Lördagen den 11 September
Vill uppdatera er lite grann här och nu. Veckan som gått har varit jättejobbig inte bara att se sin dotter allt mer försvinna ifrån en utan det har varit jobbigt på flera plan. Johan åkte på ryggskott i onsdags morse när han skulle bära in Moa från toan till vår säng, så det har inneburit att ja har fått ta allt här hemma, alla sysslor som ska göras + ta hand om Johan som legat pall i flera dagar, jag vet att det gör fruktansvärt ont med ryggskott, men när man inte själv mår bra ännu från lunginflammationen och hostan gör inte saken bättre, det har gått jättebra annars men ja ville bara spy av mig lite.
Farmor fick rycka in häromdagen och ta hand om Moa när jag var tvungen att köra hemifrån för olika ärende, för mat måste vi ha, och mer mediciner till oss själva så vi överlever dagen...
Moas kropp blir tunnare o tunnare, hon behöver idag hjälp med nästan allt, hon klarar inte av att ta på och av sina kläder, vänsterarmen bara hänger och hon får hjälpa den i olika situationer, hon kan inte skära mat, inte ta sina mediciner själv, vi får hålla i henne när hon går fram o tillbaka till toaletten,,, FY FAN SÄGER ja bara, stackaren, om vi lider av att se detta, hur känner inte Moa sig då.... Usch blir så less på allt..
Fröken var och hälsade på en stund häromdagen, när hon skulle gå så följde jag henne till dörren där vi snackade en del, ja berättade att ja hade varit i kontakt med Charlotte i Lund, hon har varit och pratat med lärarna innan om Moas sjukdom, jag ville höra om hon kunde göra något för Moas klasskompisar, tex ta och svara på allas frågor då det är svårt för både lärare och resurs att göra sådant.
Under föräldramötet i torsdags tog fröken upp med föräldrarna i Moas klass om Moas situation och läge, och dom kom överrens om att Charlotte ska komma upp och besöka klassen och prata om Moa och hur detta kommer att sluta, svara på sådana frågor som barnen kanske går runt och funderar på.... VI vill så gärna att kompisarna och alla andra barn på skolan inte ska behöva gå och må dåligt senare utan dom ska få svar på de frågor som kuckilurar i deras huvud..
Jag själv och Johan tycker att detta var ett bra beslut, kan man göra något för barnen så ska man försöka med detta och jag vet att Charlott har god kunskap om detta område när det gäller Moa. Vi har haft kontakt med Charlotte sedan vi blev inskrivna i Lund våren den 21 Mars 2007.
Idag fick jag fullkommlig panik i hela kroppen, då Oliver var sjuk i mitten av augusti så har jag knappt varit utanför dörren hemma (känns det som iallafall) Men idag fick jag en sådan panik att jag MÅSTE här ifrån och det är NU,,, Oliver har varit sjuk, vi har varit sjuka nu i nästan 2 veckor så idag blev det blackout i huvudet på mig....
Ja ville bara försvinna för en stund, ja tog hundarna och gick, vi var ute en bra stund, och när jag kom hem sedan kändes det så himla bra igen, precis som om jag laddade lite energi när jag gick i min ensamhet,,, jag måste försöka att släppa taget lite om min älskade dotter (för min egen skull) men det är fanimej inte lätt,,, på den halvtimmen kan allt hända och det är det jag är så rädd för, rädd för att inte finnas till för henne till 100%, usch jag hade aldrig förlåtit mig själv om detta hade skett, skulle bara vilja ta henne i rullstolen och gå o gå till en helt ny värld där inget ont gör oss någon illa...Satans hel..... dj..... cancer....
Jag fattar inte att ni håller ihop över huvud taget!!! All heder och kärlek till hela familjen.....mitt hjärta brister när jag läser din blogg! Jag törs knappt titta....Men du ska veta att jag önskar det hårdaste jag kan,att mirakel sker!!! Miljoner kramar till er <3<3<3
Har läst av och till på din blogg (har tidvis varit väldigt bloggtrött generellt sett) men jag tror inte att jag kommenterat tidigare...
Jag måste bara säga att jag tycker att ni är helt fantastiska. Mitt i allt så tänker ni på alla de andra barnen, Moas klasskamrater! Vilken värme och medmänsklighet när ni har det som tyngst...
Många varma kramar till er i era svåra mörka stunder // Jessica
Läst din blogg en liten tid och jag berörs av det ni går igenom. Man frågar sig varför sådant här ska få drabba små barn. Alla resurser i världen borde sättas av till barn-cancer forskning. Kram till er.
