, vi var ganska osäkra om hon skulle vilja men alla vet ju vem Moa är, det är en 8-årig tjej med en gigantisk vilja. Hon har fått en egen bänk som hon kan rulla fram stolen och sitta skönt, hon sitter inte lika högt som dom andra, det kändes lite ensamt för henne, men enligt henne själv så sa hon att det var okej, jag var med henne hela tiden idag, dom gick 1 1/2 timme bara, men när vi kom hem så sov hon i nästan 2 timmar.
Vi kommer aldrig att tvinga henne till skolan, om hon vill att vi ska vara med så är vi det, och det är helt okej från frökens sida.
Hon har mått ganska bra de senaste dagarna faktiskt, hon var tillochmed med grannen härmomdagen på minigolfbanan och kollade in sin "kompis" Ronny som spelade, hon måste mått ganska bra för hon lämnar ALDRIG oss annars.
När man får sådana här dagar med Moa när hon mår "bra" så kan man inte förstå det som kommer att hända, jag hoppas att mirakelmedicinen kommer så att vi slipper att se Moas kropp ätas upp innefrån, jag blir så djävla förbannad när jag tänker i dessa banor, varför kan inte läkarna i Lund eller någon annanstans ringa och säga att vi har hittat ett botmedel till Moa, hur långt det än gått. Fan jag blir så förbannad och ledsen av detta, då kommer åter igen denna fråga VARFÖR??????
Oliver därimot ligger i över 39 graders feber och har hosta, han började redan i tisdags kväll att frysa och var ganska låg igår då febern slog till ordentligt, han har annars undertemp och när han då får feber så är han riktigt sjuk, vi sköter om han så han slipper att anstränga sig för mycket. Det har inte hänt så mycket annars vi spelar yatzy och ritar dagarna igenom och så gosar vi ju med våra underbara hundar. Vi har varit och firat min mamma som fyllde år i måndags, då vi då hade Kittie med oss, mina föräldrar har en damm i trädgården där dom har guldfiskar, och innan vi kom dit så slog vi vad om att Kittie skulle bada och vad tror ni hon gjorde, hon hoppade i 4 gånger, och med det så fick vi bevis på att hon kan simma, vi skrattade så vi låg dubbla, att denna lilla skönhet kan göra så många goda skratt, även Moa fick många härliga skratt.
Så bra att Kittie kan få er att skratta. Kram
Visst finns mirakel.......
Kram
Vilken stark dotter ni har.Roligt att hon fick börja skolan igen.Krya på dig Oliver.Kram till er alla.
Vad härligt det låter. MAn blir glad i hela kroppen när man läser det du skrivit idag. Lev och njut - tillsammans.
Ja det finns mirakel och man får aldrig sluta hoppas.
Jag hoppas med Er.
Härligt att Moa mått lite bättre!
Håller verkligen med dig/er att någon - det måste väl vara...Gud (läkarna nere i Lund gör ALLT vad de kan för våra barn)som skulle fixa fram mirakelmedicin så Moa och alla andra kämpar bara blev friska på direkten - hur långt det än gått.
Kram på er allihop!
Annette, Elias och de andra i familjen.
goa familjen henriksson!
Vad härligt att Moa mår så "bra". det gör så oerhört gott i hjärtat att läsa det. Ja, hon är verkligen en kämpe av stora mått, lilla Moa.
Tänk att hon känner en sån glädje att få gå till skolan.
Men stackars Oliver... hälsa honom så jättemycket från oss. Hoppsas att han kan följa med på tisdag när klassen ska på kick-off till Ivö.
Massor med kramisar
Jag blev alldeles tårögd när jag läste detta inlägg. Vilken kämpe och så härligt med skratt. Jag vet hur otroligt värdefulla de bra stunderna är.
Många kramar Lotta
Till Oliver också förstås. Jag vet också hur tufft det är att vara syskon i hans situation. Hoppas han snart är på benen igen.