Jag vill bara säga att jag tänker på er... Ni känner inte mig, och jag känner inte er, men ändå gör det mig så ont att läsa hur ni har det. Söta lilla Moa... Kan inte förstå varför någon ska behöva gå igenom det ni får utstå...
Sänder tusen varma styrke kramar till er!
Är SÅ ledsen för er skull. Har sett filmen "Allt för min syster" precis och under hela filmen fanns ni i mina tankar och mina tårar bara rann hela filmen igenom. Sa till min man.... Tänk, i denna skiten lever Moa och hennes familj..... fy F*A*N.... Livet är inte rättvist....MASSOR MASSOR STYRKEKRAMAR skickar jag via cykelvägen till er!!
Så starka ni är!att ni orkar dela detta helvete med oss.Lilla Moa, du har för alltid lämnat spår i mitt hjärta.mina största kramar till er alla<3<3<3
Kära,kära familj,vi vet!! Har ju gått igenom detta helvete vi också....orden finns inte,bara dessa tankar.Ni ska veta att vi tänker på er dagligen....Kramar i mängder. Kia (Simons mamma)
Förstår hur jobbigt ni har det...Det gör ont i hela min kropp när jag läser om lilla Moa...så orättvist livet kan vara. Tårarna rinner och jag önskar att jag skulle kunna göra något. Varje kväll när jag lägger mina barn och dom har somnat så gråter jag för Er och lilla Moa. Har alltid lite ont i magen när jag tittar in på bloggen, orolig att något hänt, så pussa o krama lilla Moa så mycket ni någonsin kan från mig. Jag tänker på henne hela dagarna.Ni är världens bästa föräldrar och bror till Moa. Jätte Kram / Charlotte
Ni handskas med er hemska situation så otroligt förnuftigt, med så mycket kärlek och ni kan klarar till och med av att bry er om era medmänniskor. Hoppas ni förstår vilka fantastiska människor ni är. Jag tänker på er och lilla Moa dagligen. Svär lite mer Jenny! Jag förstår precis vad du menar. Jag kommer för alltid att förbanna den satans hel...dj... cancern. Kramar
Ni går igenom den värsta mardrömmen och det går aldrig att förstå era känslor om man inte genomgått det själv. Jag sänder de varmaste tankarna och styrkan till er, ni är hjältar i vardagen som kämpar så hårt för er familj och framförallt er älskade dotter Moa.
KRAAAMAR till er alla i familjen.......
En kram till er i denna overkliga verklighet.... Tänker så mycket på Moa o på er i familjen.
Att skriva av sig är bra och känns bättre sedan. Ni gör så gott ni kan allihop.
Ni ska veta att ni är så starka! Har följt er länge nu och tvivla ALDRIG på att ni inte finns för Moa till 100%. Ni finns ju där till 110%. Du är en toppenmamma, tvivla ALDRIG på det!! Sänder massa styrkekramar till er
Lunginflammation är inget att leka med...
Vad jag än skriver är det inte tröst nog, har följt denna sjukdom på nära håll. Helvetes j-la cancer::!!
Tänker ofta på er och önskar att man kunde hjälpa.
styrkekramar tänker på er!
den verklighet ni lever i är så omänsklig, jävla cancer... och att ni får både ryggskott och lunginflammation gör ju inte precis saken bättre, ett jävla elände alltså. det borde inte vara såhär. det är så fel det kan bli. fan...
vad bra att klassen får besök av en från lund, även om bra är helt fel ord i sammanhanget. att få höra att ens klasskompis är så svårt sjuk och inte kommer klara sig, hur jävla orättvist är inte livet då. hur orättvist är det inte att en åttaårig tjej inte får leva klart...
många, många kramar.
Många många många tröstande kramar sänder jag er och er familj... =)
Charlotte...info till klassen...
Allt kommer tillbaka. Hur kan skrivna ord väcka minnen som gör så f-at ont?????????? Det är som om vi upplevde allt igen, och på något sätt gör vi naturligtvis det. Det låter som om ni har förtroende och en bra kontakt med alla inblandade - önskar att vi kunde säga likadant. Kan tankar överföras och bilda en enorm tanke? Om det är så kanske ni kan lyftas upp en bit åtminstone...
"Massmis med"
Niklas
jag förvånas gång på gång hur starka ni alla är i er familj, hur ni bara lyckas "stå på benen", trots alla motgångar/sjukdomar. Oh lilla Moa, varför ska det vara så att det ska tas bit för bit, förstår ni vill inte förlora henne men samtidigt.. att tyna bort o lida näää... vad är rättvist, vad är meningen med denna sjukdom? oh önskar mirakel medicinen fanns runt hörnan att hämta.
kram
har följt bloggen enda sen i våras, men har läst alla inläggen. Det gör ont i mig att veta hur otroligt jobbigt ni har det, tänker på er ofta. Ni är en grymt stark familj och jag beundrar er.
Sötaste Moa, jag skickar dig tusen styrkekramar och även till den övriga familjen.
Ber för er
Nu er ord nestan meningslösa för uansett vad man skriver så er det onda fortsatt kvar. Jag önskar att ni får en lugn natt och sänder många varma kramar och tankar till er alla.
Titti, Sondre, Christian og Christoffer
Fy fan så ledsen man kjänner seg och hjälpeslös. Hoppas att natten blir lugn och att ni alla får sova. Tänker sånn på er alla många gånger om dagen og sänder många många varma kramar till er alla.
Titti med barnen
Om jag kunde skulle jag ta den där sjukdomen istället så lilla Moa fick bli frisk & växa upp. Fast jag inte känner henne så gör så otroligt ont att läsa. Om det gör så ont i mig, alltså jag kan inte ens tänka mig vad ni går igenom, se eran dotter så sjuk. Och stackars Moa. Nä, jävla skit sjukdom!! :'( Är så ledsen för eran skull!
KRAM till dig & alla som känner Moa & givetvis till Moa oxå, Kämpa vidare! <3
Jag blir så ledsen, så tårögd... får slut på ord! Lilla moa, varför varför? Och jag tänker på er också <3
Önskar så att jag bott närmre då kunde jag suttit vaken nattetid och kollat till Moa så ni kunde fått sova och samla ny energi fy vilken sits ni befinner er i förstår att du jenny bara vill komma ut lite du ska veta att ni är helt fantastiska föräldrar som orkar med att tänka på och bry er om andra i er omgivning just nu all eloge till er. Stackars johan ryggskott och lunginflammatiom e ingen bra kombination inte så lätt o hosta söta lilla Moa är så jobbigt att läsa att hon bara tynar bort i denna hemska sjukdom... Tänker hela tiden på er är det nåt jag kan göra så säg bara till kommer med en gång många kramar från borås
Hur ni i familjen håller ihop förstår jag inte. Och mitt i alltihop räcker er stora kärlek till att tänka på andra barn. Ni är en helt unik familj med en ortroligt stark kärlek. Finns ord att beskriva det ni går igenom. Stora kramar till er alla 4
Mina varmaste kramar till er alla....tänker så på er...Helen i Malmö
Vad ska man säga? Det gör ont i hela kroppen när jag tänker på hur Moa har det. Förstår inte hur livet kan vara så grymt mot ett litet barn (och mot er). Jag såg förresten Moa när min son var inlagd på onkologen (Du vet den dagen när alla racerbilar var där) men uppfattade inte att det var hon förrän jag var inne i bloggen igen. Jag hade precis hittat hit då nämligen) Kan bara skicka massor av styrkekramar och hoppas att Moa får lite, bara lite, krafter så att hon mår bättre!!!
Hej!
Vilken jättefin tanke att låta Moas klasskamrater få ställa viktiga frågor. Det hjälper dem nu men också i framtiden för saknad, avsked och sorg kommer de ju att utsättas för fler gånger - liv kallas det visst... Ni är så kloka och omtänksamma! Stor kram, Ulrika
Många Styrkekramar till er
Vilka fina bilder du har gjort och satt in...
Hur ont det än gör att säga, så kommer frid och ro till er, en dag. När ni kan se framåt igen.
rosor
De största kramar som finns skickar vi till er.
Tårarna rinner och det riktigt värker i mig när jag läser vad ni tvingas igenom.
Bra för dig att du "tvingades" ta lite egen tid, det laddar mera än man tror just då. Förstår också din tanke kring att "allt kan hända" när du är borta. Moa vet att ni alltid finns hos henne, i allt ni gör, i allt ni är.
Ni måste få ladda lite batterier själva också, för att orka med resan framöver.
Tänker på er hela tiden, kollar till er flera gånger om dagen.
Varma kramar till familjen
Vill bara att ni skall veta att vi tänker på er hela tiden. Sänder er massor av styrkekramar och varma tankar.
Carina, Jan, Andreas och Emelie Jönsson
Du är en fantastisk människa Jenny som orkar så mycket men jag tror man får krafterna någonstans ifrån o jag tror du får dom ifrån lilla söta Moa.
Jag tänkte så på Moa nu när jag var på semester för ifjor var ni i Side o hon gillade bada allt som ni gjorde. Så jag badade även för lilla Moa.