När min syster var sjuk i cancer så var våra samtal en blandning mellan allvar och hopp. Ena stunden pratade vi om det som skulle ske, att hon skulle försvinna ifrån oss och allt det praktiska runt det och hennes och våra tankar. Nästa sekund pratade vi om vad hon skulle göra om hon skulle överleva detta, hur nästa sommar skulle se ut osv. Under denna tid förstod jag hur viktigt hoppet var. Även om vi visste hur allvarligt sjuk hon var så blev jag så arg och irriterad på bekanta som sa något negativt. Hoppet om att det ska bli bättre är så viktigt för att orka kämpa vidare, det får ingen ta ifrån oss. Ni tar verkligen vara på er tid tillsammans och ni hoppas, fortsätt med det. Tänker mycket på er och skickar massor av styrkekramar till er alla.
Härliga underbara Moa, en riktig krigare<333
Sänder kryapådig kramar till Oliver.
Lena
Tänker på er. Moa är så fin så. Påminner mig om Lova, när jag ser hennes nu runda ansikte.
Vi närde hopp ända till slutet. Men som sagt: MIRAKEL SKER! Kanske händer det! Varför inte?!
KRAMAR
Hannas pappa
En stor sten föll från mitt bröst!
Var så rädd att nåt...
Ja att nåt hade hänt...
Vill ej tänka framåt utan gläds åt varje dag hon mår bra!!!!!!!
Hoppas brorsan också snart får må bättre ej kul med så hög feber-krya på dig Oliver.
Kramar till hela familjen från mig :)
Heja goa Moa!!!!!!! med viljan kommer man långt!! kram till hela familjen!!
Så himla roligt att hon fick gå till skolan när hon nu så gärna ville det. Jag hoppas hon fortstter "förvåna" Er måga gånger. Så många att miraklet hinner komma!
Jättekramar från Färlöv
Vilken liten kämpe Du är Moa, heja heja. Så kul med många goa skratt, bara det gör att man får lite glädje i denna svåra situation.. Underbart kul att Du fick komma till skolans första dag med en alldeles egen bänk som passar dig. Hoppas du får många bra dagar i skolan. Skönt att få veta hur ni har det, så fort det finns en liten stund över så är det bloggen man går in på, och hoppas att mirakel har skett! Stackars Oliver och bli sjuk precis lagom till skolan börjar hoppas verkligen han är på benen snart igen, hälsa och krama om honom. Ta nu hand om varandra, och fortsätt njut av varje dag tillsammans. FÖrresten gratta din mamma från oss, Jenny. Många styrkekramar från oss i Borås.
Ja kan inget annat än att hålla med de som skrivit i bloggen.Moa e verkligen en kämpe och ni oxå.Förstår er situation att det måste vara sjitjobbigt...För Moas och syskonens skull vill man vara "uppåt" men inuti gråter kroppen.Önskar oxå att ett mirakelmedicin skulle hittats.FORT!Hoppas att Oliver snart blir piggelin...Kram till er alla
Hej og god morgen på er alle här från Norge:)
Tidigt om morgonen og jag sitter med smala ögon og ser på planets funniest animalprogram... leer så jag förstår att ni hadde det jätteskojigt med Kittie:)
Ville bara säga god morgon och hoppas att denna dagen också blir lika fantastisk som de sista dagarna.. Solen skiner här så då tror jag på det.. jag tänker så massa på er alle samman och sender många norska klemmer til alla från oss...
Du har så rätt i att ordet VARFÖR far runt i skallen ihop med ilskan ,paniken,bitterheten och maktlösheten.Men vad glädjen blir stor när Moa skrattar och har viljan.Tänker på er mycket.Kram Kia(Simons mamma)
Lilla Moa, vad fin du är!
Tänker på er så mycket.
Kram, Josefine
Ännu ett bevis på Moas styrka.
Kan bara säga att hon är en fantastisk liten dam som är värd ett bättre öde. Och ni alla också.
Kramar till er alla och hälsa Oliver att han kryar på sig.
Hej hej :) hoppas jag inte stör allt för mkt skulle du kunna vara sjukt snäll och slänga in en liten röst på mig här? Tar bara 2 sekunder. Skulle uppskatta det grymt mycket!
http://www.gratismakeup.se/Competition.asp?picture=trkap20100804125451cv
Tack så mkt på förhand <3 Uppsakttar otroligt mkt om du orkar ta dig tid!
Superfina Moa, världens tuffste tjej. Och krafterna hämtar hon med säkerhet hos sin underbara familj. Krya på dig Oliver!!!