Sänder er massor av bamsekramar.. Hoppas Johan blir bättre av sitt ryggskott o en lugninflammation går bort oxå..
Kramiz hela dagen.
Varma tankar till er!
i går var vi på kalas hos Rasmus och Elida, det kändes lite konstigt , för er lilla Moa var inte där. Vi har träffat henne under några år när vi varit där på kalas...här kommer jättemånga hälsningar från Hästveda , vi tänker på er
Tänker på er!
Kram från Lisa
Vet inte vad jag ska skriva.Men mina tankar går till er varje dag. Många kramar till er alla.<3
Ett stort lass med värme och kärlek kommer här till er alla<333 Krama prinsessan från mig//Lena
Kan inte ens föreställa mig hur du mår, hur Oliver och johan mår och definitivt inte hur lilla Moa mår...
Men det känns i hjärtat när jag läser detta... Tänker på er!
Kram Linda
Ville bara berätta att du berör och alla som har barn kan nog tänka sig vilket helvete ni går igenom. Värme, kärlek, styrka och tröst vill jag sända till er. Stor kram
Har läst din blogg sedan mer än ett år tillbaka. Det gör så ont i hjärtat, det som sker. Lilla, underbara Moa. Hon kan inte ha bättre familj än er. Att ni mitt i allt detta orkar tänka på alla andra, det är fantastiskt. Tänker på er varje dag och hoppas och tror att ni finner kraft att ta er igenom allt detta hemska. Men om någon gör det så är det ni. Många kramar till er alla.
Skickar kramen till er alla.
Varför kan inte ett under ske?
Jag vill inte att hon ska dö........
Satans cancer!
Hjärtat brister när jag går in på din sida. Ord är överflödiga, sänder så många tankar med värme, frid och styrka jag bara kan till hela familjen.
Superfint väder idag.....
Hoppas ni kan bädda in Moa i filtar o täcken o ta en liten promenad....med valpen ...och hämta in lite stärkande höstluft och nya energistärkande intryck... Hoppas hoppas....
Det är svårt att veta vad man ska skriva. Tänker på er är det bästa jag kan komma på.
Väldigt omtänksamt av er att tänka på Moas klasskompisar i er svåra situation.
kram!
Hej!
Tänker mycket på er! All styrka åt er som orkar tänka på andra runt er också. Jenny man är den kontroll människa man är. Man kan inte släppa taget om sina barn. All styrka åt er fantastiska familj!
Kram Maria.S
Oj oj oj... vilken kamp, vilken rädsla, vilken smärta :-(
Tänker på er hela tiden. Det gör så ont i hela mig att någon ska behöva gå igenom en kamp mot cancern..
Hoppas ni får några fina dagar tillsammans med finaste lilla Moa!!!
Kärlek och Kram till er
Sänder ett gäng med KRAMAR.
Tänker på Er hela tiden. Hittar inga ord men vill bara sa till Er att Ni är underbar familj.
Skickar många styrkekramar.
Kram
Den största av styrkekramar till dig! Mitt i det ofattbart, outhärdligt svåra är det en tröst att Moa har fötts i en sådan fantastisk familj. En bättre kunde hon aldrig ha fått.
Den största kärlek måste vara i eran familj, säger som en annan, Hur ni kan hålla ihop er själva är ett mirakel.. Å att ni tänker på andra barn mitt i allt. men jag antar att man måste.. Jag hoppas så på ett mirakel.. Pussa lilla Moa hela tiden.. Massa kramar
Minnen hos mig och Lovas sista tid blir åter påtagliga då jag läser om Moas kämpande.
Jag minns hur vi ledde Lova, tills benen inte heller bar längre, hur vi vände henne, lyfte henne, matade henne. När dagen kom då allt tog slut så förstod man fortfarande inte att det var sant det kändes bara overkligt.
Vi saknar Lova oändligt mycket och just nu känner man sig malplacerad och missanpassad bland alla som lever det gamla vanliga livet man skall leva. Förutom familjen ger mig alla andra änglaföräldrar styrkan att fortsätta kämpa. Tillsammans utgör vi alla ett team där inga ord behövs för vi talar alla samma språk.Och ingen känsla blir anklagad som konstig eller fel.Eller dags att glömma och komma vidare.
Kram
Det är en hemsk situation och det är klart att du måste få komma iväg en liten stund och ladda batterierna, men jag förstår din rädsla av att inte finnas där när Moa behöver dig.
Har inga tröstande ord, mer än att ni inte kan göra mer än ni gör. Ni finns hos henne både kroppsligen och själsligen - det är allt hon behöver just nu.
Ni är så fina. Stor varm kram
Blir så ledsen.. Det finns inte ord.. Stackars lilla Moa hon har verkligen kämpat.. Och hela er familj att va så stark o ge så mycket är fantastiskt Ger styrke kramar till er alla Lisbeth
Jag tänker på er varje dag och hoppas ni blir friska snart och lyckas samla kraft. Situationen ni befinner i er är omöjlig för mig att förstå, blotta tanken på den gör ont. Jag beundrar dig/er för er enorma medmänsklighet ni visar då ni tänker på de andra , friska barnen och hur de mår när er egen lilla dotter lider..ni är helt enkelt fantastiska. Ni förtjänar lugn, ro, harmoni, trygghet, kärlek, allt allt tänkbart gott. Jag önskar er det verkligen av hela mitt hjärta.
Kram
Ni går igenom de flestas värsta mardröm. Jag får nästan panikångest bara av att läsa om hur ni har det och ni är mitt i det, helt omänskligt. Jag kan aldrig ngnsin acceptera att barn skall få cancer, helst ingen annan heller såklart men ett BARN, det är hur fel som helst. Jag , som så många andra hoppas på mirakel. KRAM.
Du är en fantastisk människa Jenny, som mitt i allt ditt tänker på dom andra barnen och att dom ska få ställa sina frågor ! Vilken familj Moa är född i <3 !! Ni utstrålar styrka och jag hoppas den sista tiden med Moa blir fridfull och fin och att eran lilla prinsessa slipper lida. Många kramar till dig, Johan, Oliver och så klart MOA!! <3
Hej hela underbara familjen!
Jag är en okänd bloggläsare som följt er under en lång tid men aldrig kommenterat förut. Nu känner jag dock att jag MÅSTE delge er vad jag fått höra av en bekant. Kanske är det dumt och kan inge er falska förhoppningar eller så har ni kanske redan hört talas om detta. Men eftersom jag känner att min "källa" är mycket trovärdig så bara måste jag berätta detta för er. Det lär finnas danska läkare i Alexandria som med framgång botar (eller bromsar?) cancer med bittermandel. De får inte verka i Skandinavien därför är de i Alexandria. Jag känner så starkt att jag måste berätta detta för er och hoppas så att det inte gör er upprörda eller ledsna på något vis för det är absolut inte min mening. Jag vill er alla allt gott.
Styrkekramar från Lena
Jag beundrar er verkligen,ni har det fruktansvärt tungt och lilla Moa vad tänker och känner hon??
Vi fanns inte inne hos Evelina när hon gick vidare och det för att vi inte fick..Hon togs ifrån oss utan att vi fick ta farväl och det gör väldigt ont i mig. Förstår att den situationen ni befinner er i är hemsk.Att se sin älskade dotter tyna bort och veta att det inte kommer att bli bra. ...Vet du måste få egen tid,men ett råd är nog att för din egen skull, finns där vareviga sekund för Moa även om det är jobbigt...Styrka åt er alla/ Kram Cilla
Tårarna rinner när jag läser inläggen. Måste vara fruktansvärt att gå och vänta på det som komma skall:( Tänker så mycket på er alla i familjen!
Många varma kramar Elin
Ni är så starka! Jag förstår inte hur ni kan klara det här så bra...
Jättegulligt att ni tänker på Moa klasskamrater<33 Dom måste undra hur Moa mår.
Moa: Det är inte klokt hur stark du är, även om det måste göra ont i hela din kropp...
Tusen kramar till dig och din familj<33
MASSOR AV KRAMAR FRÅN MIG
Jenny du är en fantastisk människa som tänker på andra. kram
Viktigt för dig att få den där lilla stunden att ladda om Jenny, men förstår också att du inte vill lämna Moa en endaste sekund. Man kan inte ens föreställa sig den press ni lever under nu.
Det blev en väldigt känslosam stund på föräldramötet när vi pratade om Moa och det känns jättebra att Charlotte från Lund vill komma och prata med barnen i klassen, känner personligen att jag har svårt att hantera frågorna från våra barn, man får tunghäfta och vet inte riktigt vad man ska svara, det finns liksom inga bra förklaringar till varför detta händer, plus att tårarna sprutar. Därför tror jag det är viktigt att hon som är ''proffs'' på att hantera dessa frågor kommer dit, fint initiativ av er...
Många många stora styrkekramar till er, ni är så fina hela familjen.
Kram!