Krmar i mängder till er alla 4
från mig som endast känner er via bloggen
Lilla Super Moa Man blir så glad när man får läsa possitiva små saker.Kan bara hålla alla tummar Kramar i Massor
Det är alltid med en klump i magen jag tittar in här när det är uppdaterat men när man läser dagens inlägg känns det orättvisa långt borta och jag kan inte låta bli att hoppas på supermedicinen som kan bota Moa och alla andra sjuka barn. Kram på er alla!
Styrke kramar till alla i er härliga familj
Kära ni, jaaa gud, är det någont man kan önska i världen så är det att tekniken skynda på lite och finner ett botemedel mot denne vidriga sjukdom. Må ni finna styrka nån stans, jag blöder i hjärtat med er!
Kramar i massor till er alla
Det är sagt förut men tål att sägas igen: Moa är en RIKTIG kämpe! Vad härligt att hon kom iväg på skolstarten ändå. Det finns mycket styrka i den tjejen, trots den jävla skiten som också tagit sin in i hennes kropp.
Usch vad jobbigt för Oliver! Hoppas febern går ner snart, 39 grader blir man ju helt däckad av... Inget kul att bli sjuk precis när skolan börjar heller. Kram!
Vilken liten ståltjej, underbart att se det söta leendet och läsa om skoldagen. Vilka kämpar ni är allihop, så mycket styrka mitt i det jobbiga. Håller tummarna för ett mirakel. Kramar
Vilken underbar bild på Moa!
Jag håller tummarna och ber faktiskt för er!!!
(Är inte särskilt religös men det kan ju inte skada =) )
Kram Camilla
Hej! Vad kul att du kan vara med lite i skolan Moa!
Krya på dig Oliver! kramar fam Marken o Lindh
Åh, vilken liten kämpe Moa är. Det är helt beundransvärt. Så fint att det går bra med hundarna.
Vill också tacka dig, Jenny, för att du orkar uppdatera och dela med dig av er vardag, trots en svår situation. Kramar till er alla Yvonne
Kram och en önskan om en trevlig helg till er alla! Oliver, krya på dig! :)
Lilla goa starka tuffa söta charmiga Moa!! Jag blir helt matt av hur tuff du är och vilken livsgnista du har...jag tänker så mycker på er , ni kan inte ana..er blogg berör mej verkligen...tänk, att du kunde vara med i skolan Moa...jag beundrar din styrka nåt enormt...och Jenny...tänk va starka ni är och så mycket fint ni gör för barnen...njut verkligen av varje dag....CARPE DIEM!! Varma kramizar från Malmö
Härligt att höra att Moa mår "bra". Hoppas det blir många, många fler sådana dagar! Mirkakel händer!
Kämpa på som du Alltid gjort hitentills!
Jag Älskar dig!<3
Finns bara en sak att säja
MOA DU ÄR EN RIKTIG KÄMPE vilken
vilja du har tjejen , BRA JOBBAT KRAM
Inte konstigt att du är arg och frågar dig varför varför....det är bara för jäkligt att behöva
gå igenom detta som er familj gör.
Var arg ledsen besviken ,alla känslor behöver
ut annars orkar man inte vännen.
ÖNSKAR ATT DET SKER ETT MIRAKEL
STYRKEKRAMAR TILL ER ALLA
Oliver KRYA PÅ DIG MANNEN kram
Så är du snart tillbaka i skolan
hos kompisarna
Supergoa SuperMoa !
Blöta hundpussar kan man ju inte få för mycket av, men en helblöt valp som har badat vill man kanske inte ha i knäet ! Ha det bra och krama om dina fina hundar !
Jag är lika rädd varje gång jag går in och läser. Men gud vad härligt det är att läsa att Moa mår bra. att hon gick till skolan, vilken kämpe UNDERBART! Mirakel finns man måste bara tro på dem!
Hej igen,
Moa, och ni övriga i familjen, är nog dem som vi mest förknippar med Lund. Ni var ju liksom där från början när vi - som man som förälder i det läget ju är - kom dit totalt vilsna och inte ännu hade fattat vad som hade hänt - "hade vår dotter hjärntumör, dessutom i princip omöjlig att behandla?"
Eftersom likheterna i ålder mellan Moa och Hanna var/är så slående har det känts extra svårt att ta till sig Moas kamp...Såret har varit för öppet, för djupt...