/Petra (Hugo och Olivias mamma)
Hej Jennie du är helt underbar som ordnar så att Moas klasskompisar också ska ha det bra mitt i ditt elände . Det hade inte många tänkt på i din sits...
TALA OM STORT HJÄRTA,VILKEN UNDERBAR MÄNNISKA DU ÄR!
Moa & Oliver kan vara stolt över sin fina Mamma.
Bra att du spyr ur dig allt du har inom dig för det är otroligt viktigt om du ska klara detta vännen.
Om du samlar det inom dig tar Paniken ut sin rätt....bara ut med det.
Du har rätt att vara arg,ledsen & svära över Moas sjukdom.....det är bara för jäkligt att ett barn ska behöva lida så.
Du har ett helvete o att ni alla är sjuka gör inte saken bättre....
Promenad + hund rensar skallen lite & man får lite
ny ork att kämpa vidare...
Var rädd om dig
STYRKEKRAMAR & KRYA PÅ DIG
KATTA
Jag bävar varje gång jag går in på sidan att ni ska skriva att nu är det slut! Hoppas ni får fler minuter, timmar, dygn, veckor eller mer tid tillsammans helt enkelt.
Kommentaren ovan om tid är det jag som skrev.
Glömde ju att jag skulle skicka massor av Kramar till Johan & Oliver & MOa med.
Ni är en underbar familj vilken tur barnen har
som föddes hos er,Johan & Jennie.
KRAM
Våra hjärtan gråter...
Usch, det är så fruktansvärt jobbigt att gå in här nu o läsa vad du har att skriva.
INte för att jag inte vill läsa, utan det är så att jag helt enkelt är rädd för att gå in här. Man vet inte vad som kommer stå o det skrämmer mig nåt så fruktansvärt...
Hoppas iaf att Johan snart kryar på sig från sitt ryggskott, verkligen inget vidare.
Glöm aldrig att ni är fantastiska!!
Kramar!!
TACK Jenny och Johan för att jag och Tindra fick komma och hälsa på er. Det kändes bra både för mig och Tindra att få träffa er. Jag var så stark hemma hos er så ni kan inte ana.Men mitt hjärta gråter nåt fruktansvärt. Försökte förklara för Tindra vad som händer och sker med Moa nu, hon blev ledsen. Sa till henne att men får bli ledsen när nåt sånt här sker. Men den stora chocken kommer nog sen. Sa till henne också om Charlotte som ska komma till skolan, tror faktiskt att det kommer hjälpa barnen.
Orkar Moa spela mer yatsi så kan hon bara ringa eller bara "va".
Ni är verkligen helt fantastiska.
Så många styrkekramar till er<3<3<3
Jag vill ge er en massa styrkekramar! <3
Tårarna rinner ner för min kind när jag läser om Er. Tänker på er och hoppas innerligt på att mirakel sker. Kram
Ibland måste även mammor få "tänka på sig själva". Hur ska du annars orka. Man kan vara världens bästa men ändå få "gnälla av sig".
Satt og tittat på bildene og på varje bilde så ler Moa eller har en glimt i ögat som är helt fantastisk..
Det lyser rett og slätt från henne, trygghet og masse kärlek har gjort henne till den lilla sjarmklumpen som man ser på bildene.
Och så lik pappa da:) Hoppas att ni har det så lugnt og skjønt som ni kan og bruker tiden sammen og prater sammen massa. Kanskje dumt å skrive for jeg tror ni er väldig duktige på det. Massa många varma nattakramar till er alle sammen...
Titti med mina barn
Tänker på er och ber för er lilla fina söta Moa, styrka Cecilia
Tänk att man ibland måste gå igenom ofattbart hemska prövningar här på jorden.
Saker man aldrig borde få vara med om..
Tusen styrkekramar till er.
Fy fan säger ja bara... Tårarana bara forsar nerför min kind, jag kan inte ens ana er känsla inför det ni går igenom... Men den där cancern borde brinna upp, helvetesskit!
Massa kramar till er
Massa massa massa styrkekramar skickar jag till Er....Tänker jätteofta på er alla och då inte minst lilla Moa
Krama om henne från mej <3 <3 <3
Hej, Jag hittade hit efter att du skrivit på min sida. Du fantastiska människa som har kraft över till andra, jag beundrar dig av hela mitt hjärta<3
Tårarna faller ju mer jag läser, livet är elakt och grymt mot er nu. Jag önskar så att livet vore annorlunda för er.
Moa liknar på pricken en flicka jag såg här i Lund i somras. Jag lade märke till henne för att hon hade ögon som tindrade som stjärnor. Det måste ha varit Er vackra Moa, flickan med stjärnögonen.
Hjärterotskramar från Maya
När man är där, så vill man ut- därifrån, för man känner många gånger att man inte orkar....När man inte är där, vill man dit, så man är med.... Jag minns detta mycket klart. Man slits hela tiden för man vill ju inte ha eller vara i situationen ,men man vill vara där för den man älskar...Så man brottas ju med sina egna känslor/skuld/samvete. Men man gör allt man kan. Det gör ni också....kram
Idag har dom skoljoggen í min sons skola dom fick lämna 10 kr var dom som ville och pengarna gick till barncancerfonden sonen frågade va det var för nått ja sa till han att barncancer är en sjukdom som en del får och tyvärr överlever inte alla men en del gör det det tog en stund han funderade nog ganska mycket på det sen sa han bara lite lungt det är nog bra mamma om jag knäpper jackan så ja inte blir sjuk ja sa till han så enkelt är det tyvärr inte men ämna vi 10 kr så kan dom ju forska så dom någon gång kanske kan få fram botemedel för cancer tänker så mycket på eran fina familj..
Det är en fullkomligt omänsklig situation ni befinner er i. Man förstår inte själv hur man orkar, men den enkla sanningen är att man inte har något val. Och på nåt vis tar kroppen fram en styrka man inte visste fanns... Det lilla, i det stora hemska, man kan göra för sitt barn gör man av hela hjärtat, och man önskar hela tiden man kunde göra MER! Om jag bara kunde säga nåt som kunde underlätta... men det enda jag själv finner nån sorts tröst i är att få bevis på att jag inte är ensammast i världen som måste genomgå detta hemska. Men allra värst var det ju för mitt barn! Skulden att vara frisk och få leva vidare är också en svår känsla att tackla... Kram. Känner med er!
Utan att ha varit i närheten av er rädsla, frustration, sorg och ilska så vill jag bara säga att ni är de allra bästa föräldrar för era barn - och detta oavsett som du känner för att "fly fältet"!!! Det sistnämnda låter mer än normalt, tycker jag.
Skit det där med ryggskottet och lunginflammationen. Men, jag gissar att inte ens de starkaste och modigaste människorna klarar av att genomgå helvetet på jorden utan att drabbas på något vis.
Styrkekramar i mängder till er alla fyra från Cilla på Lidingö
Jag önskar så att ni kunde vakna upp imorgon och allt skulle vara bra! Att Moas cancer bara försvunnit och hon kunde gå upp och göra sig klar för skolan. Fina Moa, du finns i tankarna!
Massor av styrkekramar till er alla <3
Kanske en fel fråga, ospassande, kränkande,
Men hur mycket väger Moa nu?
Jag blir så ledsen för Moas skull. Man trodde först att hon skulle bli frisk och segrade över jävla cancer. Men ack, det gick inte som man trodde.
Men, Moa har fantastiska föräldrar som er. Hon kommer att ha det bra tillsammans innan hon somnar in.
Se till att ha mycket kvalitetstid med henne.
Om jag fick önska mig en sak, cancer skulle aldrig finnas på jorden.
Styrkekramar Tilla
Håller med vad många tidigare sagt: ni är fantastiska som - mitt i ert elände - orkar bry er om och tänka på Moas klasskamrater och hur de mår!
Ni är fantastiska och om era barn fått välja sina föräldrar hade de valt er två :)
Åhh Jenny om man kunde göra ngt för er??!!! Jävla cancer!!! Vill bara skriiika!! Jag säger som alla andra, hur fasen överlever ni?? Jag förstår inte det! Tappra människor! Finaste Moa <3 puss på daj Moa!! Du kommer alltid på ngt sätt finnas hos oss!!! Ta väl vara på er tid! Och Jenny ta lite tid som du gjorde så du orkar!!! Tur Moa har er! Många kramar Sarah H
Tårarna trillar sakta nerför kinderna....att ni har ork att tänka på Moas klasskamater i denna svåra stund, ni är fantastiska...
Åhhh, vad jag tycker detta är fruktansvärt. Jag vågade knappt gå in på er fina blogg.Jag blir så illa berörd. Lilla Moa, du är en sån liten kämpe. Tänk om det kunde ske ett mirakel, vi hoppas fortfarande på det. Ni underbara mamma, pappa och storebror, NI ÄR FANTASTISKT IMPONERANDE! Massor av styrkekramar till er. //Malin
Styrkekramar från oss alla /fam Marken & Lindh
Er på er blogg mange ganger om dagen og ser på bildene av er alla samman. Det gjør så ondt i hjärtat att läsa och förstå att det här går åt fel håll. Uansett så ber man och man önskar att något skall skje som förandrar hela skiten och ett under skall skje. Orättfärdigheten er så stor och svårt å förstå att det skall ligge en mening bak allt når allt man føler är ett jävla hån mot allt man har lärt seg å tro på.