Men sedan jag blev "påmind" om Moas situation, tänker jag dagligen på henne, på er.
Sänder så mycket energi som jag överhuvudtaget besitter till er,
"massmis med"
Niklas, Hannas pappa
Hej Moa og Oliver..
Jeg hoppas att ni koser er med Kitty och jeg ville bara säga att jag tänker masse på er alla samman. Det kan kanskje virke konstigt att en som aldri har pratat med er bryr seg så mycket om er men det er bara sånn, i dag så kjänner jeg tårer när jeg skriver till er och önskar så att jeg kunde gjöre något för å trolla väck om så bare för ett litet ögonblick er smärta og sorg. Det är så konstigt men jag kan nästan kjänna er alla samman här og då tar jag och kramar er och prövar å ge litt av min styrka till er.
Många många varma kramar till er alla og gjör det ni kan just nå, älska varandra och ta vara på tiden..
Vad skönt att ni har bra dagar oxå, tänker på er otroligt mycket. Carpe diem !!! i synnerhet sådna här dagar...Kram till er alla från Önnestad
Duktiga Moa som varit i skolan, HEJA DIG MOA :-D
Krya på Oliver, hoppas du mår bättre nu!!!
Kram till hela familjen
Moa är den största av alla kämpar jättekul att hon kunde och ville vara med i skolan.
vi tänker på er och hoppas på ett mirakel!
Hej söta Moa, her regner det och blåser som om taket skulle blåsa av.. Tror hösten i Norge har börjat redan.. Suck, tycker mycket bättre om sommaren... Hoppas att det går bra med lilla Kitty og att hun inte kissar för mycket inne så mamma og pappa blir litt galna:)
Hälsa till Oliver och till farmor och Monicka..
Massa klemmer fra oss her i Norge
Titti
Moa är en riktig kämpe! Jag tänker på er alla. Kramar från Uppsala
såå fin<3
Vad glad jag blev när jag läste att Moa ville till skolan o träffa kompisarna o börja skolan igen. Som någon skrev här oxå hoppet är det sista som överger en o hoppet skall man leva på.
Jag tänker varenda dag på er hur det är med söta lilla Moa o varje gång jag ser något med Hello Kitty så går mina tankar till Moa senast idag när jag såg ett skrivbordsunderlägg tänkte den skulle Moa ha.
Hoppas att Oliver har blivit frisk igen o kunnat börja skolan han oxå o träffa sina klasskompisar.
Skickar en bamsekram till hela familjen.
Hej Moa!
Kul att läsa att du har gått till skolan igen. Våra barn har precis börjat i förskolan respektive 3:an efter att ha bott två år i Sydney.
Alvin fick en tuff start dag två eftersom varken jag eller hans pappa hade kollat upp när skolan egentligen började (första skoldagen var lite speciell), så han kom tjugo minuter för sent. Lite pinsamt, tyckte både han och hans föräldrar att det var.
Hoppas brorsan din kryar på sig snart.
Kramar i mängder från Cilla på Lidingö
Så duktig hon e lilla Moa som varit i skolan!! Såå himla fin tjej ni har!
Vill även passa på att tacka så jättemycket för halsbandet som jag fick hemskickat! Sååå fint!! Bär det med stolthet!
Lycka till med Moa och även med Oliver som ligger sjuk...
Hälsn Frida (Cajsas kompis)
Åh, vad härligt att höra lite positiva nyheter från er. Fantastiskt så stark Moa är, en riktig liten kämpe. Hoppas hon orkar kämpa vidare, jag tror vi är många läsare som ber om mirakel och tänk om det verkligen skulle ske! Mina varmaste kramar och tankar till er hela familjen.
hejhej jag heter elin och är 11 år. när jag var 3 år eller något så fick min pappa cancer . Det var en väldigt svår tid så jag vet hur ni verkligen känner er. Min pappa gick bort när jag bara var fem år. Det är det jobbigaste som har hänt i hela mitt liv. Det ända jag egentligen ville säga var att jag verkligen lider med er , och jag måste bara säga att moa är den gulligaste ungen ! Ha det så himla bra ! , PS. jag kommer fortfarande läsa eran blogg. :D
gud vilken söt tjeja! :)