Alla ens egna problemer är väldig små når man står innfør något sånt som å mista ett barn. Vi som aldri har gjort det kan inte förstå vad ni går igjennom, för den smärtan är så oförklarlig och så uendelig. Att bli sint på situasjonen och faktisk på varandre (kanksje) är nok något som kommer och går. Som mamma og pappa vill man beskytta sine barn mot en värld som kan vara tuff och hard, men mot en sjukdom som cancer så blir man på en måte satt vid sidan av, dere kan ikke hjelpa mot det jävligaste som finns og endå så utviser dere en kärlighet mot andre og ett mod som dere faktisk på en måte får fra Söta MOa min mio, hon ger er styrkan att fortsätta, att aldri ge upp. Varje bild på Moa så ser man ett barns glädje over att vara der, hon älskar å bli tatt bilde av og stråler som en sol.
Skriver inte att hon inte har tunga stunder där hon måste förstå att något er veldig galt. Men med sin familj rundt seg og med ett nettverk som genuint bryr seg så tror jeg, hoppas jag att det hjälper henne og får henne till å smila en stund till på denna jorden. Tilgi meg viss jag skriver noe som sårer eller ni føler er kränkad for det är inte min mening..
Når det en gang kommer en tid når ni føler for å total avveksling från allt så er det underbart här opp i Kristiansand. Men det er inte nå men uansett tid så vill jeg ni skal veta att ni er välkomna hit.
Jag låner ut min lägenhet og fikser så ni kan få turer ut til skärgården her og kan vise månge fine plasser en dag i fremtiden som kommer. Der er ni alla välkomna. Tils dess håper og ber jag om att ett mirakel har skjedd. Förlåt om jeg var veldig framfusig nå. Men jag tänker så masse på er og ønskar å gi er den muligheten en dag dere føler att dere trenger det.
med många varma tankar og jeg ber for er som familie att ni får enda en rolig natt og en extra for Moa min Mio
titti med familj
Mina varmaste, varmaste kramar till hela er familj.
Gråter när jag läser om Moas och er situation, tänker ofta på er. har följ er blogg länge och ni finns i mina tankar. ständigt!!!!!!!!!!!!!!!!!
Varma kramar!!!!!!!!!!!!!!1
Går inte att föreställa sig vad ni går igenom - även om ångsten pyr rakt ut från dina skrivna ord. Men det är SÅ många som bär er i tankar, böner, omsorg. Ni är inte ensamma och övergivna utan burna på kärlekens vingar.
"Blott en dag, ett ögonblick i sänder...."
KRAMAR!!!!!!!
Vill bara skicka många tankar till er o Moa. Jag fattas ord.
Tänker på er.Kram.
det gör så ont att läsa......Jag är så ledsen för er skull
Tänk vilken underbar familj lilla Moa har. Styrkekramar till er alla.
Hej!
Mitt hjärta bara brister när jag ser den nöd du har för att din dotter ska bli frisk, jag kan inte tänka mig hur det känns att ha den pressen med ett barn som är lika sjukt som din dotter.
Jag ville bara komma förbi och skriva här att det finns ett STORT HOPP FÖR DIN DOTTER!! Hon kan bli helad, flera tusentals människor har blivit helade från cancer och andra sjukdommar. Jag vet inte vilken syn du har på livet, och vilken religion du tillhör. Men jag vet att det finns en person som älskar dig,Moa och din familj och som dog för henne för att hon skulle bli helad hans namn är Jesus.
Om du har en bibel läs jesaja 53:5 och johannes evangelium 3:16, verser som är sanna, och kommer att hjälpa dig.
Om du har frågor kan du nå mig på: [email protected] Va Stark du och din dotter har en mening och en plan i denna värld.
Så vacker.
Det är sjukt hemskt att detta ska behöva hända med någon familj, blir jätteledsen när jag läser detta. Och kan knappt tänka mig hur ni har det. Men sluta aldrig hoppas!!!
oerhört bra blogg, jag har gråtit jättemånga gånger när jag läst för jag har suttit mig in i situationen. sånt här ska inte behöva hända! kämpa på!
fina bilder
Jag tycker att det är rätt svårt att göra en bra design till sin sida - hur har du burit dig åt? Du har ju en riktigt snygg sida!
